Aleksa Lundberg har talat med bland andra Johanna Marseille, Victoria Kawesa och Veronica Svärd på Feministiskt initiativs kongress i Örebro.

Bild: Pressbilder, Linda Andersson

#fikon15: Röster från kongressen

2015-02-18 | Aleksa Lundberg padlock

FEMPERSPODDEN/SPECIAL

På Fi-kongressen i Örebro klubbades flera förslag om nya politikområden igenom, till exempel nyskrivna kapitel om landsbygds-och urfolkspolitik. En ny styrelse är utsedd och talespersonerna kallas från och med nu för partiledare. Feministiskt Perspektiv har låtit några medlemmar kommentera besluten.

FEMPERSPODDEN SPECIAL:

Stämningen i Kongresshall A var bitvis rörig och aningen hetsig när de många, omfattande motionerna skulle gås igenom. Bland annat texterna om djurrätt väckte känslor och skapade lite av två läger bland medlemmarna. Vissa ansåg att motionerna behövde bifallas på plats och bli en del av partiprogrammet redan nu. Andra menade att motionerna inte var tillräckligt genomarbetade och även att de krockar med andra politikområden.

Ett förslag från djurrätts-motionärerna handlade om att förbjuda fiske, vilket väckte ilska. Från talarstolen menade motståndare att förslaget kom från ett storstadsperspektiv som inte tog hänsyn till vad som skulle hända med exempelvis samerna, som ju lever bland annat på fiske. En tredje ståndpunkt löd att eftersom det inte råder enighet om att inkludera djur i den intersektionella analysen så ska det inte göras förhastade beslut i frågan. Skuggriksdagsgruppen (SRG) ska bereda frågan ytterligare och lägga fram genomarbetade propositioner inför kongressen 2017.

- Jag tycker det är bra att vi jobbar igenom det avsnittet ordentligt. Det är en fråga där samhället ligger mycket efter, vi måste ta ett kliv framåt där och det ska vi göra, men på ett varsamt och väl genomgånget sätt, säger Veronica Svärd, ledamot i SRG.

Förstärkt landsbygdspolitik

Motionen om en feministisk landsbygdspolitik klubbades däremot igenom. Eftersom Fi länge ansetts vara ett storstadsparti så är det många som välkomnar att området skrivs in i de politiska dokumenten.

- Det är jätteviktigt för att vi ska kunna kommunicera vad vi vill göra för människor som bor på landsbygd och glesbygd, menar Veronica Svärd.

Några exempel som landsbygdspolitiken lyfter är att Fi ska bedriva natur och jordbrukspolitik som möjliggör småskalighet, vilket bidrar till en rättvis fördelning och användning av jordens resurser. Partiet ska sträva efter att all livsmedelsproduktion främjar ekologisk mångfald och att den är fri från kemiska bekämpningsmedel.

Det ska finnas tillgång till mataffärer, apotek och postombud i närmiljön. Även till vård, skola och omsorg - jämt fördelat över landet.

Kapitlet beskriver också att skydd för våldsutsatta personer ska finnas tillgänglig på orter där det är långt till polis och ”alla känner alla”, där skyddat boende riskerar innebära flytt långt ifrån hemtrakten.

Vidga EU-lagstiftningen

Ytterligare ett nytt kapitel som fått bifall handlar om att stärka urfolks rättigheter. Eftersom det är skillnad på minoritetspolitik och frågor som rör urfolk så flyttas dessa till ett eget område i partiprogrammet. Fi ska, bland annat, verka för att lokaldemokratin stärks så att befolkningars perspektiv kring gruvetableringar respekteras. Författarna menar att den pågående gruvboomen i Sápmi är en kränkning av samers rättigheter, att Sverige inte kan blunda för det bristande skyddet av samer eller för FN:s kritik mot det som sker.

EU-frågorna lyftes också i och med kongressen, främst genom motioner av, bland andra, Soraya Post. Partiet ska arbeta för att vidga EU-lagstiftningen mot diskriminering att även innefatta förtryck på grund av ålder, religion, trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och könsuttryck. Även för att EU:s institutioner och medlemsstater tar gemensamt ansvar och motverkar antiziganismen. Organisationer som arbetar för romers rättigheter, där romer själva finns representerade, ska få ökat inflytande över EU-politiken på området.

