Fyra döda i kamp för rätt till mark och vatten

2015-05-18 | Carmen Blanco Valer padlock

UTRIKES

Kvinnorna i Tambodalen i Peru för en desperat kamp mot den gruvexploatering som landets regering gett tillstånd till. Med sina bara händer, med kastrullock eller slungor, bemöter de tanks och eldvapen. Gruvexpansionen berör stora delar av landet och nu får demonstranterna stöd från flera håll. Nästa vecka planeras en tvådygnsstrejk mot militariseringen som ska bana väg för gruvföretaget mot folkets vilja.

Det transnationella företaget Southern Peru, har sedan 2009 med huvudsakligen mexikanskt kapital planerat för koppargruveprojektet ”Tia Maria” i Islay-provinsen, i Tambodalen i Peru. Ända sedan dess har lokalbefolkningen motsatt sig projektet som skulle hota vattnet och ödelägga det jordbruk som är områdets viktigaste näring.

Motståndet medförde att gruvprojektet 2011 lades på is, men den 23 mars i år annonserade företaget att arbetet skulle återupptas. Dagen därpå gick omkring 3 000 demonstranter ut i protest och möttes med våld av polis. Fyra människor har mist livet till följd av dessa konfrontationer, bland dem en polis, och dussintals människor har sårats. Trots detta beslöt regeringen den 9 maj att skicka ytterligare 3 000 poliser till Islay för att bana väg för företaget. Detta med stöd i lagar som stiftats de senaste åren och som neutraliserat miljölagstiftningen samtidigt som protesterna kriminaliserats.

Nu har striderna pågått i nästan 60 dagar och kampen i Tambodalen har fått spridning via sociala medier och fått solidariskt stöd från andra områden i landet. Inte minst befolkningen i storstaden Arequipa där bland annat universitetsstudenter strejkat till deras stöd. Även autonoma grupper runt om i landet har ordnat möten, vakar och stöddemonstrationer. Nio regioner har uttryckt sitt stöd för Tambodalsbefolkningens kamp och planerar en 48 timmar lång strejk den 27-28 maj. Samtidigt växer opinionen i landet för att regeringen skall lösa konflikten på fredlig väg istället för att militarisera zonen.

Undervärderat motstånd

Kampen som kvinnor och män för i Tambodalen i södra Peru till vattnets och jordbrukets försvar ingår i en större kamp. Landet har många aktiva eller latenta gruvkonflikter eftersom upp till 40 procent av dess yta berörs eller hotas av gruvexploatering.

Gruvexpansionen i Latinamerika har fått kvinnor som tidigare inte tagit så mycket plats i vare sig urfolksrörelsen, småbrukarrörelsen, miljörörelsen eller feministrörelsen att engagera sig i miljökampen. Det rör sig om kvinnor som tidigare bidragit i kampen för mark och rättigheter främst genom att stå för logistiken, men som i dag står i främsta ledet och försvarar vattnet med sina kroppar.

Inte sällan handlar det om kvinnor som förvägrats rätten till utbildning och förblivit analfabeter. Kvinnor som av urbana medelklassfeminister setts som traditionsbundna och ointressanta att dras in i den feministiska kampen. Det är kvinnor och män vars bidrag till landets ekonomi sällan räknats in i landets BNP trots att det är deras slit som förser landets befolkning med mat under tiden som det storskaliga jordbruket producerar exportgrödor.

Kampen mot patriarkatet och kapitalet

Kvinnornas gruvmotstånd är en kamp mot att deras liv skall påverkas av vattenbrist och förstört jordbruk. På kort sikt ökar deras arbetsbörda inom jordbruket och sysslor kopplade till hälsa, matlagning och tvätt. På lång sikt påverkas de och deras familjer av tungmetallförgiftad mark och vatten och att livsförutsättningarna för allt levande hotas.

Ändå måste kvinnornas kamp även ses som en antipatriarkal kamp eftersom den är emot att gruvetableringen skall omvandla lokalsamhällena till otrygga miljöer när gruvarbetarnas maskulinitetsideal tar över. Och inte minst handlar det om antikapitalistisk miljökamp mot plundring på bekostnad av natur och människor och en ohållbar utvinnigsbaserad tillväxtmodell som leder planeten till avgrunden.

Kvinnorna i Tambodalen som med sina bara händer, med kastrullock eller slungor bemöter tanks och eldvapen behöver omvärldens solidaritet. Kvinnorna som med sina kroppar som sköld försvarar vattnet och livet.