”Inkludera transpersoner i hatbrottslagstiftningen!”

2014-09-10 | Tove Liljeholm padlock

OPINION

”Ung Vänster kräver att polisen uppdras att prioritera arbetet mot hatbrott och att transpersoner inkluderas i lagstiftningen om hets mot folkgrupp samt att straffskärpningen i hatbrottslagstiftningen tydligare omfattar könsidentitet och könsuttryck.” Det skriver Ung vänsters vice ordförande Tove Liljeholm mot bakgrund av Brottsförebyggande rådets rapport som kom i förra veckan.

Tove Liljeholm är vice ordförande Ung Vänster.

En kvinna får sin slöja avsliten när hon är ute och handlar kläder i centrala Karlskrona. Judiska elever i Stockholm möts av nazistiskt klotter när de kommer till sin skola på morgonen. En flyktingförläggning i Bohuslän utsätts upprepade gånger för rasistiska attacker. Det är tre exempel på några av de hatbrott som uppmärksammats det senaste året.

Häromveckan kom Brottsförebyggande rådet med sin årliga rapport med statistik över antalet hatbrott. Siffrorna visar att antalet anmälda hatbrott i stort sett är oförändrat och ligger på drygt 15 anmälningar per dag. Samtidigt rapporterar många organisationer och samfund om en ökning av hot och våld mot deras medlemmar. Redan förra året skrev Sydsvenskan om hur anmälningarna om antisemitiska hatbrott i Malmö tredubblats under 2012 och 2013.

I takt med att rasistiska och fascistiska krafter växer runt om i Europa och i Sverige legitimeras högerextrema åsikter och risken för hot, trakasserier och våld ökar. Enligt Brå är de främlingsfientliga/rasistiska hatbrotten de vanligaste och 106 000 personer uppskattas ha blivit utsatta under 2012.

Att möta hot och våld är naturligtvis alltid tungt oavsett omständigheterna. Men hatbrotten är en form av brottslighet som är särskilt allvarlig. De begränsar inte bara livet för de som direkt utsätts utan för alla som tillhör en viss grupp. Våldet skapar en otrygghet som påverkar hela vardagen och man tvingas ständigt förhålla sig till risken för att utsättas.

Av de anmälda hatbrotten är det bara tre procent som personuppklaras, där en gärningsman knyts till brottet och det ens kan bli frågan om åtal. Det är den lägsta uppmätta uppklaringsgraden sedan Brå börjat mätningarna och nästan en halvering sedan tidigare år. Ännu färre fall personuppklaras om man tittar specifikt på till exempel antiromska och transfobiska brott.

Ingen som bor i Sverige ska bli utsatt för hot och hat på grund av sin läggning, religion, bakgrund eller identitet. Ingen elev ska behöva mötas av rasistiska slagord i sin skolmiljö. Det är dags för en ny regering som tar kampen mot hatbrott på allvar. Ung Vänster kräver att polisen uppdras att prioritera arbetet mot hatbrott och att transpersoner inkluderas i lagstiftningen om hets mot folkgrupp samt att straffskärpningen i hatbrottslagstiftningen tydligare omfattar könsidentitet och könsuttryck. Det ska inte spela någon roll var i Sverige man bor för hur väl ens anmälan tas omhand, man ska kunna lita på rättsväsendet över hela landet. Vi kräver rätten att vara och känna sig trygg i sin vardag.