Oavsett hur diskussionerna går, för diskuteras gör det, fortsätter Charlie Hebdo sin utgivning enligt plan imorgon onsdag. En miljonupplaga garanteras ekonomiskt genom ett miljonbidrag från franska staten, men även andra medier och it-företag har donerat pengar och/eller erbjudit lokaler, arbetskraft och annat stöd för att konsekvensen att terrordådet inte ska bli att tidningen tystas. Franska Libération avslöjade i natt att förstasidan på rekordnumret slår åt flera håll. ”Allt är förlåtet” står det i bildrutan där Mohammed karikeras på nytt, denna gång hållandes en skyllt med slagordet som spridit sig över världen: Je suis Charlie.
Så snart nyheten om dådet i Paris började satirtecknare över hela världen att producera teckningar som på olika sätt hånade terrordådet och hyllade det fria ordet. Många går ut på att pennan är mäktigare än geväret, och de har spridits i såväl sociala medier som traditionella medier. En tysk tidning som återpublicerade Charlie Hebdo-teckningar sattes i brand, och
redaktionen på Haaretz har mottagit fascistiska dödshot efter publiceringen av kritiska teckningar i samband med dådet i Paris.
Vikten att visa att terroristerna inte lyckats skrämma till tystnad har framhållits av många, bland annat av skådespelaren George Clooney när han mottog en Golden Globe i helgen. Den amerikanske skribenten Todd Pitock kritiserar i israeliska dagstidningen Haaretz USA:s medier för att de valde att inte återpublicera de teckningar som bedöms ha motiverat terroristernas attack, och listar de tidningar globalt som gjorde det.
Jordan Weissman på Slate anser att det är svårt att föra en nyanserad diskussion medan så många familjer, ett helt land och en hel yrkeskår sörjer, men argumenterar samtidigt för att yttrandefrihet inte kan handla om antingen eller, att häda eller att inte häda, oavsett sammanhang.
Franska nättidningen Les Nouvelles news tar upp rätten att häda och påminner om att blasfemilagar inte endast är ett islamistiskt fenomen utan även finns i åtta av Europas länder, däribland Irland, samt att det var sådana lagar som Putin återupplivade för att döma Pussy Riot.
Och det är inte alla redaktioner som är eniga om hur attentatet mot Charlie Hebdo ska hanteras. En intern debatt på Al Jazeera, som uppstod efter att exekutive producenten Salah-Aldeen Khadr gått ut med redaktionella riktlinjer för bevakningen, har läckt ut. Där framgår att det råder delade meningar om behovet att sätta terrorhandlingen i en kontext, och i så fall vilken.
Hebe de Bonafini, ordförande för Mödrarna vid Plaza de Mayo i Argentina säger att Frankrike inte har moralisk auktoritet att tala om kriminell terrorism, såsom de betett sig som kolonialmakt i Algeriet och på Haiti, och med tanke på alla andra massakrer som världsledarna inte tagit avstånd från. ”Tusentals palestinier dödas av den israeliska armén och vi har aldrig sett ett globalt avståndstagande från den massakern” säger hon och framhåller att hon har fullständigt klart för sig hur världen är uppdelad.
Franska TV 7 bjöd in neuropsykiatrikern Boris Cyrulnik till en intervju om vad som driver terrorister. Han framhöll att det handlar om indoktrinering, att det är billigare att producera terrorister än arméer och att konsekvenserna av terrorn beror på samhällets respons, om det finns starka krafter som tack vare terrorn kan upprätthålla sin makt och därför underblåser den. Cyrulnik drar paralleller till inkvisitionen och i Nazityskland. Han framhåller också att hämnd inte hjälper, men att det finns mycket annat som samhällen kan göra för att minska rekryteringsbasen för terrororganisationerna.
En del menar att tidpunkten att diskutera satirens innehåll är illa vald, medan andra har framhärdat i detta att med friheter kommer ansvar. I det här inslaget i brittiska Channel 4 säger Will Self, professor i samtida tänkande, att ”Det finns en föreställning om att yttrandefrihet skulle vara en absolut rättighet. Intressant nog är det precis som en religiös uppfattning. Det placerar den mänskliga etiken utanför samhället. Någonstans i kosmos.”
”Vad vi sett, med varje terrorattack, är ytterligare begränsningar av de rättigheter vi faktiskt värderar högt i våra demokratier. Habeas corpus, rättssäkerhet, rättvisa och jämlika prövningar, frånvaro av övervakning och användning av tortyr av våra regeringar. Vad jag skulle attackera om jag vore satirtecknare, är övervakningssamhället.”
Världsledarna visade enighet i sitt stöd för yttrandefriheten på egen gata, samtidigt som 3,7 miljoner människor uppskattas ha deltagit i manifestationer runtom i Frankrike, varav en dryg miljon i Paris.
MEST KOMMENTERAT
SENASTE KOMMENTARERNA
Eva Schmitz - Jag vill bara hänvisa till min avhandling från 2007: Systers
Om Var Grupp 8 en feministisk organisation?
Abraham Adolfsson - Och härtill bör kanske sägas att jag är Finne och uppvuxen i
Om #bildskolan 21: Att äta Den Andre
Abraham Adolfsson - Ja, det är väl jättebra att ha ett intresse att ta till sig
Om #bildskolan 21: Att äta Den Andre
Per A.J. Andersson - Betalda övergrepp? Hmm… Brott ska lagföras, inte klumpas iho
Om Porr handlar om betalda övergrepp
Eva Annonssida - Finns ingen kärnvapen på marknadstorg.se
Om Nobels fredspris till kampanj för att avskaffa kärnvapen
gudrun tiberg - Hello nya Fempers nyheter! Underbart att allt blir tillgän
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
Eva NIkell - Jag är definitivt med dig, även om jag tyvärr inte sitter i
Om Rödgrönt ointresse för fred och nedrustning borde oroa många
Barbro Frost - Radikala och bra synpunkter.
Om Var inte målet att vi skulle jobba mindre?
Arina Stoenescu - Heja och tack för att ni finns! Glad första maj!
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
Frederick Lidman - Lite osäker på vad det här betyder i praktiken. Sidan femini
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
MEST LÄST