Kerstin Alnebratt, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning.

Normkritiskt tänkande är en kunskap att räkna med

2015-06-15 | Eva Sternäng padlock

INRIKES

Genusutbildningarna på högskolenivå är bara ett av många tecken på det allt mer genomsyrande intresset som rör jämställdhet, könsroller och maktfördelning i samhället. Trots att studenterna knappast kan vänta sig ett högavlönat yrke som genusvetare ökar antalet sökande till fakulteten för genusforskning varje år. Så många söker kurserna att inte alla får plats, enligt genusutbildningens sekretariat vid Uppsala universitet.

Det som för över hundra år sedan började som en kamp av kvinnor för att nå jämställda villkor har i dag blivit en målsättning på de flesta sociala och politiska plan. Suffragetternas kämpande för rösträtt kan i dag framstå som overkligt och synen på kvinnor som omyndiga varelser är svår att begripa.

Mycket har förvisso hänt. Sedan många år har vi lagar, i Sverige och de flesta andra länder, som försäkrar kvinnor och män om samma skyldigheter och rättigheter. Inom näringslivet kommer det ena företaget efter det andra till insikt om vikten av att deras anställda ges lika möjligheter till utveckling, att alla oavsett kön bedöms lika, karriärmässsigt som ur lönesynpunkt. Inom statliga och kommunala bolag och styrelser är arbetet reglerat så att högsta möjliga jämställdhet ska råda.

Men verkligheten motsvarar inte alltid ambitionerna. Fortfarande ligger kvinnors löner lägre än männens. Vi tvingas än i dag konstatera att orättvisor finns mellan könen både i hemmen, på arbetsplatserna och inom politik, sport, hälsa och fritid. Mot den bakgrunden är det inte så konstigt att allt fler vill fördjupa sig inom genusvetenskap.

Ökad efterfrågan på genusvetare

Andelen kvinnor som söker till kurserna väger över men det är samtidigt allt vanligare med män bland studenterna. I takt med att samhället i övrigt efterfrågar arbetskraft med kunskaper kring genusaspekter växer också antalet studenter, av båda kön.

Enligt Centrum för genusvetenskap i Uppsala hoppar en del av studenterna av inriktningen efter grundutbildning, vilket också det tros förändras allteftersom efterfrågan av genusvetare ökar.

Att ha med sig en grundutbildning inom genusvetenskap är något positivt på dagens arbetsmarknad. Det visar, om inte annat, en undersökning som gjorts vid Nationella sekretariatet för genusforskning i Göteborg. Från arbetsgivarsidan ses utbildningen som en fördel, inte bara inom personaladministrativa områden utan är snarare ett måste för en anställd som kan förväntas ha personalansvar, nu eller framöver. Lagar styr den verksamheten inom arbetslivet som garanterar lika villkor.

Nationella sekretariatet för genusforskning invigdes hösten 1998 med uppgift att ”utreda, skapa opinion, stimulera och informera” i frågor som rör just genusvetenskap. I dag har uppdraget förändrats i viss mån mot att göra forskningen populärvetenskaplig, samt att sekretariatet ska verka för jämställdhetsintegrering, Jim, inom statliga myndigheter. Nyligen beslutades att Nationella sekretariatet under en fyraårsperiod ska vara en stödfunktion för Jim och får sju miljoner per år för det arbetet.

– Jim är en strategi för verklig förändring. Tidigare har ansatser gjorts för jämställdhet men efter att ett projekt avslutats har det varken följts upp eller utvärderats. Vår uppgift blir att se till så att de mål som riksdagen ställt upp också efterlevs, säger föreståndare Kerstin Alnebratt på Nationella sekretariatet för genusforskning.

Tvärvetenskaplig genusforskning

Hon beskriver den moderna genusforskningen som ett tvärvetenskapligt fält, där studenterna ges sådana kunskaper som genererar nyfikenhet.

– Studenterna lär sig kritiskt tänkande här, mer än inom andra områden. Kunskaperna de får är användbara inom många olika yrkesområden. Svenska genusstudenter anses ha goda kompetenser på ett internationellt område, förklarar Kerstin Alnebratt.

Trots att kunskaper inom genusområdet är eftertraktade på arbetsmarknaden är det praktiskt taget ingen som i dag kallar sig genusvetare, förutom då inom forskningen. Från olika håll har framförts förslag, och i viss mån krav, på att utbildningen borde ges en större legitimitet, till exempel genom att det instiftas speciella kandidat-, magister- och doktorstitlar inom genusområdet.

Måste värderas högre

Gunnel Litfelt är rektor och lärare på Kvinnofolkhögskolan i Göteborg. Hon menar att högre studier inom genusvetenskap bör ges högre status.

– Genuskunskap och ett normkritiskt tänkande genomsyrar allt mer i dag, den som har sådana kunskaper kan räkna det som en kompetens och då bör det också värdesättas rent utbildningsmässigt, säger Gunnel Litfelt.

Kvinnofolkhögskolan drivs sedan mitten av 1980-talet efter beslut av riksdagen. Dess uppdrag är att utbilda för att motverka alla förtryck, drivas av kvinnor för kvinnor, även om även män har chans att söka till skolan.

– Vi har några elever med manliga personnummer men de ser sig mer som transpersoner eller queer.

– Vi rustar våra elever för vidare studier på universitet eller högskola. Vi ger inga betyg men omdömen. All vår undervisning drivs ur ett genusperspektiv och våra lärare är alla genusutbildade i olika grad, förklarar Gunnel Litfelt.

Hennes syn på vilka möjligheter en person med genusstudier i bagaget har att använda den kunskapen i yrkeslivet, är tydlig.

– Majoriteten från oss eller annan högre utbildning söker sig snarare till jobb som socionom, lärare eller vårdyrken. Men i framtiden kommer det helt klart att, inom de flesta yrkesområden, ses som en än större merit att ha läst genusvetenskap, tror hon.

Kvinnofolkhögskolan har ett visst samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning.

– Det gagnar både våra studenter och genusforskningen att vi kan knyta samman våra verksamheter och lära av varandra. Och samhället i stort vinner ju också på det, menar Gunnel Litfelt.

Hon tillägger med ett leende:

– Hur det än är så är ju vårt mål att vi en dag inte längre ska behövas. Att samhället är jämställt.

Ny samarbetspartner för genusstudier

Genusutbildningen på landets universitet är en av de svåraste att komma in på. På Uppsala universitets genusprogram kommer bara en liten del av de sökande in.

– Hundratals vill varje år läsa genusvetenskap men vi har i dag bara plats för ett knappt 50-tal per termin, säger Jenny Björklund, studierektor för grundnivån vid Centrum för genusvetenskap i Uppsala.

Sedan möjligheten att studera genusvetenskap infördes på de svenska universiteten har intresset ökat för varje år. Främst är det kvinnor som söker. Även om antalet män blir allt fler.

– Vi har också ett ökande antal transidentifierade studenter, säger Jenny Björklund.

För att ge ytterligare intresserade chans att plugga genusvetenskap börjar Uppsala universitet ge kurser i genusvetenskap på Campus Gotland just kring det ämnet.

Från 2016 ges 40-45 studenter plats att läsa A-kursen i genusvetenskap på Gotland. Våren 2017 utökas möjligheten med ett 15-tal platser på B-kursen.

I Uppsala görs förvarande intagning av max 15 studenter till B-kursen under hösten och max 12 studenter till C-kursen till nästa vår.

- Dessutom har vi ett masterprogram med plats för 10-15 studenter varje höst. Att intresset för genusvetenskap ökat rent generellt inom undervisningen visar sig inte bara i det stora antalet sökande till universitetskurserna.

- Många gymnasier har i dag också en viss fördjupning i ämnet, säger Jenny Björklund.