Uppodlade fält i Hebeiprovinsen. Jordbrukande kvinnor i Kina får kontroll över mark.

Bild: Adaugusta

Kvinnor i Kina får rätt till mark

2015-02-20 | Gordana Malešević padlock

UTRIKES

Jord- och skogsbrukare i Kina kan sedan nästan tio år få kontrakt på marken som de brukar. Men först nu kommer en reform som ska ge kvinnor inom näringen samma rättigheter som män. Dongmei Wang, ordförande för Kvinnoförbundet i Hebeiprovinsen förklarar hur kvinnoorganisationer har kämpat för rättigheten.

RELATERAD ARTIKEL:

2014-08-22 Kina: Uråldrig syn på kvinnan håller utvecklingen tillbaka

FAKTA OM KINAS ADMINISTRATIVA INDELNING:

I Kina finns 23 officiella provinser (inklusive Taiwan), 5 autonoma regioner, 4 kommuner och 2 administrativa zoner.

Kina räknar Hongkong och Macau som provinser men erkänner deras självständighet och kallar dem ”Speciella administrativa zoner”.

Från och med februari 2015 finns det riktlinjer som säkerställer kvinnors rätt till mark i 19 av Kinas provinser, autonoma regioner och storstadsområden. För närmare tio år sedan beslutade den kinesiska regeringen om en omfattande markreform där jord- och skogsbrukare ges långtgående rättigheter genom olika ägandeformer på kontrakt.

Sedan kommunistpartiet under sina tidiga år införde folkkommuner och kollektivt ägande har varken kvinnor eller män kunnat äga mark, men jord- och skogsbrukare har sedan 1978 kunnat arrendera mark från lokala myndigheter. Den utbredda korruptionen har dock lett till otaliga dispyter mellan jord- och skogsbrukarna å ena sidan och de lokala myndighetsrepresentanterna å andra.

Efter utdragna diskussioner i början på 00-talet fick konstitutionen ett tillägg om privat äganderätt, och 2007 infördes en ny äganderättslag som ger statlig och privat egendom likvärdigt lagskydd.

2008 inleddes en inventering av landets jord- och skogsbrukare för att kunna överlåta marken till dem som brukar den. Genom att överlåta marken hoppas statsmakten kunna minska korruptionen och de sociala spänningarna på landsbygden och inkomstskillnaderna mellan stad och land.

Inventeringen är ett projekt av gigantiska mått, men hittills har det endast registrerat män som jord- och skogsbrukare. Det beror dels på gammal ovana, dels på att folkbokföringssystemet utgår från mannen som hushållets överhuvud och att det därmed i regel har varit han som har registrerats som arrendator.

Kvinnoförbundets kamp

Det kinesiska Kvinnoförbundet (som organisatoriskt står statsmakten nära) har därför drivit frågan om att få med kvinnorna vid registrering av jord- och skogsbrukare. Nu har de fått igenom riktlinjer som säkerställer kvinnors rätt till mark i 19 av landets provinser, autonoma regioner och storstadsområden.

Enligt Dongmei Wang, ordförande för Kvinnoförbundet i Hebeiprovinsen, behöver riktlinjerna följas upp med lagstiftning som säkerställer att kvinnor kan vara delägare och självständiga ägare av mark.

Kvinnor ska inte endast ges tillgång till mark utan även kontroll över den, och med hjälp av en uppföljande lagstiftning ska kvinnor också kunna söka stöd vid marktvist. Det i sin tur betyder att de anställda vid landets lokala rättsväsenden behöver utbildas, säger Dongmei Wang och tillägger:

– De upprättade riktlinjerna behöver även följas upp av lokala markadministrationer som ser till att riktlinjerna implementeras och övervakar att de följs.

Hebei har närmare 72 miljoner invånare, omfattar områden runt Beijing och Tianjin och är till största delen ett lågt liggande uppodlat slättland som är bland landets största veteproducenter. Där torde det finnas flera miljoner jordbrukande kvinnor.

För att försäkra sig om att alla kvinnor får information om de nya riktlinjerna och att den lokala administrationen säkerställer rätten till mark har Kvinnoförbundet inlett samarbete med icke-statliga organisationer.

Reformarbetet bygger på god lokal samhällsstyrning, förklarar ordförande Dongmei Wang.