- När vi nu är med i EU och har politiker i EU-parlamentet som skrivit så pass bra motioner, vilka förankras i SRG, så tror jag att vi kommer utveckla ett viktigt samarbete med de i Bryssel. På så sätt får vi ihop den nationella politiken med EU-politiken, vilket skapar en röd tråd, säger Victoria Kawesa, en av ledamöterna i den nya styrelsen.

Transpolitisk arbetsgrupp

Även transpolitiska frågor plöjde framgångar i Örebro, genom Zandra Hedlunds och Linus Thunells bifallna motion om tillsättande av en transpolitisk arbetsgrupp, vilken främst ska bestå av transpersoner. Arbetet för gruppen består i att se över språkbruket i de politiska dokumenten och göra det mer transinklusivt. Det kan vara problematiskt om politiken är utformad genom en binär syn på kön. Texterna om abort är ett exempel, där benämns livmoder-innehavaren som kvinna, trots att denne lika gärna kan vara transman eller icke-binär transperson med livmoder.

- Vi transpersoner vinner segrar hela tiden och jag tycker det känns bra att vara med i Fi. Det är ett parti som tar frågorna på allvar och vill att det ska bli bra. Jag hoppas att arbetsgruppen inte ska stanna vid att bara jobba med dokumenten. Vi börjar där så kanske vi går vidare och jobbar med andra transfrågor sedan, säger Linus Thunell.

I den ursprungliga motionen fanns en sats som lyfte att gruppen bör bestå endast av transpersoner, vilka har tolkningsföreträde i frågan. Styrelsen menade dock att det kan behövas personer med expertkunskap, exempelvis inom juridik, och ville därför avslå just den satsen. Johanna Marseille, mer känd som The Megabitch på twitter, var en av de som förespråkade att gruppen uteslutande bör bestå av transidentifierade.

- Det finns en åsikt om att transpersoner inte kan ha alla kompetenser, att det behövs en cisperson som, till exempel, kan juridik. Varför skulle inte en transperson kunna det? Men vi jämkade oss och fick till ett beslut.

Marseille hoppas att gruppen kommer ta fram en egen proposition inför nästa kongress, som yrkar på att transfrågorna ska få ett eget kapitel i partiprogrammet.

Styrelse och partiledare

Kongressen bjöd på spänning när det skulle väljas ny styrelse. Flera av kongressledamöterna krävde sluten omröstning och det rådde viss nervositet om valberedningens förslag skulle falla eller "möbleras om". Det visade sig dock att 80 procent lagt sina röster enligt valberedningens förslag. Den nya sammansättningen består av 15 ledamöter varav två, Sissela Nordling Blanco och Gudrun Schyman, är partiledare.

En viss skepsis tycks råda kring att talespersonerna numera kallas partiledare. Det finns en rädsla för att partiet ska tappa kontakten med gräsrötterna, inte minst på grund av att partiet växer i så pass snabb takt.

- Rädslan för att vi ska bli en toppstyrd organisation är förståelig, vi är medvetna om problematiken. Detta kan endast motverkas av att vi som är med i styrelsen är ute hos medlemsorganisationerna och förstår de villkor och utmaningar som finns lokalt. De ska aldrig känna att vi inte lyssnar på vad de har att säga. Är man missnöjd eller rädd så ska man tala om det. Vi vill inte tysta de här frågorna utan diskuterar, lyfter och synliggör dem. Om man är tyst och inte vågar uttrycka rädslan - om att vi riskerar bli en toppstyrd organisation - då har vi problem. Men så länge diskussionen hålls levande motverkar vi den riktningen. Ge oss lite tid nu och tro på oss. Jag tror på oss. Kom med alla synpunkter och fortsätt att utmana, ifrågasätta och vara förbannade. Det är allas vårt ansvar att hålla diskussionen om gräsrotsrörelsen Fi levande, säger Victoria Kawesa.

- Det här att vi bytte namn från talespersoner till partiledare, det är ju för att fler ska kunna titulera sig som talespersoner i olika ämnesfrågor. Det kommer göra att fler medlemmar av SRG kommer ha tydligare mandat att uttala sig, till exempel i försvars och fredsfrågor, eller utbildningsfrågor, säger Veronica Svärd, som själv sitter i SRG:s försvarsutskott.

Lamporna på Conventum i Örebro släcks av den, aningen stressade, personalen. Det är dags att åka hem och tacka för den här gången. Nästa tillfälle att stöta och blöta Fi-politiken blir på kongressen 2017. Kanske bjuds det då på spännande propositioner om djurrätt. Kanske rent av att djur inkluderas i den intersektionella analysen? Den som lever får se.