SD:s framgångar leder till ökad självförtroende bland rasister som nu går runt och hotar folk, menar Victoria Kawesa.

Flera rasistiska hatbrott rapporterade helgen efter valet

2014-09-26 | Karin Linder padlock

INRIKES

Flera attacker med rasistiska motiv har ägt rum i landet i samband med riksdagsvalet. Enligt polisen ökar andelen anmälda rasistiska hatbrott, särskilt under valår och mer ju högre upp rasistiska organisationer placerar sig i politiken och offentliga rum.
– Jag kommer att berätta om min upplevelse och andras upplevelser så att svenska folket får reda på vad vi dagligen utsätts för, säger Sara Saadouni.

Förra helgen fick en person i Halland hakkors och SS-symboler klottrade i sitt hem, en händelse som är rubricerad som både hemfridsbrott och hets mot folkgrupp enligt TT.

Samma helg attackerades en person som tiggde i Höganäs i Skånes län av en man som förstörde mat framför honom. Angriparen ska ha stampat på en kasse med mat han tidigare köpt, samt cyklat över den så att mat stänkte upp på mannen.

– Det var alldeles förfärligt. Jag har inte på länge sett en så olycklig människa, säger ett vittne till Helsingborgs Dagblad.

I Båstad blev en tiggande kvinna misshandlad av en man. Ett vittne som inte vill medverka i utredningen ska ha sett kvinnan bli sparkad och fått en smäll av mannens matkasse, enligt Skånepolisen.

På Flashback har skribenter uppviglat till våld mot EU-migranter, och polisen har anmält sig själv efter att inte ha tagit uppgifter om attacker mot läger och bilar i Stockholm på allvar, bland annat två bränder i Högdalen och Midsommarkransen, den första natten efter att Svenskarnas parti marscherat mitt i centrala Stockholm. I lördags dog den man som skadades svårast i branden i Högdalen. Han hade kommit till Sverige för att hämta sin döde far och har två barn hemma i Rumänien. Branden misstänks nu ha varit anlagd, men de flesta vittnena skickades dagen efter branden tillbaka till Rumänien.

Den helgen blev också Sara Saadouni angripen av en aggressiv man som hotade henne med sin schäfer när hon var på kvällspromenad i Gustavsberg i Stockholm. Mannen uppgav att han var polis och att hans hund reagerat på någonting. Han uppträdde enligt Sara Saadouni hotfullt.

Hon skriver på sin Facebooksida:

"Han var påverkad utav något. Spottar framför mig och säger att sådana smutsiga jävlar som jag som har sådan skit på huvudet har inga rättigheter i Sverige längre nu när SD snart kommer vara det största partiet. Han fortsätter hotfullt att säga att svensk polis inte har någon som helst skyldighet att visa något polisleg för en smutsig jävel som mig."

Efter ett tag hade hon fått upp mobiltelefonen och ringde polisen som kom på två minuter och grep mannen.

– Jag var närapå apatisk under hela dagen efter händelsen, berättar Sara Saadouni. Men efter mycket stöd ifrån familj och vänner så mår jag bra och min rädsla och uppgivenhet har gått över i ilska över det som hände mig och som händer flera andra dagligen.

Sara Saadouni har inte tidigare blivit påhoppad eller hotad, däremot kränkt och nedvärderad.

– Vardagsrasism har tyvärr blivit en del av min vardag, säger Sara Saadouni.

Hon tror att Sverigedemokraternas framgångar lett till ökad acceptans att angripa svenska muslimer på ett sätt som förut inte har tolererats.

– Utvecklingen går åt fel håll tyvärr, säger hon.

75 procent av de hatbrott som utreds har rasistiska motiv, enligt undersökningar från Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Enligt polisen ökar andelen anmälda rasistiska hatbrott när det är valår. Ju högre upp rasistiska organisationer placerar sig i politiken och offentliga rum, desto intensivare blir hatbrotten.

– De har alltid en svans med människor efter sig som uttrycker sina åsikter på ett betydligt mer tydligt, och ibland olagligt, sätt. Ju högre upp i hierarkin organisationerna befinner sig desto längre är svansen, säger Daniel Godman på hatbrottsgruppen i Stockholm City, till polisen.se.

