Redaktörerna Edda Manga och Rebecka Vinthagen möter publiken på bokhandeln i Aspudden.

Bild: Andréa Hillgren

#Utvägar: Vi behöver en feminism med många röster

2015-03-30 | Andréa Hillgren padlock

FEMINISM

När antologin Utvägar presenterades på Aspuddens bokhandel i Stockholm kretsade diskussionen kring den feministiska världsordningen, hur en enad feministisk rörelse ska bli möjlig i framtiden och den kritik som riktats mot Nordiskt forum.

– Boken vill visa att vi kan agera gemensamt med många röster, säger redaktören Edda Manga.

Det var i onsdags som Aspuddens bokhandel gästades av Utvägars redaktörer Edda Manga och Rebecca Vinthagen. I samtal med åhörarna diskuterades vilka utvägar som finns ur maktens spiral. Hur kan en feministisk världsordning utformas.

– En feminism som talar med en röst måste med nödvändighet exkludera några av de röster den säger sig representera. Feminismen kan slå tillbaka mot krafter som rasism, fascism och nazism men för att lyckas måste vi kunna föreställa oss en mångröstad feminism, säger Edda Manga.

”Vissa röster finns inte med”

Boken tar avstamp i ett intersektionellt tänk som är ett steg mot att göra feminismen politiskt verksam oavsett dess skiljelinjer. Manga och Vinthagen ser problem med synen på feminism som en enad röst som ska stå oemotsagd.

– Det var skevt på Nordiskt forum när det visade sig att slutdokumentet med krav på åtgärder redan var skrivet innan talarna fick bidra. Och hur nordiska jämställdhetsministrar fick tala oemotsagda för en ”enad feminism” när vissa grupper inte ens kommit till tals, påtalar Rebecca Vinthagen.

– Det bidrar till att vissa röster i feminismen inte finns med, trots att feminismen säger sig representera även dessa, säger Manga. Boken försöker iscensätta samtal där de exkluderade rösterna bjuds in.

De talar också om hur feministiska röster är villkorade och hur feminismen i samhället har fått ett villkorat utrymme att verka på. De röster som inte avviker från maktens ideologi är de som ges utrymme och sägs representera rörelsen som helhet. Om strukturen i samhället ska göras om är det viktigt med mångfacetterade röster på samtliga områden som berörs i boken, menar redaktörerna.

”I rörelsen finns förändringskraften”

Paulina de los Reyes var på plats och talade utifrån sitt kapitel i boken, ”Feministiska framtider och oenighetens politik”. Kapitlet ställer frågan om vad debatterna kring Nordiskt forum kan säga om de konfliktlinjer som kommer till uttryck i feministiska samtal. Vilka feminismer (o)möjliggörs med forumets horisont?

Synen på feminismen som administrativ är problematisk, enligt de los Reyes, eftersom den frammanar en hierarkisk agenda. Hon menar att det tar fokus från rörelsen och feminismens betydelse som politisk förändringskraft. I definitionen av det administrativa tenderar fokus att hamna på minsta gemensamma nämnare. Vilket de los Reyes menar blev konsekvensen av Nordiskt forums förskrivna kravlista.

– Flyttas fokus till det administrativa så bestäms feminismens villkor ovanifrån, säger de los Reyes. Det är i rörelsen förändringskraften finns.

Rebecca Vinthagen och Edda Manga menar att rösterna som är välkomna i de stora rummen som riktar sig mot statsmakterna och mot FN är få. Endast en feminism som är anpasslig till den rådande tillväxtmodellen är gångbar där.

– Det är viktigt att se att nationers politik utformas av lobbygrupper, och att feminismen inte är ett undantag, säger Paulina de los Reyes.

Hon beskriver Nordiskt forum som en hierarkisk inkluderingsprocess där lobbygrupperna, och den av makten inkluderade feminismen, befinner sig i toppen och påstår sig representera ”alla”.

– De grupper som teoretiserar utanför den rådande diskursen ignoreras av makten. I dag är det den nyliberala, individbaserade feminismen som inkluderas. Vi behöver förenas över gränserna, och titta på hur vi ska organisera de politiska skiljelinjerna. Vi måste hålla ihop i det här historiska ögonblicket där högerextrema krafter tar sig fram. Vi har potential att stå emot.

Nyliberalistisk självbild i jämställdheten

Det ekonomiska tänket och den människosyn nyliberalismen har medfört är viktig att diskutera, påtalar Vinthagen som menar att detta villkorar vilken feminism som syns. de los Reyes belyser problematiken om synen på att jämställdhet i praktiken ska gå ut på att på samma sätt som männen exploateras i en kapitalistisk värld. Hon beskriver i sitt kapitel hur Nordiskt forum gestaltas genom en tilltro till ett statligt reglerat jämställdhetsarbete och hur omformeringen av samhället då hålls tillbaka.

– Samtidigt är det viktigt att se att kvinnors underordning i den kapitalistiska världen i dag är högst verkligt, säger Vinthagen. Att löneskillnader och sämre pension sätter kvinnor i underläge.

– Det jag åsyftar med detta är också att den administrativa delen tenderar att ta över när vi försöker definiera vad jämställdhet egentligen är, menar de los Reyes.

Vikten av att kritisera och våga dekonstruera världsbilden inom den feministiska rörelsen påtalas. Manga menar att detta var centralt när boken kom till.

– Feminismen har en stark kritisk röst, men vi ville låta den möta det praktiska samhällsbyggandet och bad skribenterna att fokusera även på det, påtalar Edda Manga.

Manga påtalar att uppdelningen mellan den akademiska och den praktiska feminismen måste upplösas. Hon menar att ideologi i singular är förlegat.

"Nationalismen är antifeministisk"

Samtalen fortsätter kring de kapitel i boken som tematiserar det militära, den rädsla dagens säkerhetspolitik bygger på och behovet av att erkänna det gemensamma beroendet av varandra istället för hävdandet av den autonoma staten. Redaktörerna exemplifierar Ulrika Dahls text i Utvägar om tankekonstruktionen att den globala feminismens spjutspets finns i just Norden, trots att de nationalistiska, högerextrema rörelserna finns även här. Något även de los Reyes berör i sin text när hon talar om den svenska självbilden som förebild i det globala jämställdhetsarbetet.

– Nationalismens krafter är viktiga att analysera. Nationalismen är antifeministisk, men attraherar ändå kvinnor. Vi behöver diskutera vilka krafter som attraherar hos nationalismen, säger Edda Manga.

Den feministiska världsordningen värderar, tvärtemot den rådande ordningen, reproduktion över produktion och repression. Ändå är reproduktion och sexualitet frågor som tonats ner antologin.

– Fokus på sexualitet och reproduktion finns och har länge tematiserats inom feminismen, och det är till de områdena kvinnor oftast hänvisas. Därför ville vi prioritera andra ämnen, förklarar Rebecca Vinthagen.

Maria Ramnehill tar upp transteorins intåg i feminismen, och hur det luckrar upp kvinnobegreppet och kanske också den upplevda, essentiella identiteten som kvinna. Även Paulina de los Reyes problematiserar det universella kvinnobegreppet eftersom det är hierarkiskt, och låter privilegierade lobbygrupper föra hela feminismens röst.