Djur har ingen plats i intersektionell analys
2014-04-13 | Amra Hasanov 6
OPINION
"Indirekt så är det att visa på att rasifierade inte är kapabla att föra sin egen kamp utan vita måste göra det åt dem på samma sätt som människan måste föra kampen åt djuren som inte kan föra kampen själva." skriver Amra Hasanov, i ett kritiskt inlägg om den senaste tidens krav på att inkludera djurrätt i den intersektionella analysen.
Amra Hasanov är aktiv antirasist och radikalfeminist. Artikeln är tidigare publicerad på hennes blogg. Hon twittrar under namnet @OndTon.
RELATERADE ARTIKLAR
2014-04-09 Idén om naturens hierarki djupt rotad i västerländsk kultur
2014-04-09 Djurrätt – en kamp för privilegierade
Jag har under de senaste månaderna följt diskussioner och läst artiklar som förespråkar en inkludering av djur i intersektionell analys. Jag vet inte riktigt var jag ska börja med att bemöta det här eftersom det är så otroligt förolämpande mot de rasifierades kamp och samtidigt så skriker det om hur det vita privilegiet möjliggör ofantligt mycket mer handlingsutrymme.
Så jag börjar om från början, med varifrån “intersektionalitet” egentligen kommer ifrån. Intersektionalitet är inte en vit “uppfinning” utan den härstammar från den svarta feminismen och kom till som ett medel för rasifierade kvinnor att inkludera sig själva i den alltför vita medelklassfeminismen. Intersektionalitet är ett teoretiskt hjälpmedel för att beskriva och analysera hur olika diskriminerande maktordningar/förtryck samverkar i ett samhälle. Rasifierade var alltså inte en naturlig del av feminismen utan var exkluderade tills begreppet och konceptet kring intersektionaliteten utvecklades.
Precis som med alla förtryck här i världen så måste den förtryckta gruppen kräva och slåss för sin plats för att få mer makt. När vita djurrättsförespråkare då tar ett begrepp som rasifierade myntat för att beskriva sin situation och hävdar att det passar djur så är det rasistiskt. Indirekt så är det att visa på att rasifierade inte är kapabla att föra sin egen kamp utan vita måste göra det åt dem på samma sätt som människan måste föra kampen åt djuren som inte kan föra kampen själva.
Jag kan förstå tanken bakom att likställa djur och människor som lika kapabla till att känna känslor och lika värda. Att det då inte är negativt att jämföras med djur. Problemet är att det här är ett så otroligt naivt och blint perspektiv. Med “vita ögon” så ser det kanske inte ut som så farligt eftersom vi är alla tillsammans på den här planeten och därmed lika värda? Fast, nu är ju inte verkligheten som sådan. Vi är ju inte alla lika värda. Vita värderas mer och har mer värda än rasifierade i världen. Rasifierade jämförs fortfarande med djur för att ses ner på, framställs som mindre intelligenta. Det är ett verkligt problem i dag och det går inte att rycka jämförelsen mellan rasifierade = djur ur sina historiska rötter. Det är fortfarande aktuellt i dag.
Oavsett vad vi anser om djurs lika värde så går det inte att komma ifrån att även de mest intelligenta djuren stannar på ungefär samma nivå som en genomsnittlig människa som är runt 12 år gammal. Djurs kapacitet sträcker sig inte längre än så. Jämförelsen mellan rasifierade och djur blir så otroligt skev och förolämpande då det fortfarande är ett sätt att säga att rasifierade är sämre utvecklade och alltid kommer vara det. Rasifierade har historiskt sätt alltid jämförts med djur, hur kan en då i dag tycka det är okej att ta ett verktyg som används av rasifierade för rasifierade för att slå sig fri från förtryckt av vita och återigen jämföra rasifierade med djur? Det är verkligen att sparka nedåt på en grupp som redan lider av så många förtryck.
Att jämföra rasifierades kamp med djur har otroligt starka och rasistiska historiska rötter som existerar än i dag då rasifierade rent historiskt sett behandlats som djur.
