I samband med den stora manifestationen för att hedra offren för terrorattentaten samlades världens ledare i Paris.

Global uppslutning efter terrordåden i Paris

2015-01-13 | Jenny Rönngren padlock

UTRIKES

Uppslutningen kring satirtidningen Charlie Hebdo har varit massiv efter massakern där tio av redaktionens medlemmar avrättades i onsdags. De som försökt vinna politiska poäng på attentatet har mött stark kritik, både de islamofoba krafter som räknar med starkare genomslag, och världsledarna som åkte till Paris trots att de kränker yttrandefriheten på hemmaplan. Imorgon onsdag kommer ett svar från tidningen och det stryker ingen medhårs.

Oavsett hur diskussionerna går, för diskuteras gör det, fortsätter Charlie Hebdo sin utgivning enligt plan imorgon onsdag. En miljonupplaga garanteras ekonomiskt genom ett miljonbidrag från franska staten, men även andra medier och it-företag har donerat pengar och/eller erbjudit lokaler, arbetskraft och annat stöd för att konsekvensen att terrordådet inte ska bli att tidningen tystas. Franska Libération avslöjade i natt att förstasidan på rekordnumret slår åt flera håll. ”Allt är förlåtet” står det i bildrutan där Mohammed karikeras på nytt, denna gång hållandes en skyllt med slagordet som spridit sig över världen: Je suis Charlie.

Så snart nyheten om dådet i Paris började satirtecknare över hela världen att producera teckningar som på olika sätt hånade terrordådet och hyllade det fria ordet. Många går ut på att pennan är mäktigare än geväret, och de har spridits i såväl sociala medier som traditionella medier. En tysk tidning som återpublicerade Charlie Hebdo-teckningar sattes i brand, och redaktionen på Haaretz har mottagit fascistiska dödshot efter publiceringen av kritiska teckningar i samband med dådet i Paris.

Vikten att visa att terroristerna inte lyckats skrämma till tystnad har framhållits av många, bland annat av skådespelaren George Clooney när han mottog en Golden Globe i helgen. Den amerikanske skribenten Todd Pitock kritiserar i israeliska dagstidningen Haaretz USA:s medier för att de valde att inte återpublicera de teckningar som bedöms ha motiverat terroristernas attack, och listar de tidningar globalt som gjorde det.

Jordan Weissman på Slate anser att det är svårt att föra en nyanserad diskussion medan så många familjer, ett helt land och en hel yrkeskår sörjer, men argumenterar samtidigt för att yttrandefrihet inte kan handla om antingen eller, att häda eller att inte häda, oavsett sammanhang.

Franska nättidningen Les Nouvelles news tar upp rätten att häda och påminner om att blasfemilagar inte endast är ett islamistiskt fenomen utan även finns i åtta av Europas länder, däribland Irland, samt att det var sådana lagar som Putin återupplivade för att döma Pussy Riot.

Och det är inte alla redaktioner som är eniga om hur attentatet mot Charlie Hebdo ska hanteras. En intern debatt på Al Jazeera, som uppstod efter att exekutive producenten Salah-Aldeen Khadr gått ut med redaktionella riktlinjer för bevakningen, har läckt ut. Där framgår att det råder delade meningar om behovet att sätta terrorhandlingen i en kontext, och i så fall vilken.

Hebe de Bonafini, ordförande för Mödrarna vid Plaza de Mayo i Argentina säger att Frankrike inte har moralisk auktoritet att tala om kriminell terrorism, såsom de betett sig som kolonialmakt i Algeriet och på Haiti, och med tanke på alla andra massakrer som världsledarna inte tagit avstånd från. ”Tusentals palestinier dödas av den israeliska armén och vi har aldrig sett ett globalt avståndstagande från den massakern” säger hon och framhåller att hon har fullständigt klart för sig hur världen är uppdelad.

Franska TV 7 bjöd in neuropsykiatrikern Boris Cyrulnik till en intervju om vad som driver terrorister. Han framhöll att det handlar om indoktrinering, att det är billigare att producera terrorister än arméer och att konsekvenserna av terrorn beror på samhällets respons, om det finns starka krafter som tack vare terrorn kan upprätthålla sin makt och därför underblåser den. Cyrulnik drar paralleller till inkvisitionen och i Nazityskland. Han framhåller också att hämnd inte hjälper, men att det finns mycket annat som samhällen kan göra för att minska rekryteringsbasen för terrororganisationerna.

En del menar att tidpunkten att diskutera satirens innehåll är illa vald, medan andra har framhärdat i detta att med friheter kommer ansvar. I det här inslaget i brittiska Channel 4 säger Will Self, professor i samtida tänkande, att ”Det finns en föreställning om att yttrandefrihet skulle vara en absolut rättighet. Intressant nog är det precis som en religiös uppfattning. Det placerar den mänskliga etiken utanför samhället. Någonstans i kosmos.”

”Vad vi sett, med varje terrorattack, är ytterligare begränsningar av de rättigheter vi faktiskt värderar högt i våra demokratier. Habeas corpus, rättssäkerhet, rättvisa och jämlika prövningar, frånvaro av övervakning och användning av tortyr av våra regeringar. Vad jag skulle attackera om jag vore satirtecknare, är övervakningssamhället.”

Världsledarna visade enighet i sitt stöd för yttrandefriheten på egen gata, samtidigt som 3,7 miljoner människor uppskattas ha deltagit i manifestationer runtom i Frankrike, varav en dryg miljon i Paris.