Foad Rad bor i Borlänge tillsammans med sin fru Salam Abu-Iseifan och deras två barn på ett och tre år. Lördagen en vecka innan riksdagsvalet gick familjen på promenad hem från affären när de mötte de en man på cykel. När de passerade mannen blängde han ilsket och visade dem fingret.

– Salam frågar vad det är och då säger han att vi är dumma i huvudet. Sen säger han ”stick hem din jävla utlänning”. Jag försöker fråga vad det är, men han verkar bara vara provocerad av vår närvaro och säger värre och värre saker ju längre bort han cyklar, säger Foad Rad.

Mannen såg ut att må bra och uppträdde inte labilt enligt Foad Rad.

– Jag brukar kunna se om någon mår dåligt och då kan jag ha förståelse för att man skriker saker, säger han. Men den här mannen såg ut precis som vanligt.

Han tror inte att barnen uppfattade situationen som farlig eftersom de är så små, däremot tror han de tyckte mannen var konstig.

– Äldsta sonen är van vid trevliga människor och inte att folk är hotfulla, så jag tror han blev förvånad, säger han.

Att få tillmälen ropade efter sig hör inte till ovanligheterna för Foad Rad, men han oroas över de släppta spärrarna även när det gäller små barn.

– Barn brukar framkalla vissa känslor och det brukar väl finnas någon slags spärr där. Men det är väl det här som är normaliseringen av rasismen. Vanliga människor har blivit så avtrubbade och motsättningarna har blivit större mellan svenskar och ickesvenskar.

Sara Saadouni, som bland annat varit med och startat kvinnojouren Dunya vilken främst riktar sig till kvinnor med utländsk härkomst, är glad över den positiva responsen hon fått sedan hon skrev om händelsen på Facebook och senare blev uppmärksammad av Expressen.

– Jag kommer att berätta om min upplevelse och andras upplevelser så att svenska folket får reda på vad vi dagligen utsätts för, säger hon. Jag kommer se till att manifestationer anordnas, att media uppmärksammar problematiken. Jag kommer även att lobba och jobba för att mitt brott och liknande brott rubriceras som hatbrott och inte sedvanligt läggs ner på grund utav brist på resurser.

Victoria Kawesa, som kandiderade till riksdagen för Feministiskt initiativ och är en av författarna till den första kartläggning av afrofobi som gjorts i Sverige, tycker inte att det går att besvara frågan om hatbrotten ökar på grund av valet eller uppmärksammas mer.

– Det kan finnas ett samband. Hatbrotten mot just afrosvenskar har ökat med 26 procent sen SD kom till makten 2010. Samtidigt vet vi att kvinnan som blev utsatt för ett islamofobiskt hatbrott av mannen som utgav sig för att vara polis, hotade med att eftersom SD snart är största partiet, kommer sådana som hon (muslimer) inte ha några rättigheter. Det är tydligt att SD:s framgångar leder till ökad självförtroende bland rasister som nu går runt och hotar folk. Jag har själv blivit hotad på Twitter av SD och Svenskarnas Parti att jag är den första som åker ut från Sverige när de intar makten. Att jag ska åka tillbaka till mitt N-land.

Att uppmärksamma enskilda fall i medierna är viktigt, anser Victoria Kawesa, eftersom det finns ett stort mörkertal – de som inte vågar anmäla eller inte känner till sina rättigheter.

– Genom att belysa de olika enskilda fallen, kan de som drabbas känna igen sig, och kanske våga anmäla. Samtidigt måste journalister förbättra analysen av dessa fall och dra paralleller till den strukturella rasismen och vardagsrasism. De måste också kunna göra en analys och kategorisera hatbrotten korrekt. Det är sällan som de skriver ut att det handlar om till exempel ett afrofobiskt eller islamofobiskt hatbrott. Där måste de bli tydliga, för att koppla hatbrotten till mönster av rasism mot visa specifika grupper. Där är kunskapen bristfällig, vilket gör att hatbrotten och rasismen individualiseras istället för att beskriva de som samhällsproblem som angår alla, säger hon.

– SD:s flyktingfientliga retorik och valpropaganda mot EU migranter har direkt koppling till att tiggare utsätts för hot, kränks, trakasseras och diskrimineras. En familj med rumänska romer vägrades nyligen campingplatser i Östersund, vilket anmälts till DO. Campingplatser där EU migranter bor, utsätts för mordbrand, och retoriken bland politiker om hur mycket "invandringen" kostar blir alltmer rumsren i det offentliga samtalet.