Klimat och feminism är de viktigaste byggstenarna för en hållbar ekonomi och framtid. Men de senaste decenniernas ekonomiska EU-politik har inneburit stora nedskärningar på bekostnad av främst kvinnors hälsa och ökade löneskillnaderna mellan män och kvinnor. EU fortsätter att importera stora mängder fossila bränslen från stater som kränker mänskliga rättigheter; kvinnors och hbtq-personers rättigheter. Detta till ett värde av 550 miljarder euro varje år. Den sociala, ekologiska och ekonomiska krisen är total: miljoner européer står utan arbete och andelen unga utan arbete och framtidstro ökar för var dag som går.
Vi behöver mer än någonsin prioritera omställningen av samhället som behövs för klara framtidens energibehov och stoppa klimatförändringarna. Klimatkampen och kampen för ett jämställt samhälle hör ihop. Om vi inte satsar på jämställdhet kan vi glömma att klara de enorma utmaningar vi står inför. År 2050 ska vi ha minskat våra utsläpp av växthusgaser med 80 procent. Samtidigt kommer jordens befolkning uppskattningsvis öka till 9 miljarder människor. Det betyder ett behov av 50 procent mer mat, 40 procent mer energi och 30 procent mer rent vatten.
Vi måste börja investera i vår framtid, enligt FN:s klimatpanel en liten kostnad mot vad det kommer att kosta att bara fortsätta som förut. Översvämningar och extrem torka är några av effekterna av klimatförändringar som redan nu främst drabbar fattiga länder. Klimatflyktingar knackar redan nu på Europas dörr. Om fyrtio år kommer stora länder som Kanada och Australien har förlorat betydande delar av sin produktiva jordbruksmark till följd av torka.
Att investera i vår framtid handlar om att investera i de fattigaste: kvinnorna och barnen, de som också betalar priset för vårt vidlyftiga liv i den rika världen. Ohälsa inom EU kostar varje år miljontals euro. Det är åtstramningspolitik och nedskärningar som framför allt drabbar kvinnor. Även sjukdomar orsakade av kemikalier i mat, vatten och i vår jordbruksmark leder till lidande och stora kostnader för samhället.
Att ställa om samhället och fasa ut fossila bränslen handlar om feminism, helt enkelt därför att det krävs ett normkritiskt förhållningssätt till synen på tillväxt och hur vi så här långt byggt vårt samhälle, ett i mångt och mycket ohållbart sätt att roffa åt sig av jordens resurser och sedan fördela de djupt orättvist.
Att äta mer vegetariskt och minska köttkonsumtionen samt åka mer kollektivt och ställa om transportsektorn är sådant som vi på lokal och nationell nivå bör prioritera för att minska våra klimatavtryck. Denna livsstil är både feminint kodad och kopplad till en slags storstadskultur. En majoritet av de som engagerar sig i gröna partier och röstar för grön politik är också kvinnor och storstadsbor även om en grön omställning är lika relevant för landsbygden och för män.
Kvinnor äter mindre kött och konsumerar mindre teknik och resor än män. Kvinnor prioriterar kollektivtrafik och är också i större utsträckning hänvisade till den. Detta har ekonomiska förklaringar då män globalt sett tjänar mer, har mer frihet att röra sig fritt och samt förväntas äta mer kött. Rika kvinnor i västvärlden äter förstås mer kött och reser mer än kvinnor i utvecklingsländer men tesen bevisas av att de ändå konsumerar mindre än män med samma levnadsstandard.
Att ifrågasätta bilåkande, flygresor och köttätande: några av största klimatbovarna kopplade till livsstil, handlar också om att utmana en slags traditionell maskulinitet, en hegemonisk maskulinitet som ofta kopplats till konsumtion och teknik. Teknisk innovation kommer inte ensam lösa klimatkrisen, det krävs också social och ekonomisk innovation. På samma sätt blir också mer konservativa partier bevarande av en slags traditionell maskulinitet då de värnar främst mäns rätt att vara just ”riktiga män” och inte ifrågasätter en traditionell, energislösande och i grunden ohållbar livsstil.
Alternativa BNP-mått fanns för första gången med som ett förslag i Miljöpartiets budget 2012. Det handlar om att räkna andra viktiga faktorer för människor i samhället som inte handlar om ekonomisk tillväxt. Sådant som förekomst av våld, tillit i samhället och trygghet i det offentliga rummet. På det här sättet utmanar grön feminism normer och knyter samman de med en kamp för klimatet och lika rättigheter oavsett kön, etnicitet, religion, funktionalitet, sexuell läggning, identitet eller ålder.
Linnea borde ha varit nummer två på miljöpartiets eu-valslista med den insikten hon besitter om helhetens problematik...