Mobilisering under slavträdet

2015-03-20 | Eva Nikell padlock

UTRIKES

I dag är det FN:s dag mot rasism – Day for the Elimination of Racial Discrimination. I Sydafrika firas den som mänskliga rättighetsdagen. Eva Nikell har mött Mercia Andrews, chef för TCOE och en av initiativtagarna till The Rural Women´s Assembly, som berättar om de svåra och djupa ekonomiska klyftor som fortfarande råder i landet.

FAKTA/SYDAFRIKA:

Sydafrikas ekonomi har växt med 63 procent jämfört med 1990. Inkomsten per capita är 27 procent högre än 1993. Statens skatteinkomster har ökat med 491 procent - från 114 miljarder rand 1994-95 till 674 miljarder rand 2010-11. En rand är ca 70 öre.

Sydafrikas inhemska skuld ("debt to gross domestic product, GDP) ligger på 32 procent i jämförelse med USA (100), Japan (200) och Storbritannien (90).

Index från World Economic Forum 2012-13 visar att Sydafrika ligger mycket bra till, och ofta bland de bästa i världen, när det gäller övergripande macroekonomi eller politik, som säkerhet, lagliga rättigheter, stabilitet inom bankväsendet, skydd för små aktieägare mm, men är bland de sämsta i världen när det gäller politisk korruption, byråkrati, utbildningskvalitet, förväntad levnadsålder (HIV och tuberkulos), kostnader för kriminaliteten, arbetsrätt, förhandlingsmöjlighet och arbetsvillkor och produktivitet.

Det är de senare siffrorna som ligger till grund för det stora missnöjet och de miserabla villkoren för exempelvis lantarbetare, trots många samhälleliga framgångar och framväxten av också en svart, välutbildad medelklass framför allt i de större städerna.

Källa: Max du Preez, A Rumour of Spring, South Africa after 20 Years of Democracy, Zebra Press 2013.

Den 21 mars - FNs dag mot rasism - firas i Sydafrika som mänskliga rättighetsdagen. Att det handlar om att motverka den rasism som ännu ligger fullständigt inbäddad i det sydafrikanska systemet, tjugo år efter apartheids officiella upphörande, är en självklarhet.

- Apartheid skapade så stora skador på samhället, det finns många problem som aldrig har tagits om hand, säger Mercia Andrews, chef för TCOE och en av initiativtagarna till The Rural Women´s Assembly. Problemen rör framför allt de djupa ekonomiska klyftorna som har gjort att många sydafrikaner har förlorat tron på att ett demokratiskt Sydafrika efter 1994 innebär en konkret skillnad.

21 mars mobiliserar The Rural Women´s Assembly för att sätta fokus på lantarbetarnas särskilt svåra situation. I Kapstaden samlas manifestationen i District Six, den stadsdel som fortfarande ligger som ett öppet sår nära stadens centrum. District Six beboddes framför allt av ättlingar till de forna slavarna - "de färgade" - som ursprungligen mestadels kom från Malaysia, Sri Lanka, Indiens östkust och delar av Östafrika.

Området var livligt, och delvis blandat, och länge en nagel i ögat på apartheidregimen som ogillade "rasblandning". District Six jämnades så småningom med marken efter en tvångsförflyttning av 60 000 invånare, beslut som sedan 1994 resulterat i prövningar av vilka som har rätt till skadestånd eller återuppbyggnad av sina tidigare hus och lägenheter. De flesta som en gång ägde bostäder här är döda, men marken ligger obebodd eftersom förhandlingarna inte är klara. The District Six Museum förklarar varför - det politiska priset för att bebygga marken utan att ha ordnat upp affärerna efter tvångsförflyttningarna är för högt, trots att bostadsbristen är skriande.

Från District Six går manifestationen förbi St George´s Cathedral, tidigare ärkebiskop Desmond Tutus kyrka som spelat en central roll i kampen mot apartheid, och därifrån vidare till The Slave Lodge, som idag är ett Isiko-museum. Under "Slavträdet" på museets gård avslutas manifestationen. Under slavträdet hölls auktionerna på den tiden när slavarna som skeppats över haven hölls fängslade i The Slave Lodge.

- Slavträdet har inte blivit tillräckligt uppmärksammat, säger Mercia Andrews, vars egen familj tillhörde dem som tvångsförflyttades från District Six. Här finns inget plakat, ingenting som talar om vad trädet tidigare användes till. Genom att samlas under det vid vår manifestation vill vi peka på att vi fortfarande lever i ett samhälle som är strukturerat efter rasgränser, där de flesta svarta och färgade har mycket sämre villkor än andra delar av befolkningen. I många områden på landsbygden, som i vindistrikten eller på gruvorterna, är levnadsbetingelserna nära nog slavlika även idag.

Fotnot: TCOE står för The Trust for Community Outreach and Education. Organisationen ger aktivt stöd till egenmobilisering och empowerment för lokala projekt av lantarbetare och landsbygdsbefolkning. 21 mars-initiativet 2015 syftar till en större mobilisering där aktiviteter vidtas på flera orter, och förhoppningar om en marsch hela vägen från Kapstaden till Durban på 21 mars nästa år.