Irland redo för könsneutrala äktenskap.

Könsneutrala äktenskap inom räckhåll på Irland

2015-05-19 | Bella Frank padlock

UTRIKES

På fredag folkomröstar Irland om könsneutrala äktenskap. Enligt opinionsundersökningar har ett ja länge sett relativt säkert ut. Men klubbarrangören Buzz O'Neill, sedan många år hbtq-aktivist och agitator, har börjat bli orolig. Nejsidan arbetar intensivt och han är orolig att många jasägare är så säkra på seger att de inte tar sig till vallokalerna på fredag:
– Självbelåtenheten är vår största fiende just nu.

Läs också

Irländare reser hem för att rösta för könsneutrala äktenskap

Katolska präster säger ja till könsneutrala äktenskap

Länge har stödet för ett ja i fredagens folkomröstning legat på runt 60-70 procent, och även i de nyaste opinionsundersökningarna som publicerades på söndagen är stödet för ett ja stort. I tre olika undersökningar får ja-sidan 69 procent, 63 procent respektive 53 procent, medan nej-sidan fick 25, 26 respektive 24 procent av rösterna. Men Buzz O'Neill menar att det finns risk att undersökningarna är missvisande och att nej-sidan har större stöd än vad undersökningarna gör gällande. Dels är han orolig för att vissa kommer att ta ut sin frustration över de mycket impopulära vattenavgifterna som regeringen har infört, eller de lika impopulära åtstramningsprogrammen, genom att rösta nej på fredag eftersom regeringen stöder ett ja i folkomröstningen. Men framför allt är han orolig för att jasidans väljare kommer att ta det stora försprånget för givet och inte nödvändigtvis gå till vallokalen och avlägga sin röst.

– Det finns ett otroligt stöd men ju mer det ser ut som att vi kommer få en jordskredsseger desto större blir risken, självbelåtenheten är vår största fiende. För varenda nejröstare kommer gå och rösta, medan inte alla jaröstare kommer att göra det, säger han.

Buzz O'Neill till höger, med sin partner Peter Maxwell.

Hård kampanj

Buzz O'Neill, klubbarrangör och medlem i det republikanska partiet Sinn Fein, är inte med i de tre organisationerna som har drivit ja-kampanjen, Gay and Lesbian Equality Network, Irish Council for Civil Liberities och Marriage Equality utan är en mångårig agitator för hbtq-frågor och är en känd personlighet inom gayrörelsen på Irland. Han menar att trots att båda sidor manat till en ”ren kampanj” så har nejsidan i allt högre grad använt sig av fula grepp för att försöka övertyga gruppen av osäkra väljare. Detta genom att hävda att ett ja till att folk av samma kön ska få gifta sig – och erbjudas samma juridiska skydd som heterosexuella äktenskap redan åtnjuter – också innebär ett ställningstagande för surrogatmödraskap, adoption och flera andra kontroversiella frågor i landet i försök att skrämma väljare från att rösta ja. Detta trots att företrädare för till exempel adoptionsorganisationer i debatt efter debatt förklarat att lagstiftningen vad gäller adoption inte kommer att ändras. Och ett stort antal barnrättsorganisationer som Barnardos och the Children's Rights Alliance ingår i koalitionen BeLonG To YES som tidigare har sagt att folkomröstningen är ett ypperligt tillfälle att ”se lesbiska, homosexuella, bisexuella och transpersoner i ögonen och säga till dem att de är jämlika” och att det bästa för barnen är att man tillåter könsneutrala äktenskap. Men nejsidan fortsätter hur som helst att hävda att könsneutrala äktenskap skulle innebära negativa konsekvenser för barnen.

– Ronan Mullen som är en av de ledande på nejsidan har debatterat med representanter för adoptionsorganisationer som förklarat att folkomröstningen inte ändrar något vad gäller adoptioner men han vägrar ta in det. De är fasta i sin tro och fortsätter argumentera för att det redan finns möjlighet till partnerskap, och vägrar ta in att det finns 160 juridiska skillnader mellan partnerskap och äktenskap, säger Buzz O'Neill.

På nejsidan finns framför allt två organisationer, dels Ionainstitutet, som är en katolsk think tank, dels organisationen Mothers and Fathers Matter.

– Ionainstitutet säger att de jobbar med utbildning men deras arbete är diskriminerande och fyllt av hat. Mothers and Fathers har, underbart nog i deras ögon, två öppet homosexuella män i som motsätter sig könsneutrala äktenskap i fronten, som varken är mammor eller pappor, säger Buzz O'Neill ironiskt.

Affisch från nejsidan.

