#ishockeyVM: ”Jag kommer att satsa på OS om tre år”

2015-04-02 | Bella Frank padlock

SPORT

Jenni Asserholt var igår djupt besviken efter den snöpliga förlusten mot Ryssland i kvartsfinalen. Men i dag kan hon se att laget har tagit flera viktiga kliv framåt sedan OS förra året. Och hon har siktet på vinter-OS i Sydkorea 2018.
– Jag kommer att göra en ny satsning mot OS, minst tre år till, det är nu jag har chansen att spela hockey, säger Jenni Asserholt till Feministiskt Perspektiv.

Hon står på perrongen på Malmö Central och tittar ner i sin telefon. Klubbor över sportbagarna med de tre kronorna på väskans sida. Det är Jenni Asserholt, Asse, som står där ensam på perrongen på Malmö centralstation och väntar på tåget mot norrut. Igår var tyngden av förlusten för stor och då var det många spelare som inte orkade låta sig bli intervjuade av medieuppbådet vid sidan av rinken. Men nu går hon generöst med på att summera Damkronornas VM 2015 i väntan på tåget.

Hur känns det så här dagen efter kvartsfinalen?

– Det är klart att det är en jättestor besvikelse när man åker ut i en kvartsfinal i ett VM, vi ledde ju med ett noll så det var lite snöpligt att förlora en sådan match.

–Samtidigt tycker jag att vi har tagit ett steg framåt, med [förbundskapten Leif] Boork, det här året om man jämför med hur det såg ut under OS förra året. Framför allt i vårt spel så det tar vi med oss som positivt, något som vi kan bygga vidare på i nästkommande VM-turneringar och inte minst OS som är vårt långsiktiga mål.

Inför Ryssland sade du att ni skulle spela tufft och försöka irritera ryssarna. Er spelplan funkade bra i två perioder, vad var det som ni gjorde rätt då?

– Vi gjorde det ganska jobbigt för dem, åkte mycket skridskor och åkte tajt på dem så de inte fick så mycket yta. Vi har pratat mycket om att stänga mitten, de har några individuellt skickliga spelare som alltid vill söka in till mitten och ta avslut och de lyckades vi hålla på utsidan mycket bra.

– Inför sista perioden visste vi att de skulle komma ut mycket tuffare och hårdare för de måste ju chansa i och med att de ligger under. På något sätt blev det lite överväldigande för oss, det blev lite för ivrigt i sista perioden. Samtidigt så upplevde vi inte att vi ville spela på resultat utan det är mycket mentalt och psykologiskt spel i det hela, och det är något som vi kommer att analysera. Vi kommer att samlas i maj för att stänga den här turneringen. Så ska vi se lite vad Ryssland gjorde bra och se hur vi kan svara på det.

Vad tycker du har saknats från Damkronornas sida under VM-turneringen?

– Det som har saknats är till exempel att min kedja inte har kommit upp i nivå och inte har levererat framåt. Det är tufft att bara ha en producerande kedja. De har ju gjort det fantastiskt bra, lite svårt när de får se att inte vi kan svara upp bättre.

Samtidigt är det mycket som har fungerat bra i ert spel under turneringen, vad av det positiva tar du med dig härifrån?

– Tidigare har vi pratat mycket försvarsspel och det har varit mycket frågetecken kring vår offensiv, den tycker jag har funkat jättebra. Vi skapar mycket farliga lägen och chanser, det tar jag med som positivt, likadant med målvaktsspelet, det har också varit bra i VM.

Innan VM fick ni frågor om målgörandet, men det har varit ganska målrika matcher:

– Ja absolut, det har funkat jättebra. Sedan det här att vi går in och förlorar mot Japan i första matchen, det sätter oss lite med kniven mot strupen att vi måste vinna mot Schweiz för att inte åka ner till nedflyttningsplatsen. Sedan vinner vi den matchen och helt plötsligt spelar vi om att bli etta i gruppen eller om att spela nedflyttning igen. På så sätt tycker jag att vi har tagit stora mentala kliv, vi har blivit tuffare mentalt och har klarat av den pressen. Sedan ska man komma ihåg allt runtomkring med media, publik och förväntningar och det har vi hanterat jättebra i gruppen.

Jenni Asserholt.

Du säger att din kedja inte fått utdelning på mål, men Boork har berömt dig efter varenda match och du blev vald Sveriges bästa spelare efter matchen igår. Hur känns det för dig personligen?

– Jag tycker väl egentligen att jag inte kommer upp på den nivån jag kan, jag har ju varit borta en månad nyligen för skada. Det är väl lite svårt att få till den exakta formtoppningen då, men jag har ju min roll där framme att jaga och få fram puckar till de andra och jag tycker jag kommit in i turneringen bättre och bättre och det har känts bättre i varje match. Det har varit kul.

Din lagkamrat i Linköping HC, Kim Martín Hasson, kommer nu att om inte sluta helt så åtminstone ta ett uppehåll. Men du kommer att fortsätta länge till hoppas jag?

– Ja, jag kommer att göra en ny satsning mot OS, minst tre år till. Jag ser det som att det är nu man har chansen att spela hockey och sedan kan jag jobba tills jag blir 75 sedan. Det är här och nu, jag är en tävlingsmänniska och älskar att träna, jag brinner för hockeyn så jag vill satsa på det här, säger Jenni Asserholt innan hon plockar upp sina klubbor och bagar och går ombord på tåget.