Efter dåden i Köpenhamn genomfördes en solidaritetsmanifestation vid Stora synagogan i Stockholm.

Bild: Bella Frank

Okunskap och hat bakom antisemitismen

2015-02-17 | Julia Ageborg Morsing padlock

INRIKES

Dödskjutningarna i Köpenhamn i lördags följde samma mönster som attentaten i Paris för en dryg månad sedan. Att judiska mål attackeras är enligt de som arbetar organiserat mot antiseminism ingen slump.
— Politiken har länge blundat för den växande antisemitismen, säger Siavosh Derakhi, grundare av föreningen Unga mot antisemitism och främlingsfientlighet (Umaf).

Vid femtiden i lördags attackerades ett möte där konstnären Lars Vilks närvarade. Gärningsmannen sköt 30-40 skott mot lokalen och en person avled och två poliser skadades. Senare, runt ett på natten, sköts en man ihjäl och två poliser skadades utanför en synagoga. Många paralleller dras i medier mellan detta dåd och attentatet mot Charlie Hebdo och en kosherbutik den 7 januari.

22-årige Omar Abdel Hamid el-Hussein, som misstänks ligga bakom dåden, sköts senare ihjäl efter att ha öppnat eld mot polis. Enligt politiken.dk har människor nära mannen sagt att han hade starka antisemitiska åsikter.

Tydligt mönster

Mathan Ravid, historiker och medlem i Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) anser att även om den här typen av våldsamma dåd där människor mördas alltid är chockartade så är antisemitiska hatbrott inte ovanliga.

— Attentat av den här typen är alltid oväntade på ett sätt, men samtidigt så finns det ett tydligt mönster och det är inte slumpmässigt att det är judar som har attackeras.

Dåd som det i Köpenhamn och det i Paris för en månad sedan får allvarliga konsekvenser eftersom folk mördas men också för att det sprider rädsla, säger Ravid.

— Den judiska gruppen är starkt hotad. Det finns oro både i Europa och i Sverige och man har sett nyligen hur judiska institutioner stänger ner sin verksamhet av rädsla.

Antisemitiska föreställningar

Enligt Mathan Ravid så finns det tydliga samband som visar på att fler uttrycker antisemitiska åsikter under perioder när det är mycket debatt kring konflikterna mellan Israel och Palestina.

— Olika saker kan trigga antisemitism, man ser till exempel en större benägenhet hos många att uttrycka sig antisemitiskt under perioder då det är mycket debatt kring Israel/Palestina. Men antijudiska attityder skapas inte av politiska händelser, i grunden handlar det om latenta föreställningar som väcks till liv.

Hot från flera håll

Umaf startades 2010 och jobbar aktivt för att förebygga antisemitism, islamofobi, antiziganism och främlingsfientlighet. Siavosh Derakhti säger att det är sorgligt att ingenting görs förrän efter att den här typen av händelser redan skett.

— Det har varit en förfärlig och förkastlig utveckling i Sverige och Europa de senaste fem till tio åren när det gäller antisemitism och främlingsfientlighet. Det har varit en tickande bomb länge, men ingen har brytt sig tidigare.

Derakhti säger att det är lätt att anta att det alltid är radikala islamister som utgör ett hot. Han menar att hotet mot judar kommer från flera håll.

— Hotet kommer från flera håll högerextremister, vänsterextremister och islamister. Mycket av den diskriminering och det hat som finns mot judar i Europa är för att de beskylls för staten Israels politik.

Allians mot alla former av förtryck

För att förhindra liknande händelser säger Derakhi att alla måste alliera sig mot förtrycket och hatet mot olika minoriteter.

— Vi måste samtala om det. Vi måste organisera oss, samarbeta och se varandra som tillgångar. Det är alltid muslimer och judar som får skulden för saker som händer. Det är okunskap och hat som ligger bakom antisemitism och främlingsfientlighet och vi måste utbilda människor för att förebygga fördomar och förhindra att sådana här händelser.