Underkänt för SVT Flow

2015-02-13 | Amanda Lindholm padlock 1

KULTUR

Mer än 80 procent av regissörer och manusförfattare är män och försvinnande få är antalet rasifierade medverkande. Så ser det ut i SVT Flows programutbud, nästan ett år efter att den nya tjänsten lanserats.

SÅ HÄR HAR VI RÄKNAT:

Vi har gått igenom samtliga titlar på SVT Flow. Däremot har vi inte räknat varje avsnitt av varje program specifikt.

Bland medverkande/skådespelare har de som presenterats som huvudnamn tagits med. Har fler än en manusförfattare medverkat i ett program har samtliga namn räknats med.

Antalet rasifierade personer som medverkat, varit regissörer eller manusförfattare, producenter eller programledare, har vi inte haft möjlighet att räkna (då hudfärg och ur, men av det vi sett kan vi konstatera att det är väldigt få.

Transpersoner har vi tyvärr inte heller haft möjlighet att ta med i den här räkningen.

Skådespelare/medverkande, kvinnor: 122
Skådespelare/medverkande, män: 149
Regissörer, kvinnor: 13
Regissörer, män: 62
Manusförfattare, kvinnor: 16
Manusförfattare, män: 57
Programledare, kvinnor: 38
Programledare, män: 34
Producenter, kvinnor: 45
Producenter, män: 61

Feministiskt perspektiv har granskat programutbudet i nya SVT Flow. Bland skådespelare och medverkande i de olika programmen är könsfördelningen ganska jämn; 149 män och 122 kvinnor. Ungefär samma fördelning gäller bland producenter och programledare.

Men bland manusförfattare och regissörer däremot är det bara 17 respektive 22 procent som inte är män. Och väldigt få bland både regissörer, manusförfattare, producenter, programledare och medverkande är rasifierade.

SVT beskriver själva SVT Flow som ”ett slags korsning mellan ”on-demand-tittande” (som SVT Play) och det vi kallar ”flödestittande” (vanlig, tablålagd tv).

Mest angelägna programmen

När tjänsten lanserades i april 2014 var det med löfte om ”de mest angelägna och engagerande programmen.” Nu säger programansvariga att det inte skulle vara mer angelägna och engagerade program på SVT Flow än på SVT play, utan att det ska vara ett kompleement till SVT Play och nå annan målgrupp; ”mitt i livet–tittarna”.

Lena Glaser, programdirektör på SVT Flow, är inte förvånad över siffrorna.

– Vi jobbar jättemycket med de här frågorna, de är ständigt aktuella, men vi har inte särskilda uppdrag åt särskilda kanaler. Vi ska spegla Sverige som det ser ut i hela vårt utbud.

Hon tror att titlarna SVT Flow specialbeställer ser relativt bra ut när det kommer till representation.

– Vi tittar på vilka titlar vi saknar och hela tiden finns tanken om representation med. Vi frågar oss hela tiden hur vi speglar Sverige, vilka fokus och frågeställningar speglar vi? Men det är svårt. Vi har stor ödmjukhet inför den här frågan.

Inga konkreta förslag

Lena Glaser säger att de i dagsläget är mitt inne i en diskussion om hur bland annat representationen kan förbättras. Men än finns det inga konkreta mål.

– Vi har inget procentmål eller liknande för SVT Flow, det kanske vi borde. Men sedan tror jag också det återspeglar verkligheten. Det finns fler manusförfattare och regissörer som är män. Men då kan det ju bli fler kvinnor.

Om vi tittar på de här siffrorna om ett år, ser det annorlunda ut då?

– Ja, på helheten definitivt. Målet är att komma ett steg vidare.

Inte tänkt till

Maria Edström är fil dr, lektor på JMG, Göteborgs universitet och en av initiativtagarna till det mediekritiska nätverket Allt är Möjligt. Hon tycker inte det känns som att SVT har tänkt till.

– Jag tycker att public service har ett ansvar att bredda rekryteringen. Det känns väldigt gammaldags om man nästan bara hittar manusförfattare och regissörer som är män. Det är ju skillnad om man är kommersiell aktör, då kan man luta sig tillbaka mot kvalitetsargumentet, säger hon.

– Jag tänker på SVT som en plantskola där man prövar nya idéer och då borde man kunna pröva även det med manusförfattare och regissörer som inte är vita män.

Även producenten Annika Hellström är inne på samma linje. Hon har länge arbetat för jämställdhet i filmbranschen, bland annat genom projektet Doris. Hon tycker att siffrorna är väldigt sorgliga.

– Det stämmer över huvud taget inte att det finns färre manusförfattare och regissörer som är kvinnor, säger Annika Hellström.

Verktyg

Skriv ut

Kommentarer

20150302 - Kerstin Hallert: Skulle SVT Flow pröva nya idéer? Vilket struntprat. SVT Flow använder sig av färdiga format som man för en viss summa leasar rätten till och som säljs på den globala tvmarknaden med lockbetet bra tittarsiffror i andra länder. Ägaren till formatet ställer krav som ska följas in i minsta detalj som i SVT Flow serien "Gift vid första ögonkastet". Att som manusförfattare eller regissör oavsett kön och hudfärg jobba med dessa strängt villkorade serieformat kräver färdighet i att rätt tolka den internationelle formatägarens krav. Det är knappast att ta nya grepp om Sverige.

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.