Minijobb en kvinnofälla

2014-04-11 | Andreas Altermann padlock

EKONOMI

I dagarna har lågkostnadsanställningarnas effekter för sysselsättningen och den långsiktiga sociala utvecklingen debatterats sedan oppositionen stoppat regeringens förslag på ytterligare sänkning av arbetsgivaravgiften för unga. I Tyskland har minijobben visat sig vara en kvinnofälla som skapar fattigdom, sänker den allmänna lönenivån och bidrar till statskassans urholkning, skriver Andreas Altermann.

Det kan se ut som att "minijobb" bidragit till att sänka arbetslösheten i Tyskland från rekordnivåerna på nära 8 miljoner arbetslösa till dagens ungefär 3 miljoner. Den nya typen av jobb finns sedan 2003 och de innebär förenklat, att man får tjäna max 450 euro i månaden. Över sju miljoner tyskar är nu sysselsatta i "minijobb". Men det som först såg ut som en sysselsättningssuccé, och ett effektivt vapen i kampen mot den svarta arbetsmarknaden, har utvecklats till en kvinno- och fattigdomsfälla.

En kvinnofråga

Av 4,8 miljoner på den tyska arbetsmarknaden som enbart har miniobbsanställning utgör kvinnor 3,2 miljoner. Det som skulle bli en möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden, bland annat genom sänkta arbetsgivaravgifter, skatter och försäkringsavgifter, har i stället blivit en allt mer statisk avstjälpningsplats för främst kvinnor och funktionshindrade. I många fall kommer de tvingas tillbringa hela sitt yrkesliv inom minijobbssektorn.

Denna grupps framtida försörjning som pensionärer är en tickande bomb. När många av de första minijobbarna går i pension hamnar de i det absoluta bottenskiktet. De blir fattigpensionärer som i förtvivlan tvingas söka fortsättning på sina minijobb, eller samla burkar och annat som hör till samhällets utslagna.

De tyska socialdemokraternas (SPD) arbetsmarknadsminister, Andreas Naheles, har tvingats kompromissa med kristdemokraterna (CDU), för att få undanta minijobben och andra statssubventionerade jobb, från den nya minimilönen på 8,50 euro i timmen. Detta har fått stark kritik av SPD:s fackliga organisation, som menar att det stigmatiserar långtidsarbetslösa och är till nackdel för kvinnor. För över en tredjedel av alla kvinnor med minijobb har detta gått från att vara en tillfällig lösning, till det enda alternativet. Det leder inte någonstans, och genomsnittslönen ligger på strax över 9 euro i timmen.

Sänker den allmänna lönenivån

En större studie av den misslyckade åtgärden med minijobb och dess konsekvenser, har gjorts på uppdrag av familjeminister Kristina Schröder (CDU). På 100 detaljerade sidor kartläggs resultaten av åtgärden.

Minijobben urholkar lönerna inte bara inom minijobbsektorn utan på arbetsmarkanden generellt. De ger ofta betydligt sämre ersättning än motsvarande lön för heltidsanställda. De är ett fackligt problem då minijobben har skapat en stor låglönesektor vilket håller hela lönenivån i Tyskland nere.

Det må vara arbetsgivarnas rosa dröm, men är kostsamt för staten, då den ökande markanden för minijobb skapar såväl minskade skatteintäkter som krympande intäkter från arbetsgivaravgifterna. De negativa erfarenheterna av minijobb i Tyskland kan ge relevanta lärdomar för den svenska arbetsmarknaden. När sådana reformer diskuteras bör fattigdomsfaran, kvinnodiskrimineringen och de långsiktiga effekterna på statsfinanserna beaktas.