En annan aspekt angående det här som jag inte riktigt förstår är: var i den intersektionella analysen skulle djuren få plats? Ska rasifierade tillämpa intersektionell analys som inkluderar djur när de utsätts för sexuell rasism? Eller ska vi kanske prata om djurens rätt när rasifierade kämpar för mer arbetstrygghet jämfört med deras vita kollegor? Vi kanske ska prata om djuren när vi talar om det rasistiska våldet och hoten så många lever under i dag i Sverige? Rasifierade transkvinnors rätt att känna sig trygga i offentliga miljöer? Att vara vit i dag (oavsett könstillhörighet) ger en mycket mer handlingsutrymme som andra grupper i samhället inte har. En kan tala om djurrätt utan att kapa rasifierades kamp som faktiskt har ett specifik syfte och en specifik kritik.
Vita människor måste inse att det är en otrolig skillnad på att välja sina kamper och att drabbas av olika förtryck, vilket gör att en tvingas ta kampen för att överleva. Handlingsutrymmet minskar avsevärt ju mindre kamper en har att välja mellan själv. Att jämföra köttätare med nazister/rasister (ja, jag har hört och läst det flera gånger) och hävda att det bara handlar om olika sorters förtryck är bara extremt verklighetsförvrängt. Alla har inte samma utgångspunkt, alla kan inte göra allt så sluta låna från olika förtryck och tillämpa det på din egen valda kamp. Jag tycker det här är en otroligt liberal och självisk syn på samhället.
Kampen för djurens rätt förs ofta på väldigt sexistiska och rasistiska grunder. Rasifierade som generellt anses ha mörkare och mer “exotiskt” hud används ofta som modeller i kampanjer för djurens rätt. Det här förstärks ofta genom att måla deras hud med olika djurmönster. Budskapet “exotisk hud dödar” kanske är menad att handla om ormar och andra djur men det är ju en verklighet för rasifierade i dag. Rasifierade trakasseras och dödad enbart på grund av deras hud. Bara för att något är en gimmik så betyder det inte att den inte anspelar och gör narr av en krass verklighet för andra.
Det är alltid rasifierade som sätts i den rollen vilket ännu en gång är problematiskt då jämförelsen med djur görs. Tänker vi tillbaka på slaveriet så ser vi ju att anledningen till att vita kunde rationalisera sitt förtryck då var för att de inte såg rasifierade som bättre än djur. Det här synsättet kvarstår och det förstärks av djurrättskampanjer som dessa. Den här synen på rasifierade som dumma djur reproduceras nu även också av vita som snor ett verktyg som intersektionalitet och använder det mot rasifierade och därmed tar ifrån dom makten att frigöra sig själva och bli mer inkluderade i den feministiska diskursen.
Sist men inte minst. Att föra kampen för djurens rätt är inte på något sätt det som jag ställer mig emot. Jag vägrar dock gå med på att rasifierades kamp likställs med djur. Jag vägrar gå med på att vita privilegiade människor använder sig av verktyg såsom intersektionalitet som är till för rasifierade. Det är enbart rasistiskt, verklighetsfrånvänt och rent ut sagt otroligt korkat. Vill en analysera och problematisera kampen för djurens rättigheter kanske kritik mot kapitalismen (och inte mot rasifierade som likställs med rasister/nazister) är en bra ände att börja i? Att göra det som alltid gjorts: jämföra rasifierade med djur är definitivt inte rätt väg att gå.
Kommentarer
Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.
Artikelförfattarinnan verkar tro att definitionen av intersektionalitet är "vetskapen att icke-rasifierade har makt över rasifierade" samt att definitionen ger rasifierade monopol på bruk av begreppet.
Intersektionalitet är vetskap om att det finns massvis av maktordningar som samverkar i samhällen; kön, etnicitet, klass, funktionsduglighet, sexualitet, ålder, religion, nationalitet, o.s.v. Exempelvis är den rasifierade kvinnan Sara Ahmed, tack vare sin klasstillhörighet och nationalitet, mäktigare än många icke-rasifierade män.
Och det här med funktionsduglighet; Miljontals människor förtrycks och kan inte föra sin egen talan för att deras intelligenskvoter är lägre än en genomsnittlig 12-årings. Ska utvecklingsstörda exkluderas från den intersektionella analysen?
Amra Hasanov, tack!!! Jag är så otroligt trött på veganer som utövar någon slags vit moralisk överordning när de jämför antirasism och djurrätt samtidigt som de själva ständigt osar vithetsnormer. Träffar såna då och då och blir arg men kan inte förklara det lika bra som du.
Ett annat problem med den här idén om speciesism är den koloniala blicken. Att det finns familjer i världen som klarar hanken från fattigdom genom att låta en oxe ploga en åker eller genom att hålla några getter som man mjölkar är liksom ingenting värt. Jag upplever att den här blicken bortser från ekonomisk historia och från hela världen utanför Västeuropas gränser eftersom den i själva verket är fixerad vid skildrandet av jaget.
Tack för att du sticker ut hakan. /inti
Intersektionalitet som teori myntades av svarta akademiska feminister (Crenshaw, Davis, Collins)vilket var en akademisk bragd. Begreppet har sedan dess spridits och utvecklats, något som visar på teorin/begreppets framgång och fruktbarhet. För de forskare som utvecklade teorin är spridning och utveckling av begreppet inte en kapning utan tvärtom bevis på teorin/begreppets styrka. Resonemanget i artikeln ovan utgår från den vita elitär syn som är gällande i västerländska samhällen och som inte erkänner sitt historiska förtryck av kategorin djur, därför blir slutsatsen att djurkategorin inte är giltig i analyser av maktordningar. Men invändningen är viktig för att den visar på just relevansen och nödvändigheten av att göra (särskilt historiska) studier av förtrycket av djur och hur detta förtryck har använts för att förtrycka olika människokategorier. Jag hoppas att den nyfikenheten finns eftersom erkännande av historiskt och nutida djurförtryck ger en så viktig pusselbit till hur kolonialism och rasism upprätthålls idag. Som sagt, kom gärna på föreläsning framöver, detta är så viktigt att diskutera och klargöra. Se även gärna artikel om en av intersektionalitetsbegreppets uppfinnare, Angela Davis och den koppling människorätt - djurrätt Davis gör. http://www.counterpunch.org/2014/0/24/vegan-angela-davis-connects-human-and-animal-liberation/
Här är länken igen. http://www.counterpunch.org/2014/01/24/vegan-angela-davis-connects-human-and-animal-liberation/
Både Amra Hasanov och Inti Chavez Perez tycks utgå ifrån att djurrätt är rika vita som handlar på Goodstore och vill frånta kenyanska kvinnor deras dagliga biff.
Sanningen är den att vita, rika mäns köttkonsumtion orsakar global uppvärmning. Fattiga kvinnor i utvecklingsländer, som inte har råd med kött, faller offer för global uppvärmning. En tredjedel av jordens vattenkrävande jordbruksmark används för att odla mat till djur, vilka i sin tur blir mat och/eller matproducenter till människor; jordbruksmark som skulle kunna användas till att odla mat åt världens två miljarder undernärda människor. Det klassar jag som kolonialism.
Vilka är dessa vithetsnormosande veganer som säger till Inti Chavez Perez att det inte är något värt att det finns familjer i världen som klarar hanken från fattigdom genom att låta en oxe ploga en åker? Undertecknad har aldrig stött på någon av dem och då träffar jag ju ändå rätt många veganer.
Att protestera mot antispeciesism är knappast att sticka ut hakan, Inti Chavez Perez. Veganism är inte norm i Sverige eller något annat land. Reinfeldtregimen tillsätter ingen utredning om speciesismens effekter.
Läs A. Breeze Harpers antologi _Sistah Vegan: Black Female Vegans Speak on Food, Identity, Health, and Society_.
Nej, jag är bland annat svart cis kvinna -anser mig ha en väldigt tydlig antirasistisk feministisk analys. Är vegetarian. Varför detta motstånd till att dra parallell mellan speciesism och white supremacist capatalist patriarchy? Sistah Vegan skriver bra om det här. Det finns faktiskt svarta feministiska anti-speciesister som ser en struktur.