Bild: Wikimedia Commons

Nu prövas den utbredda diskrimineringen av romer

2014-12-19 | Sholeh Irani padlock

INRIKES

I somras gick två kvinnor med sina barn på en restaurang i Katrineholm. Medan andra matgäster inte behövde betala i förväg för att äta inomhus på restaurangen, krävdes dessa kvinnor på betalning i förskott. De tog upp detta med personalen. Svaret var att restaurangen tidigare haft problem med kvinnornas ”landsmän”. Kvinnorna var romer.
Nu stämmer DO restaurangen.

Händelsen anmäldes av de diskriminerade kvinnorna till Diskrimineringsombudsmannen (DO) som nu har meddelat att de utrett omständigheterna och beslutat att stämma restaurangen. DO anser att kvinnorna har diskriminerats och att missgynnandet har samband med kvinnornas etniska tillhörighet.

Restaurangägaren säger sig enligt DO inte ha något minne av händelsen och förnekar att det varit fråga om diskriminering.

– Vi vet att det förekommer en utbredd diskriminering av romer. Genom bland annat rättsliga prövningar vill vi öka kunskapen om diskrimineringen och vilka mekanismer som styr romers bristande tillgång till lika rättigheter och möjligheter i Sverige, säger Ulrika Holfelt, processförare hos DO.

DO har även utrett ett annat fall av diskriminering, som uppmärksammades tidigare 2014, och lämnar nu in stämningsansökan till Stockholms tingsrätt mot hotell Sheraton för diskriminering av en romsk kvinna. DO konstaterar i fallet att det var diskriminering när personalen på hotell Sheraton ifrågasatte kvinnan när hon kom in i hotellets frukostmatsal och sedan anvisade henne att dricka kaffe i hotellets lobby.

Diskriminering, fördomar och antiziganism är en del av många svenska romers vardag.

Det framgår av en rapport som Länsstyrelsen i Stockholm överlämnade till regeringen i början av december 2014.

Av rapporten som Länsstyrelsen i Stockholm överlämnade till regeringen i början av december 2014 framgår bland annat att:

Fördomar och negativa uppfattningar om romer som grupp är ett stort hinder för romer på arbetsmarknaden, vilket bland annat leder till att många döljer sin romska identitet i mötet med arbetsgivare, arbetskamrater och myndigheter.
Fördomar och okunskap om romer på myndigheter riskerar att resultera i dåligt bemötande, bristande kommunikation och felaktiga insatser.
Rasism och antiziganism gör att romer är särskilt utsatta på bostadsmarknaden.
Såväl romer som kommunala tjänstemän beskriver existerande diskriminering av romer inom socialtjänstens verksamhet.
Allt fler romska elever slutför skolan, men de insatser som genomförs brister ofta i ambition och det finns tendenser inom skolan att skylla romska barn och elevers problem på romerna själva.
Romer som intervjuats vittnar om dåligt bemötande och diskriminering i kontakter med vården.