Tveksamt samband mellan rasism och tolerans

2014-11-28 | Hanna Elmberg padlock

INRIKES

Paradoxen att attityderna till invandring blivit mer positiv samtidigt som stödet för Sverigedemokraterna ökat diskuterades och nyanserades vid ett seminarium på Socialistiskt forum förra helgen. Bland annat lyftes vikten av att skilja på attityder och handlingar, och att integration inte nödvändigtvis räcker för att motverka rasism.

Hela den stora salen var fullsatt orsaker till Sverigedemokraternas framgångar diskuterades av Mehrdad Darvishpour, fil dr i sociologi och lektor vid Mälardalen högskola och Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle, Charles Westin, forskare på Stockholms universitet och Bilan Osman, utbildare på Expo.

2005 publicerades den första årliga studien Mångfaldsbarometern som mäter svenska befolkningens attityder till etnisk mångfald. En kort sammanfattning av resultatet 2013 presenterades på plats av professorn Fereshteh Ahmadi, som bland annat konstaterade att synen på invandring har blivit mer positiv hos en majoritet i samhället.

– Ju mer kontakt med mångfald desto mer positiv attityd. Men det skiljer sig vad gäller flyktingar och invandrare, synen på flyktingar har försämrats, säger Fereshteh Ahmadi.

Huvudfrågan under seminariet var hur attityderna till invandring kunnat bli mer positiv samtidigt som stödet för Sverigedemokraterna ökat. Mehrdad Darvishpour betonar det paradoxala i att väljare enligt undersökningar inför valet 2014 föredrog Sverigedemokraternas politik i invandringsfrågor.

– Det motsäger den positiva synen på invandring som har ökat. En förklaring kan vara gapet mellan attityder och handlingar. När personer svarar i en attitydundersökning är det attityden, men när personer röstar så är det en handling. Det är handlingarna som finns i verkligheten. Jämför med jämställdhet, i teorin är det många som skriver under, men inte i praktiken, säger Mehrdad Darvishpour

Enligt Mehrdad Darvishpour är en annan intressant aspekt att inställningen till flyktingar har försämrats, medan invandrare med kompetens och utbildning är välkomna. Det finns även ett klart motstånd mot rasism och att en femtedel av landets invånare har utländsk härkomst borde enligt Darvishpour bidra med en mer positiv attityd till mångfald exempelvis genom relationer på jobbet, att personer gifter sig och med grannar. Den positiva attityden finns i störst utsträckning i storstäderna.

Medierna och SD överens

Enligt Mehrdad Darvishpour har en segregerande integrationspolitik drivits under en lång tid, där integrationen handlar om ”de” inte om ”oss”. Istället görs en etnifiering av hela integrationspolitiken som utestänger människor från makt och inflytande. Sverige har den sämsta integrationen i Europa, enligt Darvishpour som menar att globaliseringen strukturerar om samhället. Nationalstatens ideologi och kultur har punkteras.

Charles Westin anser att resultaten är intressanta samtidigt som han ser med stor tvekan på den typen av undersökningar.

– Jag tycker valresultatet är en mycket viktigare och säkrare indikator på situationen. 13 procent röstade på SD, men samtidigt röstade 87 på andra partier. Attitydundersökningar är positiva på något sätt men resultat där attityderna har varit mer toleranta finns även långt tillbaka i tiden. Det är uppenbart att det finns en rasism i samhället och vi måste kolla på den rasistiska strukturen. Och vem är det som står för beskrivningen att integrationen har kollapsat? Jo, medierna och Sverigedemokraterna, säger Charles Westin.

Bilan Osman håller med.

– Den ambivalenta gruppen har minskat. När jag är ute på skolorna märker jag bland gymnasieelever att de tycker negativt eller positivt om SD. Samtidigt har undersökningar visat bland unga att den ambivalenta gruppen är som störst och det har SD fångat upp. Högerextremisters främsta rekryteringsbas är unga, säger Bilan Osman.

Ideologiskt arbete

Fereshteh Ahmadi anser att det är viktigt med attitydundersökningar.

– Mångfaldsbarometern visar till exempel hur äldre röstade i riksdagsvalet. Attitydundersökningarna visar att äldre och små städer är mindre positivt inställda till invandare och de röstade på SD. Det var Sverigedemokraterna som fångade upp de här rösterna.

Hon menar att det finns en dold attityd.

– Det finns i hela västvärlden en etnocentrism som ligger hos var och en, att vi är bättre demokrater, och jag tror att det är en av orsakerna till att rasistiska grupper kan få så många röster. Det är den genomsyrande orsaken. Sedan påverkar den ekonomiska situationen i viss grad. Politiker borde vara mer lyhörda för forskare. Under tio år har de visat att attityderna blir mer och mer negativa hos vissa grupper, säger Fereshteh Ahmadi.

Panelen diskuterade också hur Sverigedemokraterna ska bemötas, utfrysning eller samarbete?

– Ta debatten mot SD, inte samarbeta utan det gäller att argumentera och använda de demokratiska verktygen. Möt dem med argumentation i alla lägen, säger Charles Westin.

Bilan Osman menar att varken utfrysning eller argumentation har fungerat särskilt bra.

– Belys vad det är i valresultatet som har fått SD att öka. Vilka invandrare menar de? Det är inte direkt personer från Norge utan visa grupper av människor. Vi måste peka på de här strukturerna och sätta det i ett större perspektiv. Sluta förhålla oss till Sverigedemokraterna utan utgå från egna ideologiska utgångspunkter och driva de frågorna, säger Bilan Osman.

Fereshteh Ahmadi delar uppfattningen om vikten av att jobba ideologiskt.

– Att samarbeta är fel utan istället måste vi debattera mot vad de säger och jobba ideologiskt och inte glömma bort utsatta grupper och ekonomin, säger Fereshteh Ahmadi.

Integration otillräckligt

Mehrdad Darvishpour nämner behovet av en aktiv diskrimineringspolicy och refererar tillbaka till integrationspolitiken som inte har fungerat. Han menar att det varken handlar om att anpassa invandrare till det svenska samhället eller att betona kulturella skillnader.

– Både ståndpunkterna är felaktiga om vi utgår från att kulturella skillnader är negativa eller positiva. Integration handlar inte om kulturella aspekter utan om delaktighet, som är viktigare och en grund för integrationspolitik. Det handlar om makt och inflytande. Integrationspolitiken är inte en etnisk fråga utan det kan vara andra grupper som också är utanför samhället, säger Mehrdad Darvishpour.

Fereshteh Ahmadi menar att integration inte räcker.

– I USA och Frankrike är den tredje och fjärde generation delaktiga. De är en del av det amerikanska och franska samhället. De är i andra positioner och ändå finns rasism där. Vi måste belysa etnocentrism, säger Fereshteh Ahmadi.