Massuppror i Mexiko efter studentmassakrer

2014-10-17 | FemPers padlock 1

UTRIKES

En våg av protester har utlösts i Mexiko, liksom solidaritetsaktioner i hela världen, efter masskidnappningen och morden på studenter från en lärarhögskola i Ayotzinapa i delstaten Guerrero.

57 lärarstudenter, så kallade normalistas, försvann den 26 september, efter en konfrontation med polisen i Iguala dit de begett sig för att protestera mot nedskärningar på skolan. Ytterligare sex studenter dödades och 25 skadades. Av de kidnappade saknas ännu 43.

Efter tips från invånarna i området, har flera massgravar påträffats, men än så länge har inga av de döda identifierats som de försvunna studenterna.

Under årtionden har ”normalskolorna” på den mexikanska landsbygden erbjudit lärarutbildning i aktivism, marxism och social rättvisa. Den nuvarande presidenten Enrique Peña Nieto vill reformera utbildningssystemet, vilket har väckt protester bland ”normalister” runtom i landet.

I Ayotzinapa har försvinnandena avslöjat kopplingen mellan delstatsregeringen och narkotikaligorna i regionen, kopplingar har sin grund i samma korrupption, förtryck och straffrihet som genomsyrar hela landet.

Studenterna kommer ofta från fattiga jordbrukarfamiljer och har av makthavare utmålats som gerillamedlemmar och terrorister. Försvinnandena från skolan i Ayotzinapa har föregåtts av en rad incidenter där ”normalister” blivit överkörda, gripits, misshandlats och även mördats av polis. Ingen har någonsin straffats för de brutala attackerna.

Efter inledande passivitet har såväl guvernören Ángel Aguirre Rivero i Guerrero som landets president Peña Nieto börjat agera, och bland annat lovat att försvinnandena och morden ska utredas, vad än resultatet blir. Samtidigt har båda avslöjats med kopplingar till de som beordrade och utförde brotten, och de federala polisstyrkor som ersatt lokal polis är själva inblandade i utomrättsliga massakrer.

Nästa vecka kommer EU-parlamentet ha en särskild session om händelserna i Mexiko under sitt möte i Strasbourg. Det beslöts akut i onsdags, den 15 oktober, trots inledande motstånd från såväl den socialdemokratiska gruppen, som är medlem i samma socialistiska international som partierna som guvernören i Guerrero och den mexikanska presidenten tillhör. Intresset var först svalt även från den konservativa gruppen.