Konflikterna flyter samman. Mörkrött är områden som IS kontrollerar, ljusröda gör IS anspråk på, gult är övriga Irak och Syrien.

Bild: Wikimedia Commons

Humanitär kris i spåren av fullskalig regional konflikt

2014-07-01 | Alexandra Sandels padlock

UTRIKES

De olika konflikterna här i Mellanöstern flyter samman allt mer, särskilt de i Syrien och Irak. Syrien har sedan en längre tid slutat att fungera som en sammanhållen stat och nu råder samma situation i grannlandet Irak, som hotar att rasa samman i ett inbördeskrig. Den gemensamma nämnaren är Islamiska staten (IS), som genomfört ett framgångsrikt blietzkrig i Irak de senaste veckorna.

FAKTA ISLAMISKA STATEN

Islamiska staten i Irak föddes under USA:s ockupation av Irak mellan åren 2003 och 2011. För att spegla gruppens inblandning i det syriska inbördeskriget så antog rörelsen 2013 namnet Islamiska Staten i Irak och Syrien (Isis). Gruppen kontrollerar omfattande områden i Syrien och Irak och Isis hävdar att kalifatets svarta flagga i dag vajar från Aleppo i nordvästra Syrien till Diyalaprovinsen i östra Irak. I samband med kalifatutropet meddelade gruppen också att den byter namn från Islamiska staten i Irak och Syrien, Isis, till Islamiska staten.

IS har hittills tagit kontroll över stora områden i Syrien och Irak och utropade i söndags ett kalifat, alltså en islamisk stat, som sträcker sig från Aleppo i norra Syrien till Diyala provinsen i östra Irak. Gruppens ljusskygge och mytomspunne ledare, Abu Bakr al-Baghdadi, har utnämnts till ledare.

Nu finns oron att jihadistvågen ska sprida sig till fler länder i området. Libanon som alltid har svårt att värja sig för strömningarna i regionen har också dragits in och skakats av IS-länkade bombdåd de senaste veckorna.

Enligt lokala medierapporter har IS utsett en så kallad “emir” i Libanon vid namn Abdel Salam el-Ordoni.

Och på måndagskvällen bad den jordanske kungen, Abdullah II, om internationellt stöd för att hjälpa Jordanien stå stadigt i de regionala orosvindarna som nu blåser efter IS kalifatutrop – ett budskap som mottagits av många med en känsla av overklighet.

"Det känns som om det hela är en dålig Hollywood film, fast det händer i verkligheten i det här fallet", skriver en libanesisk kvinna på Facebook.

Mycket mer än överspill

Här i Beirut råder sen några veckor tillbaka en nervös stämning efter en rad självmordsbombningar, troligtvis länkade till IS. För några veckor sen fanns det höga hopp om en lugn sommar med mycket välbehövd turistm för Libanons krisdrabbade ekonomi. Det hoppet slogs i spillror när landet under en två-veckorsperiod skakades av tre självmordsbombningar, två i Beirut och en i Bekkaa-dalen där målet ska ha varit landets högste säkerhetschef.

När det syriska upproret drog igång i mars för tre år sen så var analytikerna i Beirut snabba med att varna för att oron i Syrien skulle spilla över till grannländerna. Men vad som sker i dag är mycket mer än överspill. Det som började med den syriska regimens hårda tillslag mot folkliga demonstrationer för mer än tre år sen har blivit en fullskalig regional konflikt med allt högre sekteristiska övertoner där sunnimuslimer och shiamuslimer bekämpar varandra för makt.

Landgränser spelar allt mindre roll i konflikten. IS har sprängt nationsgränsen mellan Syrien och Irak. Och medan sunnialliansen med IS i spetsen vinner mer mark så fortsätter shiamuslimer från Libanon att kriga i Syrien på Bashar Assad-regimens sida. Syriska rebeller har utfört bombdåd mot shiamuslimska förorter till Beirut. Irakiska shiamuslimer har också krigat i Syrien, dock nu har de troligen blivit hemkallade för att slåss mot IS. Och libanesiska sunnimuslimer och palestinier från Libanon har krigat i syriska städer som Homs.

En enda stor konfliktzon som sträcker sig över tre länder, menar vissa.

Faktumet att den irakiske premiärministern Nouri al-Maliki, en shiamuslim, och syriske presidenten Bashar Assad, en alawit, båda uppfattas som sekteristiska av många sunnimuslimer har försvårat situationen och spelat IS rakt i händerna. Rebellerna i Irak är trots allt inte bara krigare från IS utan snarare en något mer brokig skara där också klankrigare, och baathister från Saddam Husseins gamla armee ingår. Det som förenar dem är missnöjet mot Maliki.

Svårt att klara trycket

I skuggan av konflikterna breder en humanitär kris av enorma proportioner upp sig. För som vanligt är det civilbefolkningen som får betala det höga priset i de väpnade konflikterna. FN har kallat Syrien, där miljoner människor är på flykt från sina hem, den värsta humanitära katastrofen sen andra världskriget. I Irak kommer rapporter om massakrer i byar och hundratusentals människor som är på flykt undan de rasande striderna.

Libanon har tagit emot flest syriska flyktingar av alla grannländer till Syrien. Även en del irakier har funnit en fristad här. Men lilla Libanon med sina fyra miljoner invånare, dåliga infrastruktur, och skakiga säkerhetssituation har svårt att klara trycket från så oerhört många flyende människor.

Runt om på gatorna i Beirut sitter syriska mammor med sina barn i den stekande sommarsolen och tigger. Syriska flyktingbarn med trasiga kläder springer runt och försöker sälja rosor, tuggummin, eller går runt med skoputsarlådor.

“Folk vill bara återvända till sina hem vid det här laget och få ett stopp på kriget,” suckar 21-åriga Rana, en syrisk flykting som är efterlyst av Assad-regimen och bor i Libanon.