Växande protester bland sjuksköterskor i hela världen

2014-03-28 | Sholeh Irani padlock

EKONOMI/ANALYS

Listan över de städer där sjuksköterskor protesterar har blivit allt längre för varje vecka som gått sedan början av 2014. De gemensamma kraven för samtliga – från Indien till Kanada – är högre löner, fast anställning, bättre kollektivavtal, ökad patientsäkerhet samt utökad personalstyrka. Feministiskt Perspektiv har talat med Eva Szutkowska, Vårdförbundets Internationell sekreterare, om utvecklingen.

- Sjuksköterskestuderande protesterar i Lyon.

- USA: Flera aktioner planeras i olika delar av landet.

- Kanada/Ontario Nurses' Association kräver fler sjuksköterskor, högre löner och anordnar protester.

- Vårdarbetare i strejk i Liberia.

Den längsta och mest händelserika av sjuksköterskornas protester under de senaste veckorna ägde rum i Lahore, Pakistan. Något som uppmärksammades i regionen men inte i svenska medier. 2 800 sjuksköterskor från hela Punjab-provinsen ställde sig bakom ett enda krav, nämligen reglerade anställningsavtal. Hundratals sjuksköterskor deltog i en sit-in-strejk under åtta dygn på ett torg i staden Lahore. Den 15 mars slog polisen till mot de strejkande sjuksköterskorna, misshandlade dem och sjuksyster, gravid i sjunde månaden, blev skadad. Händelsen ledde till att sjuksköterskestuderande från olika delar av staden anslöt sig till sit-in-strejken och kollegor från andra storstäder visade stöd. Till slut gav staten upp. Aktionen avslutades med att regeringen gick med på sjuksköterskornas krav.

I februari, medan det pågick flera stora och små strejker och protester vid de statliga sjukhusen i Indien, gick 23 000 sjuksköterskor i strejk i delstaten Maharashtra. Facket lämnade över en lista med krav till delstatens styre, bland dem rekrytering av fler sjuksköterskor och därmed minskad arbetsbelastning för de redan anställda.

Pågående strejker

Det pågår en rad protester i Storbritannien. Bland annat har 1 700 fackanslutna sjuksköterskor skrivit under ett krav som innebär en procents löneökning för alla, oavsett position inom yrket. Kravet har avvisats av staten som vill begränsa den avtalsenliga löneökningen till enbart dem som arbetar i ledande ställning. Samtidigt pågår strejker på olika sjukhus med krav på högre löner i olika delar av landet.

På olika håll i USA och Kanada har en rad protester pågått under de senaste månaderna. Vid den senaste, 19 mars, uppmärksammade hundratals sjuksköterskor, medlemmar av Ontario Nurses' Association (ONA), brister i patientsäkerheten och krävde genom att demonstrera fler sjuksköterskor. Vid pressläggning pågår en strejk och utbredd konflikt med delstaten och Hallifax sjukhuset.

I Irland anordnade sjuksköterskestudenternas fackförbund, Union of Students of Irland, en protest mot statens exploatering av studenterna för knappt 7 euro per timme. En av de unga sjuksköterskorna sade vid protesten till Independent Ireland att hon skulle få lika mycket i lön om hon jobbade 20 timmar på en krog som för 40 timmar på sjukhuset.

Samverkande faktorer

Eva Szutkowska är Vårdförbundets internationella sekreterare och har under flera decennier arbetat fackligt och följt utvecklingen inom yrket både i Sverige och internationellt.

Szutkowska förklarar att en rad samverkande faktorer har bidragit till sämre arbetsvillkor för sjuksköterskorna i länder som Pakistan och Indien, vilket nu ligger till grund för protesterna.

– Valutafonden kräver besparingar och detta leder till att regeringar drar ner på den offentliga sektorn och då drabbas vården först och hårt, nämner hon som en av de bakomliggande orsakerna.

I europeiska länder menar Szutkowska att det främst är finanskrisen som försämrar vårdens villkor.

– Under 2008-2009 har sjuksköterskornas löner till exempel i Baltikum sänkts med 15 procent. Under de åren var vården i hela Norden i konflikt med arbetsgivarna, säger Eva Szutkowska.

En av frågor som är gemensamma för EU och Nordamerika vid de senaste protesterna är enorm arbetsbelastning och oroande brister i patientsäkerheten. Eva Szutkowska tycker att patientsäkerhet är en sådan fråga som förenar vårdpersonalen med medborgarna, och därigenom skapar förståelse för protesterna.

– Facken använder sig av denna akuta fråga som ett verktyg för att kunna skapa stöd hos allmänheten för sina krav. Medborgarna förstår anledningen till protesterna och delar oron med vårdpersonalen. Nu i Sverige ser vi barnmorskorna som larmar om barnens och mödrarnas säkerhet vid förlossning när barnmorskorna inte hinner säkerställa deras säkerhet. Till skillnad från många länder har vi i Sverige en lag som skyddar patienterna och det är den lagen som vi använder oss av i våra förhandlingar.

En annan grundläggande anledning till de allt mer globala protesterna med likartade krav är enligt Szutkowska att sjuksköterskeyrket har blivit mer professionellt under de senaste decennierna i hela världen. Detta har lett till ett erkännande av yrket som skapat mer självförtroende bland sjuksköterskorna.

– Fortfarande är 90 procent av sjuksköterskorna kvinnor. Medan rörligheten bland sjuksköterskorna är mindre, flyttar allt fler läkare från de fattiga länderna.

Skarpt läge och högre krav

Detta leder enligt Szutkowska till att sjuksköterskorna i allt större utsträckning måste ta läkares uppgifter på sig, vilket har höjt deras status inom vården ännu mer i många länder. Det är en utveckling inom yrket som hon har lagt märke till under sin långa karriär och genom de fackliga kontakterna med omvärlden.

– När kvinnor stärks i sin yrkesroll och självkänslan ökar, då vägrar de att behandlas hur som helst av arbetsgivarna. Det är vad som händer och gör att sjuksköterskorna ställer allt högre krav. Samtidigt skärps läget i hela världen när det gäller vårdens villkor och resurser. Arbetslöshet och nedskärningar leder till sämre hälsa hos befolkningen medan resurserna minskas.

Denna obalans mellan resurser och arbetsinsatser kan i samverkan med en allt starkare yrkeskår ligga bakom den raden av protester och strejker som sker just nu i världen, menar Szutkowska.