Moa Svan känner sig som tolv igen när hon läser om Charlotte.

Moa Svan läser barnbok som gör fotbollen rättvisa

2014-11-25 | Moa Svan padlock

SPORT

En bok som behandlar tjejer som spelar fotboll och gör det så enkelt som det ska vara. Så är boken Sätt straffen, Charlotte av sportjournalisten Jennifer Wegerup. Nu vill Moa Svan att Jennifer Wegerup också skriver om fotboll för vuxna. ”Jag behöver också förebilder”, skriver Svan i den här recensionen.

FAKTA/Sätt straffen, Charlotte

Författare: Jennifer Wegerup

Illustratör: Bettina Johansson

OLIKA förlag, www.olika.nu

Det här är något av en genre, barnböcker för och om unga tjejer som spelar fotboll. Barnböcker när de är som bäst, ger något både till vuxna läsare och till barn. De kan till och med ta sig an ämnen som vuxenböcker inte skulle våga göra, eller göra svåra ämnen lättillgängliga för alla. Som när Astrid Lindgren skildrar döden i böckerna om Nangijala, eller när Lille prinsen ställer frågor av existentiell natur.

Detta är inte en av dem böckerna. Men den gör något svårt mycket mindre svårt. Fotboll med tjejer. För när vuxna ska göra fotboll och tjejer i samma mening blir det bara knas. Då slår det slint i skallen, och helt plötsligt kommer snacket om att ”man inte ska jämföra” eller att ”damfotbollen har problem med publiksiffror”. En väldigt enkel sak, blir mer krånglig än den är. Tjejer gillar att spelar fotboll, men blir orättvist behandlade.

I den här boken, är fotboll så enkel som den ska vara. Huvudpersonen Charlotte älskar att spela fotboll, och är en riktig vinnarskalle. Hon stör sig på lagkamrater som gillar att titta på blommor mer än att sparka boll. Och för henne är en fotbollscup det viktigaste som finns. Jag skulle kunna säga att det får mig att känna mig som 12 igen av att läsa om en ung Charlotte som spelar för livet. Men jag känner fortfarande exakt likadant. När jag väl spelar fotboll är en träning, en match eller en cup det viktigaste som finns.


Som fotboll ska vara

Det är en switch i huvudet som slås på, och allt annat blir mindre viktigt. Det göttiga för ett barn är väl att för dem KAN verkligen fotbollen vara allt. För mig är det inspirerande läsning. Även om fotbollen aldrig blev livet för mig, har jag med mig hängivenheten, kampen och målfokus. Jag kan identifiera mig med Charlotte, och på något sätt är det en boks största uppgift. Att man kan se världen, genom en annan persons ögon, i detta fallet ett barns ögon.

I det här fallet, är huvudpersonen baserad på berättelser om Charlotte Rohlin, Linköpingsbacken som kämpar för sin plats i landslaget. För henne slutade aldrig fotboll vara centralt. Och i den här boken, finns det ingen anledning att tro något annat. När barnen i boken spelar fotboll låtsas de att de är Caroline Seger, Lotta Schelin, Thiago Silva och Zlatan, och det värmer mitt hjärta något otroligt.

Om vi kan få unga personer som läser den här boken att tycka att fotboll är enkelt, oavsett om det är killar eller tjejer som spelar, så har vi lyckats mycket bättre än alla invecklade finter om ”jamen problemet med damfotboll ÄR ju”. I den här boken finns inga problem, bara glädje. Eller vänta. Det finns problem, men det är att förlora eller vinna en match. Det är problemet. Ungefär så basalt som fotboll ska vara.

Extra plus för representationstänket från de två vita, författaren och illustratören. Det finns också ett funkisperspektiv. Kvinnor som gör grejer är så sjukt bra alltså. När vi gör något tänker vi på alla. Nu är det bara dags för vuxenböckerna. Jennifer Wegerup är sportjournalist på Aftonbladet och sitter i sportpanelen på Svt. Jag vill se dig göra något för mig. Jag behöver också förebilder. Ge mig det.

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.

annons: