”Upp till feministisk kamp i Europa!”

2015-06-09 | Malin Björk padlock

UTRIKES/EUKRÖNIKAN

Frågor som rör genus och jämställdhet tecknar en tydlig politisk konfliktlinje mellan höger och vänster i EU-parlamentets jämställdhetsutskott, konstaterar veckans EU-krönikör Malin Björk (V):

”Nyss röstade högern i utskottet nej till ett ambitiöst förslag till ny jämställdhetsstrategi för EU och föreslår istället en fullständigt tandlös variant som saknar orden abort, otrygga anställningar, arbetsrätt, hbt, flyktingar eller kvotering.”

Malin Björk är EU-parlamentariker för Vänsterpartiet.

Övriga EU-krönikörer är Linnéa Engström, Miljöpartiet, Jytte Guteland, Socialdemokraterna och Soraya Post Feministiskt initiativ.

Knappt ett år efter valet har det blivit tydligt att de feministiska frågorna i EU-parlamentet alltmer blir en fråga om höger och vänster. Konfliktlinjerna i diskussionerna och i omröstningarna blir allt skarpare.

Det är i jämställdhetsutskottet som den viktigaste feministiska kampen i EU-parlamentet utspelar sig. Det är här feministerna samlas för att se till att de centrala frågorna lyfts, det är här vi formulerar den politik som vi sen också försöker få igenom i de andra utskotten, i plenum, och i våra politiska grupper.

Medan högergruppen, där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, lägger all sin energi på att trampa vatten eller bromsa, så vill vi i vänstern gasa på. Vi kräver feministisk handling i migrations- och flyktingpolitiken, krafttag mot våld mot kvinnor, stärkta rättigheter för hbtq- personer, för funktionsnedsatta, bättre arbetsvillkor för kvinnor, en välfärd att lita på och feministiska perspektiv i handelspolitiken.

Stundtals har även socialdemokratiska gruppen vacklat. Men jag har en vän i den belgiska socialdemokratiska kollegan Maria Arena, som driver på för att sossarna ska sluta mesa och istället vara med på det feministiska tåget. Det välkomnar jag.

Däremot kan jag konstatera att högerns engagemang för jämställdhet sträcker sig från kvinnligt småföretagande till ett vagt svammel om glastaket. Nyss röstade de i utskottet nej till ett ambitiöst förslag till ny jämställdhetsstrategi för EU och föreslår istället en fullständigt tandlös variant som saknar orden abort, otrygga anställningar, arbetsrätt, hbt, flyktingar eller kvotering.

Vår svenska nykläckta ”högerfeminist” Anna Maria Corazza Bildt vek sig för den konservativa falangen i högergruppen som är homofoba abortmotståndare. Hon lade ner sin röst.

Ett annat drag från högern är att ta avstånd från ordet ”genus”. De anser att män och kvinnor är naturgivna kategorier med distinkta egenskaper och uppgifter. Ja, ni känner igen tugget. Men att det ska diktera politiken för den samlade EU-högern år 2015 är väl magstarkt.

Högern håller på att tas över av dessa konservativa och nationalistiska falanger. Därför är omröstningarna om den feministiska politiken också bland de mest konfliktfyllda när parlamentet som helhet röstar.

Det är nästan en paradox att dessa ärenden, från ett utskott som många herrar i parlamentet betraktar som mindre viktigt och lågt stående i den inomparlamentariska gubb-hierarkin, är de ärenden som drar till sig mest storm, debatt och konflikt. Men för oss feminister är det som det ska. Det handlar helt enkelt om vilka samhällen vi ska bygga, vilken framtid vi vill se – på helt grundläggande plan.

Det är klart att de vill utdefiniera och marginalisera jämställdhetsutskottet, för det är faktiskt här den vassaste kritiken formuleras mot nyfascismen, mot nationalkonservatismen som härjar i delar av Europa, mot majoritetens förtryck av minoriteter, och till och med mot den misslyckade ekonomiska politiken.

Vi har mycket att ta itu med om en som jag vill se en feministisk våg som kan vara den starkaste motkraften till nationalism, fascism och den högerpolitik som skapar klyftor och som drar isär människor i hela Europa.

Högern ligger som en våt filt över arbetet, men jag hyser förhoppningar om att den kommer torka och skrumpna ihop. Feminister i Europa kommer inte acceptera att några dammiga damer och herrar dikterar villkoren för våra liv och den framtid vi vill bygga. Upp till feministisk kamp i Europa!