Bild: MDK

#almedalen14: ”Det är vår tur nu!”

2014-07-04 | Victoria Kawesa padlock

OPINION

Det är dags att fånga det ögonblick i historien som vi befinner oss i och ge den feministiska kampen en rättmätig plats i den parlamentariska demokratin. Det skriver Victoria Kawesa i veckans valkrönika som hon höll som tal i Almedalen i veckan.

Länk till talet live.

Mina vänner, Almedalen är en plats för politisk debatt och diskussion. Men Almedalen är inte en trygg plats för alla.

Igår deltog jag i en paneldebatt med andra partier som arrangerades av Sveriges radio. Svenskarnas parti var närvarande med partiordförande och fyra andra män. De filmade, fotade, störde, hotade och kränkte oss i panelen. Inga säkerhetsvakter eller polisen tillkallades. Under tiden twittrade Svenskarnas parti mordhot och Sveriges radio svarar i efterhand: ”Nazisterna har också yttrandefrihet”. Journalisten ställde frågan; varför fick inte Svenskarnas parti vara med på scenen i paneldiskussionen? Rasismen har normaliserats i Sverige. Mina vänner, det är dags att ändra riktningen. Vi måste ta hotet mot vår demokrati på allvar innan det är för sent! Världen tillhör alla. Sverige tillhör alla.

Jag kom till Sverige 1984 som 9-årig flykting från Uganda tillsammans med min mor och syskon. Min far hade dödats i kriget mot Idi Amin. Han dödades för att han trodde på en bättre värld för alla, han kämpade för mänskliga rättigheter. Det här har hängt kvar hos mig, att hans liv togs ifrån honom, att han blev mördad för sin övertygelse. Det har inspirerat mig att fortsätta kämpa för allas lika värde och för mänskliga rättigheter.

Jag tänker på min mormor, som samlade alla sina barnbarn 1980, när jag var 5 år gammal, för att berätta för oss att hon aldrig mer skulle leva med en man. Hon hade blivit misshandlad och slagen och hon valde sin frihet framför sin rädsla.

Jag tänker på min mamma, som ensamstående änka i kriget, kämpade för att rädda våra liv, och flydde med oss till Sverige. Jag tänker på alla de som flyr till Sverige idag och hur de tas emot på ett väldigt osolidariskt och inhumant sätt.

Jag tänker på vår socialsekreterare, Kerstin, som visade oss en medmänsklighet och medlidande i vår svåra situation som asylsökande. Hon förstod direkt, att i krig, är det kvinnor och barn som får betala priset.

Jag kommer aldrig glömma hur hon sa till min mamma, att barnen inte har fått någon barndom, de har inte fått en chans att vara barn, eftersom vi hade upplevt krig i flera år, inlåsta i en källare och hon sa att jag vill att ni åker till Gotland, för att bo med en svensk familj under sommaren så att barnen får känna sig som barn.

Gotland blev min första trygga plats, och jag fick leka, sprang barfotad i gräset, plockade smultron som jag trädde på strån och de minnena har aldrig gått bort.

Jag har en varm känsla för Gotland, för mig är det som att komma hem. Ni kan tänka er hur det kändes, när jag satt på båten, och skulle komma hit, jag hade en stor längtan, men glädjen blev tyvärr kortlivad. Jag kom hit i lördags, när Svenskarnas Parti tilläts smyginleda Almedalen med sin terrorpropaganda, på självaste Almedalsscenen. Vi fick höra att en svart socialdemokratisk politiker blev utsatt för ett afrofobiskt hatbrott av Svenskarnas Parti, de frågade honom, vad har du här att göra, din jävla n-ord?

Jag och min familj kom till Sverige på grund av att vi sökte skydd från krig. Ett land som stod för solidaritet. Däremot finns här inget skydd mot våld, mot rasism och diskriminering. För Feministiskt initiativ måste säkerhetspolitiken inbegripa trygghet i vardagen. Säkerhetspolitik handlar inte bara om militärt försvar, utan om skydd mot allt våld!

Om Almedalen ska vara ett forum för ett demokratiskt samtal om framtidens politik, så måste det finnas möjlighet för alla att delta på ett jämlikt och säkert sätt – utan hot om våld och kränkningar.

Till alla de i Svenskarnas parti och Sverigedemokraterna som undrar vad jag gör i Almedalen som svart kvinna, har jag bara ett svar, jag är hemma!

Mina vänner, den feministiska antirasistiska kampen handlar om att kämpa, att aldrig ge upp. Kvinnor kämpade för sin rösträtt, men det här var bara en början, nu är det dags att använda den rösten till att skapa strukturer som inte förtrycker oss.

Vi säger nej till en feminism som grunder sig på patriarkatet, för den är inget annat än ett sätt att få kvinnorna att knega, medan männen tar åt sig all ära.

För feministiskt initiativ handlar feminismen inte om att bara vinna röster, men att vara en röst, för ett värdigt liv. Feminismen är en livsnödvändighet för oss.

Det är dags mina vänner, feminismen är inte ett särintresse, eller en punkt på dagordningen, feminismen är för oss utgångspunkten.

Märk mina ord: Det finns inget parti i Sverige som har feminismen som utgångspunkt förutom Fi

Fi är det enda parti som sätter ribban högt för jämställdhet och jämlikhet, för en antirasistisk feministisk politik för alla.

Det är dags nu, det är nu det gäller, vi måste fånga detta ögonblick i historien och ge den feministiska kampen sin rätta plats i den parlamentariska demokratin.

Det betyder att nu måste vi samla all vår antirasistiska feministiska rosa energi till att se till att rasism, kvinnohat, och hbtq-hat förpassas till historiens skräphög där det hör hemma.

Nästa gång jag kommer till Almedalen är Feministiskt Initiativ i riksdagen och då kära Feminister kommer den feministiska festen aldrig ta slut!

Nu kör vi mina feministiska vänner... Det är vår tur nu!