Jenny Sandsten, Fi: "Elevhälsan livsavgörande"

2014-08-25 | Jenny Sandsten padlock

OPINION

De alarmerande fakta om elevers hälsa som lyfts fram på senare tid, inte minst av barnrättsaktivister, bör leda till akuta åtgärder. Det anser Jenny Sandsten, utbildningspolitisk talesperson i Feministiskt initiativ (Fi), och redogör för partiets politik som bygger på strävan efter "en likvärdig skola med långsiktig lust att lära".

Jenny Sandsten är utbildningspolitisk talesperson och riksdagskandidat för Feministiskt initiativ

Det finns en norm i svensk skolpolitik – den heter Jan Björklund. Utbildningsministern har åter svingat sin välanvända piska. Ordningsbetyg ska nu lösa skolproblemen, men var finns stöd i forskningen? Det som barn- och ungdomsrelaterad forskning visar är att ohälsan ökar allvarligt, och att lust till lärande inte kan tvingas fram.

Sociologen Roland Paulsen skriver i DN (13/8) att förskrivningen av receptbelagda sömnmedel till barn under 12 år ökat med 170 procent på sex år. Antalet barn som får antidepressiva har ökat med 32 procent. Och enligt Barnombudsmannens rapport Bryt tystnaden lider vart femte barn av någon form av psykiskt eller psykosomatiskt besvär. Representanter för Friends, Sveriges skolkuratorer med flera skrev i SvD (17/6) att fyrtiofem personer under tjugo års ålder tog sitt liv 2012. Alarmerande fakta som bör leda till akuta åtgärder.

Ohälsan ökar bland annat på grund av stora elevgrupper, mobbning, rasism, sexism, hbtq-fobi, otillgänglighet och ökad ekonomisk ojämlikhet. Tjejer lider oftare av självskadebeteenden, extrem betygsstress och står för de flesta fallen av självmordsförsök. Killar är påverkade av stressen kring maskulinitetsnormer vilket manifesteras i ointresse för skolan och undvikande av kontakt med elevhälsan. Hbtq-personer utsätts både för högre grad av trakasserier och existentiellt osynliggörande, och den psykiska ohälsan är därför stor.

Skolinspektionen och Riksförbundet Attention har visat att otillgängligheten, bland annat svårigheten att få rätt undervisningshjälp i dagens stora klasser med beskuren resurspedagogisk styrka, har lett till ökade depressioner och kunskapsfall bland elever med funktionsnedsättningar. Det drabbar också föräldrarna, särskilt ensamstående vilket oftast är kvinnor, som måste stanna hemma från jobb för att vara med skolvägrande barn.

Feministiskt initiativ vill synliggöra den ökade ohälsan bland både elever och lärare genom att satsa på ett förebyggande arbete. Vi håller med Sveriges skolkuratorer om att det bör lagstadgas att en kurator ska ansvara för max trehundra elever, helst färre. Och varje förskola ska ha en heltidsanställd kurator. Därtill bör det sättas ett maxtak på förskole-, fritidshems- och elevgrupper, och antalet elevassistenter, specialpedagoger, skolpsykologer och skolsköterskor bör öka. Det är viktigt att lärarna får rätt till stödinsatser när de kräver det, att administration minskar och lärarlönerna ges ett ordentligt lyft.

En satsning på social, fysisk och pedagogisk tillgänglighet, samt normkritisk pedagogik och mer sex- och samlevnadskunskap är – efter Skolverkets, Specialpedagogiska skolmyndighetens och Diskrimineringsombudsmannens rekommendationer – nödvändigt för att motverka diskriminering och förbättra arbetsmiljön. I en tid av ökad fascism är det av yttersta vikt att humanioraämnen stärks och att skolpersonal och elever utbildas i antidiskriminering och rasismens utbredning. Skolmaterial måste analyseras normkritiskt och inkludera de kroppar och berättelser som inte tillåts ta plats. Och varje skola bör ha en kontaktperson som är särskilt kunnig inom diskrimineringsfrågor dit elever kan vända sig.

En minskning av läxor och nationella prov – tillsammans med större inslag av estetiska och idrottsliga ämnen – bidrar även till mindre psykisk stress och till mer inkludering utifrån läroplanens skrivningar om undervisning efter elevers olika förutsättningar.

Skolan har, i enlighet med sin värdegrund, ansvar för utveckling av såväl kunskap, demokrati och hälsa. Men många kommuner brister i elevhälsoarbetet och har olika mycket resurser. Feministiskt initiativ vill därför att barnkonventionen görs till lag, att skolans ekonomi förstatligas och att Rut-avdrag för läxhjälp tas bort. Detta för att förstärka politikens ansvar inför elevperspektivet och en likvärdig skola med långsiktig lust till lärande. Utan piskor.