Setsuko Thurlow: ”Sluta vara beroende av kärnvapen”

2014-12-19 | Sholeh Irani padlock

UTRIKES

I början av december hölls ett viktigt globalt möte på regeringsnivå i Wien för att diskutera de humanitära konsekvenserna av kärnvapen. Avsikten med regeringsmötet var att utforska de långtgående effekterna av kärnvapentester på människor och miljö. Inför detta möte träffade Feministiskt Perspektiv en av de mest kända Hiroshima-överlevarna Setsuko Thurlow.

FAKTA:

Vad är kärnvapen?

Kärnvapen är samlingsnamnet för bomber som får sin kraft från en kärnreaktion. Kärnvapen är det mest kraftfulla vapen som uppfunnits. Kärnvapens oerhörda verkan bygger på frigörelse av den energi som håller samman atomkärnor. Styrkan hos en kärnladdning anges som det antal ton trotyl (konventionellt kemiskt sprängämne) som ger motsvarande sprängverkan med konventionella bomber, till exempel spräng- eller brandbomber.

Källa: Lär om kärnvapen

Hör Setsuko Thurlows vittnesmål.

Mer än 155 stater samlades i Wien i början av december 2014, för en global regeringskonferens om de humanitära konsekvenserna av kärnvapen, meddelar organisationerna Svenska läkare mot kärnvapen samt Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF). De menar att uppslutningen visar ett starkt stöd från det internationella samfundet för att ta sig an kärnvapennedrustning ur ett humanitärt perspektiv.

Regeringsmötet i Wien hade för avsikt att utforska de långtgående effekterna av kärnvapentester på människor och miljö. På mötet hördes vittnesberättelser från bland andra Setsuko Thurlow som överlevde kärnvapenattacken i Hiroshima 1945.

Clara Levin, projektledare för Svenska läkare mot kärnvapen anser att regeringsmötet i Wien var delvis framgångsrikt när det gäller målet om ett förbud mot kärnvapen. Nu gäller det att Sverige följer Österrikes exempel.

– På ett sätt var regeringskonferensen om kärnvapnens humanitära konsekvenser en seger för nedrustningsrörelsen, i och med det så kallade ”Austrian pledge” som framfördes av Österrikes vice utrikesminister Richard Linhart. Österrikes regering tog med detta ett steg framåt för ett förbud mot kärnvapen och var tydliga med att de ville att övriga stater skulle ställa sig bakom detta. Om det kommer ge någon effekt återstå att se.

Trots den positiva stämningen finns det fortfarande ett motstånd från kärnvapenstaterna och deras allierade, betonar Levin.

– Men en sak som är säker är att vi har en väldigt spännande tid framför oss och vi förväntar oss att Sverige kommer att stödja Österrike i detta arbete, konstaterar Clara Levin.

Överlevde för att berätta

Feministiskt Perspektiv träffade Hiroshima-överlevande Setsuko Thurlow under hennes besök i Stockholm på inbjudan av Svenska läkare mot kärnvapen.

Setsuko Thurlow var 13 år när USA anföll hennes stad Hiroshima med en atombomb som döptes till ”Little Boy”. Fler än 230 000 människor hade dött i de båda anfallna städerna Hiroshima och Nagasaki till följd av bombernas omedelbara och långsiktiga skador (se Atomicbombmuseum). Setsuko Thurlow befann sig någon kilometer från bombens epicentrum i Hiroshima och är en av få överlevare. 2011 höll Thurlow ett tal i FN:s generalförsamling. Hon berättade sanningen om konsekvenserna av atombomben hon hade sett den dagen:

Jag vände runt och såg världen utanför. Även om det var morgon, det såg ut som gryning på grund av damm och rök i luften. Människor på avstånd såg svampmoln och hörde ett öronbedövande dån. Men jag såg inte molnet eftersom jag var i det. Jag hörde inte dånet, utan den dödliga tystnaden som bröts enbart av de skadades suckar. Strömmar av bedövade människor ... nakna eller trasiga, brända, svärtade och svullna...

Setsuko Thurlow bor i dag i Toronto i Kanada. Som ung flyttade hon till USA till sina släktingar.

– Det var när jag först åkte till USA för att studera på universitet på grund av ett stipendium, som jag började läsa om atombomber, om vad de gjorde med oss, med Hiroshima.

Setsuko Thurlow ansåg att det måste finnas en mening med hennes liv när hundratusentals människor, bland dem många av hennes nära och kära, hade dött vid andra världskrigets slut, till följd av bombens omedelbara och långsiktiga skador. Hon bestämde sig för att kämpa för fred och mot kärnvapenproduktion.

– Ju mer jag läste desto argare blev jag. Men det var inga bra tider i USA då. Det var under 50-talet med McCarthyismen. När jag började tala om det som hände, kallade de mig ”kommunist”. De sade åt mig, åk till Moskva! Jag brukade svara, okej skicka mig dit, jag kommer att säga samma saker där också.

Tystnaden

Men vändpunkten för Setsuko Thurlows kamp mot kärnvapen kom, 30 år efter att bomben släpptes på Hiroshima. Det var 1975 när fredsrörelsen uppmärksammade årsdagen.

– Då bröts tystnaden! Då fick vi mycket stöd och kunde ha en annonssida i dagstidning, som under den tiden var en stor grej. Och reaktionen var ”surprise!”, folk visste inte. Resultatet blev fler människor som engagerade sig i saken.

Setsuko Thurlow och andra överlevande efter atombomben fortsatte sitt upplysningsarbete för att stoppa alla former av kärnvapenutrustning. Men Thurlow är klart orolig för världen.

– Då fanns det bara två bomber. Nu, 70 år efter atombombattacken, finns det 17 000 bomber. Då var det en nation som hade atombomb, i dag är det nio nationer.

Setsuko Thurlow tycker dessutom att mänskligheten och naturen hotas av all kärnvapenavfall som samlas på jorden.

– Sluta vara beroende av kärnvapen! Det kanske inte går att göra det på en gång, men vi måste ha ett klart mål om att sluta, är hennes råd.

<">