Om det blir ett ja på fredag så blir Irland land nummer 18 att legalisera äktenskap mellan personer av samma kön och är ett stort steg framåt för ett land som så sent som 1993 avkriminaliserade homosexualitet. Irland införde civilt partnerskap för bara fem år sedan och Buzz O'Neill berättar att många inom hbtq-rörelsen var emot partnerskapslagen av rädsla för att de aldrig skulle kunna uppnå könsneutrala äktenskap när det väl fanns partnerskap. Men tidigare i år lade regeringen bestående av partierna Fine Gael och Labour ett förslag till Irlands lagstiftande församling om en folkomröstning. Lagförslaget kom efter att en kommission som fick i uppdrag att se över behov av grundlagsändringar för ett par år sedan rekommenderade att grundlagen skulle ändras så att äktenskap kan ingås antingen med en person av motsatt kön eller en person av samma kön. För att införa könsneutrala äktenskap i landet krävs en grundlagsändring och det är en sådan ändring som folkomröstningen handlar om och texten som föreslås läggas till grundlagen lyder i översättning: Äktenskap kan ingås i enlighet med lagen av två personer oavsett deras kön.

”Kommit lång väg”

Stödet för könsneutrala äktenskap syns inte bara i opinionsundersökningar utan också i det breda spektrum av de som förespråkar ett ja på fredag. I den irländska riksdagen finns ett stort stöd: alla större politiska partier är för könsneutrala äktenskap. Här finns företag som Twitter som gått ut och argumenterat för vikten att Irland röstar ja, och här finns personligheter som fotbollsspelaren Robbie Keane, en av de mest framgångsrika irländska fotbollsspelarna någonsin, som nyligen uppmanade sina landsmän att rösta ja i ett personligt brev i tidningen Sunday World. På jasidan finns också den katolske prästen Brian O'Fearraigh som nyligen berättade att han kommer att rösta ja i folkomröstningen och går därmed emot de katolska biskoparna som uppmanat sina församlingsbor och irländarna i stort att rösta nej. Folkomröstningen har också inneburit en friare och mer inkluderande debatt. Journalisten Ursula Halligan berättade i förra veckan om sin personliga historia, om hur hon hållit sin homosexualitet hemlig för alla och internaliserat homofobi men att folkomröstningen fått henne att komma ut: ”Om Irland röstar ja så handlar det om mer än äktenskap. Det kommer att vara slutet på den institutionella homofobin”, skrev hon i the Irish Times.

– Vi har kommit en lång väg, men samtidigt det är här vi som ett civiliserat samhälle bör befinna oss. Jag är en stolt republikan och jag är stolt över att vi tar det här till folket, men jag kanske hoppar på ett plan härifrån om det blir ett nej, säger Buzz O'Neill.

Gay Pride i Dublin 2009. Många var emot partnerskapslagen för man var rädd att aldrig få könsneutrala äktenskap.

En viktig händelse i den irländska debatten om hbtq-personers mänskliga rättigheter ägde rum för ett drygt år sedan. Det var i januari 2014 som Rory O'Neill, mer känd som dragdrottningen Panti Bliss, i det irländska pratprogrammet the Saturday Night Show pratade om homofobi i medierna. Rory O'Neill anklagade bland annat Iotainstitutet för homofobi, liksom flera kända krönikörer. Kort därefter bad tv-bolaget, statliga RTÉ, om ursäkt och betalade också ut en större summa pengar, något som har kritiserats hårt. Senare under våren blev Rory O'Neill, som Panti Bliss, inbjuden till en av de största scenerna på Irland, Abbey Theatre, där hon höll ett tal som drog ner stående ovationer och som blev en viral succé.

– När det hände var det ännu inte officiellt att det skulle bli en folkomröstning. Vi visste att det hade kommit en sådan rekommendation men inget hade hänt och det var inget man pratade om i media heller. På Saturday Night Show så sade Rory O'Neill att det är människor ”som skriver om mitt liv” och han sade åt dem att ”get the feck out of my life”. Han sade i princip vad hbtq-personer har känt i årtionden på nationell tv, berättar Buzz O'Neill som förklarar att det blev en vattendelare:

– Folk blev väldigt väldigt arga och händelsen förändrade narrativet. Och när Panti Bliss höll det känslomässiga talet på Abbey Theater så sade hon igen vad alla hbtq-personer har känt och tänkt under mycket lång tid, säger han.

Det faktum att the Abbey Theatre bjöd in henne till sin scen var av stor vikt:

– Det var en inbjudan av det officiella Irland och efter det kommer vi aldrig mer hålla käft.