Fr v: Clara Berglund, Johanna Langhorst, Elina Nilsson, Lisa Wool-Rim Sjöblom och Kajsa Ekis Ekman.

Bild: Andréa Hillgren

Kvinnolobbyn står kvar bakom kontroversiellt upprop

2015-05-15 | Andréa Hillgren padlock

INRIKES

Surrogatmödraskapets villkor diskuterades ur ett kritiskt perspektiv på Feministiskt forum på ABF-huset lördag den 9 maj. Sveriges Kvinnolobby, som arrangerade samtalet, har tagit tydlig ställning mot surrogatmödraskap.
I slutet av samtalet uppmanade SKL:s ordförande alla att hålla utkik efter ett internationellt upprop som sedan rönt stor uppmärksamhet under veckan då det samordnas av en amerikansk, värdekonservativ organisation.

Surrogatmödraskapets villkor diskuterades ur ett kritiskt perspektiv på Feministiskt forum på ABF-huset lördag den 9 maj. Deltagarna delade med sig av sina forskningsresultat, reflektioner och erfarenheter av surrogatmödraskap som globalt fenomen.

Sveriges Kvinnolobby, som arrangerade samtalet, har tagit tydlig ställning mot surrogatmödraskap och även mot den statliga utredning som pågår och ska lämna sina slutsatser i höst.

Clara Berglund, ordförande för kvinnolobbyn, uppmanade alla att gå med i kampanjen feministiskt nej till surrogatmödraskap och berättade mot slutet av seminariet om ett internationellt upprop att hålla utkik efter på måndagen.

Ett upprop som skulle visa sig vara högst kontroversiellt då det samordnas av en amerikansk, värdekonservativ organisation med kopplingar till pro-life-rörelsen. Dessutom finns Swedish Human Rights Lawyers med bland undertecknarna av uppropet, en organisation vars dolda anti-aborträttsagenda fick drottning Silvia att avstå ett pris som hon först tänkt ta emot.

Clara Berglund säger att kvinnolobbyn inte kommer att dra tillbaka sin underskrift, trots att de ”självklart inte vill förknippas med abortmotståndare”. Enligt Berglund kände kvinnolobbyn inte till aborträttsmotståndet hos Scandinavian Human Rights Lawyers när de skrev under uppropet.

– Att stå upp för kvinnors rätt till sin egen kropp är självklart för oss. Det är just därför vi säger nej till surrogatmödraskap som är en handel med kvinnors kroppar och med barn, kommenterar hon. Vi väljer att stå för underskriften för att vi inte vill låta abortmotståndare styra vår agenda mot surrogatmödraskap.

Global hierarki

I samtalet deltog personer som delar Kvinnolobbyns motstånd mot alla former av surrogatmödraskap; Johanna Langhorst, journalist, Elina Nilsson, masterstudent i genusvetenskap vid Stockholms universitet, Wool-Rim Sjöblom, illustratör och serietecknare och Kajsa Ekis Ekman, journalist och författare till omtalade boken Varat eller varan i ämnet. Moderator var Clara Berglund, ordförande för Sveriges Kvinnolobby.

Kajsa Ekis Ekman inleder och menar att surrogatmödraskap handlar om urgammal, proletär exploatering och i sig är en förlängning av en äldre äktenskapstradition baserad på mäns rätt till arvingar. Hon observerar att efterfrågan går neråt i samhällsklasserna i västvärlden, samtidigt sjunker priset för ett barn i de allt fattigare värdländerna.

– Värdmödrarna är oftast fattiga kvinnor från arbetarklassen. Ibland är det kvinnans make som bestämmer att hon ska bli surrogatmamma för att dra in pengar till familjen.

Ekis Ekman konstaterar att förbud mot surrogatmödraskap hittills inte varit effektiva och exemplifierar förbudet som instiftats i Thailand efter exploateringskatastroferna med babyfabriker. Den internationella överklassen flyttar sitt epicentrum till andra platser, utan hänsyn till globala barnkonventioner. Ekis Ekman menar att den västerländska bilden av rätten till familj skapar en global hierarkisk ordning i handeln med barn.

– Det talas om familjebildning som en rättighet, trots att det inte finns någon konvention som styrker det. Detta göms bakom feministiska argument som att surrogatmödraskap ska hjälpa fattiga kvinnor, vilket förstås inte är sant i den internationella handeln.

Surrogatmödraskap och adoption

Lisa Wool-Rim Sjöblom konstaterar att kritiken mot adoptioner, som går hand i hand med surrogatmödraskap, sällan möter samma motstånd. Wool-Rim Sjöblom menar att efterfrågan på barn egentligen är större än utbudet och att bilden av miljontals barn i behov av adoption är felaktig. Västvärldens snedvridna bild och familjelängtan rövar bort barn från hemländerna.

– Barn förses med falska papper och rövas bort från hemländer. Unicef:s siffror visar att det finns 150 miljoner föräldralösa barn, men att endast en bråkdel av dessa är helt utan vuxna i sin närhet. Mytbildning kring detta leder till att hierarkiska strukturer med klass, ras och kön kan reproduceras på oreglerade marknader i utvecklingsländer där denna pappersförfalskning blir möjlig.

Stigmatisering av mödrarna

Elina Nilsson håller med och berättar om de osäkra villkor kvinnorna i Thailand står inför på den oreglerade marknad som utvecklats. Hon tycker att den svartvita skildringen av surrogatmödrarna som antingen fria eller som exploaterade är missvisande och vill se en nyanserad bild där deras egna röster hörs i debatten. Efter fältarbete i Thailand och intervjuer med surrogatmödrar uttrycker Nilsson oro över den sociala stigmatisering kvinnorna utsätts för.

– Bilden som skapas av kvinnans reproduktiva förmåga, och hennes relation till barnen, är min ingång till att diskutera surrogatmödraskap. Dessa kvinnor måste få chansen att komma till tals i det hierarkiska, rättslösa förhållande de i många fall har till omgivningen. Det är också viktigt att se att processen skiljer sig åt mellan länder.

Johanna Langhorst håller med och anser att stigmatiseringen av mödrarna som hyr ut sina kroppar sträcker sig globalt och färgar hela bilden av vad det innebär att vara kvinna. Hon pratar om det alturistiska surrogatmödraskap som kommit på tal i Sverige, och menar att den reproduktiva förmågan globalt har beslagtagits.

– Att min kropp inte är min är inget nytt i debatten, surrogatmödraskap understryker detta. Helt i egenskap av kvinna blir jag tillfrågad att låna ut min kropp. Det är här viktigt med maktperspektiv och kunna se att denna exploatering sätter kvinnor i direkt underordning.

Kajsa Ekis Ekman påtalar det hot som läggs över västvärldens kvinnor i debatten om det alturistiska surrogatmödraskapet.

– Det blir ett ultimatum: att ställa upp som värdmamma, eller att männen helt enkelt vänder sig till fattigare kvinnor med ännu mindre rätt till den egna kroppen. Det är naivt att tro att kvinnor vill utsätta sig för den risk en graviditet innebär frivilligt. Vi måste hitta strategier mot surrogatmödraskap nu medan det fortfarande är prostitutionens lillasyster.

Lisa Wool-Rim Sjöblom framhåller behovet av surrogat och adoptionsbarnens egna röster i den pågående debatten och menar att barnen som grupp nekas delade erfarenheter.

– Kritiska röster tystas och vi ses inte som en gemensam grupp, utan får bara tillåtelse att prata utifrån individuella erfarenheter. En stark gemensam, kritisk röst måste få utrymme.