Den transfeministiska symbolen.

Feministiskt perspektiv, RFSL och KIM startar #transskola

2014-04-11 | Jenny Rönngren padlock

INRIKES

Under våren kommer Feministiskt perspektiv att publicera #transskola tillsammans med organisationerna RFSL och KIM.

– Förhoppningen är att alla ska kunna hänga med och att #transskolan kommer att fungera, precis som #bildskolan gjort, i såväl lärosammanhang som för dem som söker saklig och snabb information på nätet, säger Feministiskt Perspektivs chefredaktör Anna-Klara Bratt.

#transskolan 1: Vad är kön?

#transskolan 2: T som trans

#transskolan 3: Kortkort transhistoria

#transskolan 4: Staten, transpersonerna och rättigheterna

#transskolan 5: Trans*personer och vården

#transskolan 6: Trans i ”gayrörelsen” – t:et i hbtq

#transskolan 7: Hot, hat och våld – transpersoners vardag

#transskolan 8: Transfeminism

#transskolan 9: Karikatyrer – mediamyter om transpersoner

#transskolan 10: Organiserad transkamp

Under våren har frågan om feminismens inkludering av transpersoner varit het i både sociala medier och i spalter. En opinionsartikel med rubriken Tung cisnorm över svensk feminism av journalisten Maria Ramnehill genererade snabbt över 600 kommentarer i Feministiskt Perspektivs Facebook-grupp och nyligen gav hashtagen #queerverklighet upphov många personliga vittnesmål om vardagen för transpersoner på microbloggen twitter.

För vissa känns frågan igen, delvis kända positioner och konflikter kommer i öppen dager, till exempel i synen på separatism, kön eller den inneboende konflikten mellan radikal- och queerfeminism. Men för några är frågorna helt nya, för andra är begreppen, den senaste forskningen eller strategierna nya. Feministiskt Perspektiv kommer därför tillsammans med organisationerna RFSL, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande och – KIM, Kön, Identitet, Mångfald, publicera grundläggande fakta under rubriken #transskolan under våren.

– I såväl diskussionerna i sociala medier som i mejl från läsare eller i kontakten med övriga medier, organisationer och politiska partier har det visat sig att kunskaperna om transfrågor är otroligt skiftande. Samtidigt uttrycker många transpersoner att de är trötta på att behöva vara levande svarsmaskiner som ständigt förväntas exemplifiera med erfarenheter ur sin egen vardag, säger Feministiskt Perspektivs chefredaktör Anna-Klara Bratt.

Modellen med veckovisa, upplåsta, kortfattade texter är inspirerade av #bildskolan av Joanna Rubin Dranger som löpt i Feministiskt Perspektiv det senaste halvåret.

– Vi såg hur bristande kunskaper om rasismens idéarv genererade en halvhalt debatt där positioner och positioneringar blev viktigare än innehållet. Det finns vissa paralleller att dra till frågan om transfobi, både vad gäller kunskapsluckor och positioneringar, säger Bratt.

– Dessutom har feminismen generellt lidit av dålig dokumentation där gemensamma erfarenheter och resultat av debatter och konflikter i bästa fall samlats i böcker som inte kommit alla till del. Med ett digitalt sökbart arkiv behöver vi inte uppfinna hjulet för varje ny generation eller aktivistisk våg som sveper över oss, menar hon.

Ulrika Westerlund, som är förbundsordförande på RFSL, kommer att vara redaktör för #transskolan, som skrivs i samarbete med medlemmar i organisationerna KIM och RFSL.

#transskolan kommer att löpa i Feministiskt Perspektiv under våren och starta med grundläggande begrepp och mynna ut i transrättsrörelsens plats inom hbtq-rörelsen och feminismen: