Parveena Ahangar (th) bildade organisationen "Association of Parents of the Disappeared Kashmir (APDP)" i Kashmir.

Bild: Farruk Faheem

Halv-änkor och våldtagna flickor militarismens offer i Kashmir

2014-05-02 | Sholeh Irani padlock

UTRIKES/INTERVJU

Jammu och Kashmir i Indien är en av världens mest militariserade regioner. Mellan 600 000 och 700 000 indiska soldater är stationerade i en region med drygt 11 miljoner invånare. Kvinnorna våldtas och fängslas, deras män och söner försvinner. Feministiskt Perspektiv har träffat juristen och kvinnorättsaktivisten Gazala Peer under ett Sverigebesök i veckan.

RELATERADE ARTIKLAR

2013-01-25 Hopp och förtvivlan i Indien

Läs mer:

Kashmirkonfliktens bakgrund

Kvinnoorganisation för de försvunna i Kashmir

Videoklipp om läget i Kashmir

Rapport om våldtäkt i Kashmir. A Crime of War

– Konflikten i Kashmir påverkar både mäns och kvinnors liv. Det handlar om brott mot de mänskliga rättigheterna men också mot kvinnors rättigheter. Kvinnor utsätts dessutom för sexualiserat våld. Genom undantagstillståndet med namnet Special Power Act, som råder i regionen, kan indisk polis och militär, utan några som helst hinder eller konsekvenser, utföra razzior i privata hem, gripa och skjuta folk i hemmet och på gatorna, säger forskaren och aktivisten Gazala Peer som talade på ett möte i Stockholm. Peer forskar och skriver om kvinnors motstånd i Kashmir.

Enligt Peer får polisen och militären, på grund av påstådd "misstanke", agera obehindrat mot civilbefolkningen.

– De kan skjuta, gripa, göra husrannsakan eller vad de anser vara nödvändigt. Och det finns inga möjligheter att åtala poliser och militärer för något brott mot de civila. De åtnjuter total immunitet. Så under hela 24 år har ingen i Kashmir lyckats ställa någon polis eller militär till svars för de brott de har varit anklagade för.

Gazala Peer är doktorand vid "Center for Law and Governance", vid Jawaharlal Nehru University och kvinnorättsaktivist från indiska delen av Kashmir.

Kvinnor i området har utsatts för enorm våldsutövning under den långa, blodiga konflikten mellan indisk militär och den separatistiska rörelsen. Kvinnors del av konflikten har varit tortyr, våldtäkt, fängelse samt ekonomiskt beroende och extrem fattigdom då makar och fäder försvinner eller mördas.

I februari 1991 gick polisen in i byn Kunan-Poshpora i Kupwara-provinsen, grep alla män och samlade dem utanför samhället och sedan våldtog soldaterna cirka 40 barn och kvinnor mellan 13 och 80. Sedan dess försöker kvinnorna ställa de fyra identifierade soldaterna inför rätta. Så sent som 2013 tog en grupp av 40 advokater och kvinnorättsaktivister fallet till domstol.

– Den enda vägen att överhuvudtaget kunna anmäla brotten som polisen och militären begår är att ta dem till militärdomstol. När jag, som forskar i ämnet, begärde handlingar från militärdomstolar vägrades jag tillgång. Fast jag fick gå in i domstolsbyggnaden och granska handlingarna på plats. Domstolarna brukar ligga mitt inne i det militära regementet, där ingen kvinna vågar sätta sin fot. Jag vågade helt enkelt inte heller göra det.

Massvåldtäkter

Gazala Peer berättar om ett fall som rörde en dubbelvåldtäkt som hon fått kännedom om i egenskap av jurist. En 29-årig mor och hennes nioåriga flicka våldtogs av militären. Fadern samlade mod och envisades med att göra en anmälan. Han gav sig inte tills han kom så långt att fallet gick till krigsrätt.

- Fadern berättade för mig att han och familjen var inlåsta i ett rum under flera timmar inne i förläggningen. När de till slut kom in i rättssalen satt där 30-40 militärer, inte en enda kvinna var närvarande. De förhörde den nioåriga flickan om detaljer och beordrade henne att berätta hur hon blev våldtagen, detta inför fadern och modern. Domstolen stängde av våldtäktsmannen från sin tjänst. Men han överklagade och kunde gå tillbaka till jobbet.

Kashmirkonflikten handlar om en territoriell tvist mellan Indien, Kina och Pakistan samt en beväpnad motståndsrörelse som sedan 80-talet strider för självständighet. Indien hävdar att Kashmir är en integrerad del av Indien. Pakistan gör anspråk på territoriet och menar att den muslimskt befolkade delen tillhör Pakistan. Konflikten har pågått sedan 1947 och tre krig har förts av Indien och Pakistan över marktvisten. Militära konflikten i indiska Kashmirdalen bröt ut 1988-1989 med ett separatistuppror, demonstrationer och strejker. Flera väpnade grupper, bland dem även fundamentalistiska islamister, strider för självständighet eller anslutning till Pakistan. Majoriteten av folket i Jammu är hinduer, 30 procent muslimer. I Kashmirdalen bor 95 procent muslimer.

Kvinnors rörelsefrihet är mycket begränsad i Kashmir. Kvinnor vågar inte gå ut efter klockan fem på kvällen enligt Gazala Peer.

– Jag minns när vi som unga skulle passera ett militärregemente, i min stad fanns det tre stycken, då klädde vi oss extra täckande, så våra kroppsdelar inte syntes. Jag gick långa vägar till skolan varje dag för att inte passera lägret. Vi var alla rädda för att dras in i lägret, våldtas och mördas. Någonting som brukade hända. Så hoten om sexuellt våld och mord definierar och formar kvinnors liv och rörelsefrihet. För kvinnor är det sexuella våldet det mest förekommande våldet. Ockupanterna använder sexuellt våld som ett verktyg för att kontrollera regionen. Ett effektivt sätt att tvinga befolkningen till underordning.

När militären slår till och går in bostäder för att våldta kvinnorna skyller de i regel på att det fanns misstanke om vapeninnehav eller att kvinnorna gömde någon beväpnad, enligt Peer.

– För att förolämpa och demoralisera hela befolkningen våldtar de kvinnorna och i med detta straffar de deras män. Det är en sorts kollektiv bestraffning.

Kvinnors motstånd

Trots den hopplösa situationen har kvinnorna organiserat sig och deltagit i civilsamhällets motstånd. Kvinnornas främsta kamp handlar om våldtäkt, samt de försvunna sönerna, döttrarna och makarna. De talar ut om det våld de utsätts för. 1994 bildades en organisation bestående av mödrar och fruar till de försvunna familjemedlemmarna. Varje månad samlas dessa kvinnor i en park, visar bilder på sina kära och protesterar. Men sällan får de någon mediebevakning eftersom staten inte tillåter detta. Initiativtagaren och internationellt kända Parveena Ahangar, vars son är försvunnen sedan flera år tillbaka, har samlat uppgifter om de flesta försvunna människorna i Kashmir. Hon gick från dörr till dörr och talade med mödrar och fruar. Nu finns dokumenterade bevis om alla försvunna som indiska regeringen förnekade.

Forskaren Gazala Peer talar om ett fenomen som kallas för halv-änkor i Kashmir. De män som grips av militären och aldrig återvänder, deklareras inte heller som döda av staten. På det viset blir kvinnan inte änka enligt lagen. Detta har enligt Peer skapat stora problem för kvinnorna.

– De kan inte gifta om sig och med deras försörjare ur bilden måste de försörja sin familj. Att vara en kvinna utan man, men ändå inte änka påverkar kvinnornas status i samhället.

Så sent som år 2013 kom en fatwa från religiösa ledare i regionen som sade att kvinnorna ska räknas som änkor om deras män inte är återfunna efter sju år. Om han sitter fängslad ska kvinnan få ut skilsmässa och kunna gifta om sig.

Peer har genom sin forskning träffat många våldtäktsoffer. Hon berättar om en ung kvinna som drogs ut ur bilen i sin brudklänning och våldtogs framför brudgummen.

– En annan kvinna var 18 år när hon våldtogs av soldater. När jag pratade med henne som nu är gift och har barn, berättade hon om händelsen framför sin nuvarande svärfar. Det som är intressant i regionen är att befolkningen skyller inte det sexuella våldet på kvinnorna. Medan de våldtagna unga kvinnorna i andra delar av Indien blir utfrysta och ofta tar livet av sig, går Kashmiri kvinnorna ut och talar öppet om det som drabbat dem. Kvinnorna behandlas som krigsoffer och inte som en skam.

Gazala Peer säger att utifrån de fall hon har granskat och genom sina egna aktiviteter, observerar hon en skillnad när det gäller kvinnors öde i Kashmir, i många fall om inte alla, ifrån liknande i resten av Indien. Kashmir är befolkat med fattiga muslimer. Kriget och militariseringen har lett till mer fattigdom och den religiös identiteten har blivit stark. Men detta har, anser hon, inte i större sammanhang lett till att folk lämnar de våldtagna och utsatta kvinnorna försvarslösa eller utstötta ur samhällets beskydd. Tvärtom står männen på kvinnors sida när de faller offer för militarismen i Kashmir.