Bara hökar och vapenhandlare vinner på krigen

2014-07-18 | Ana Valdés padlock

KRÖNIKA/UTRIKES

"Det pågår ett ohyggligt schackspel där människor och gränser dras utan hänsyn till etniska eller religiösa tillhörigheter, där motsättningar dras till sin spets och det är bara hökar och vapenhandlare som vinner på detta permanenta krigstillstånd." Ana Valdés citerar fredsaktivisten Cynthia Cockburn, som ser Natos expansion som ett av vår tids stora problem.

"Nato utvidgar sig och vill ersätta FN som världspolis", säger Cynthia Cockburn, en engelsk 80-åriga förkämpe mot Nato och mot militarism i världen. I Dagens Nyheter presenterades hon 2008 för en svensk publik. Journalisten Ulrika Kärnborg hade träffat henne i Örebro universitet, där professor Anna Jonasdottir hade bjudit henne för att prata om kvinnor och krig.

Cynthia, som är en av grundarna till rörelsen Women in Black, hade tillbringat flera år i olika krigsområden, Sierra Leone, Colombia, India, Bosnien. Kriget förs av män men lids av kvinnor, påstår hon. Det är kvinnor och barn som är krigets offer, har alltid varit, men i våra tider blir det påtagligare. Soldater är bepansrade och åker i bepansrade bilar, de kan skjuta sönder människor och byggnader inuti sina tankrar med bara en handrörelse, en joystick väldigt likt det som används vid dataspel.

Och kriget har blivit som ett enda stort dataspel där unga pojkar och grånade män tränar sina färdigheter och lever ut sina fantasier.

Cynthia Cockburn deltog i det legendariska kollektivet Grenhamn Commun, som gjorde aktivt motstånd mot kärnvapen som förvarades i England, i Berkshire. Kampen mot missilerna startade 1981 och fick stor uppmärksamhet. Det var en walesisk kvinnogrupp som reste upp några tält utanför basen och som fick senare flera hundra kvinnor som mer eller mindre bosatte sig där. De gick in i basen klädda som nallebjörnar och med fredstecken och försökte att få Margaret Thatcher att avhysa vapnen från det engelska territoriet.

Cynthia Cockburn har skrivit flera böcker och artiklar om Natos expansion, som hon ser som ett av de stora problem av vår tid. "FN skickar fredsbevarande grupper till olika delar av världen efter överläggningar där de olika länderna har möjlighet att diskutera och att överväga olika lösningar. Men Nato har inga sådana instanser, deras beslut tas av militärer och de behöver inte stå till svars för något. Kriget i ex-Jugoslavien var ett exempel på detta. Var det Natos bombning av Belgrad som gjorde slut på kriget? Tveksamt."

Det kalla kriget har aldrig tagit slut för Nato och trots av Ryssland blev inbjuden som gäst och observatör till Natos stora möte för några år sedan, finns det alltid en spänning mellan Natos västerländska ursprung och det forna sovjetiska blocket. Den pågående konflikten i Ukraina visar tydligt att Ryssland oroas när ett av de länder som har tidigare ingått i Sovjet närmar sig Nato.

"Det pågår ett ohyggligt schackspel där människor och gränser dras utan hänsyn till etniska eller religiösa tillhörigheter, där motsättningar dras till sin spets och det är bara hökar och vapenhandlare som vinner på detta permanenta krigstillstånd. Nu vill Nato utvidga sig och både Israel och Colombia står på tur för att bli accepterade som fullvärdiga medlemmar av Nato. På det sättet kommer Mellanöstern och Sydamerika att ingå också i det världsomspännande nätet som Nato vill bygga."

Natos strategi, att slå till överallt i världen, oroar Cockburn, som menar att vi, det civila samhället, blir gisslan för en sådan utveckling.

Vi pratar om den grekiskfödde franska filosofen Cornelius Castoriadis, född i Istambul, som tillbringade hela sitt liv i Frankrike. Bland hans böcker finns Avant la guerre, en viktig bok där han hävdar att USA och dåvarande Sovjet var samma typ av samhälle, där militärerna rustade upp sig på bekostnad av det civila samhället. Att skolan, barnomsorg och vård fick betala vad miitärerna krävde som upprustning.

Cynthia kommer att vara på plats med sitt plakat, klädd i svart, i södra Wales i september 2014, när presidenter och första ministrar från Natos alla länder samlas för att diskutera strategier och diskutera världsläge.

"Ett nej till Nato är ett ja till freden i världen", säger den 80-åriga fredskämpe.