Gunvor G Ericson är jämställdhetspolitisk talesperson för Miljöpartiet.

Mansnormer och maskuliniteter

2014-02-28 | Gunvor G Ericson padlock

OPINION

2012 anmäldes 6 320 våldtäktsbrott, det är 17 våldtäkter VARJE dag. Av dem var det få som gick till åtal och ännu färre, 171, ledde till fällande dom. Antalet fällda för brottet våldtäkt har varit det samma i 50 år trots att antalet anmälningar har 20-faldigats. Så här kan det inte få fortgå, skriver Miljöpartiets jämställdhetspolitiska talesperson Gunvor G Ericson i veckans valkrönika.

Gunvor G Ericson är jämställdhetspolitisk talesperson för Miljöpartiet de Gröna.

Denna vecka debatteras våldtäktslagstiftningen i riksdagen. Trots att det finns ett färdigt lagförslag om en samtyckesparagraf vill majoriteten med socialdemokrater och moderater i spetsen ha en förutsättningslös utredning.

Hur länge ska vi behöva vänta på en lag trots att vi har kunskap?

Hur länge ska vi behöva vänta på att vi får en lag – som stämmer överens med människors rättsmedvetande, att ett nej är ett nej även i juridiken.

Många tjejer vittnar om övergrepp men få anmäler. Och i tidningarna läser vi om en råare attityd där vissa killar ser sex som en rättighet utan att reflektera över utnyttjande och kränkande behandling av en annan människa. Och vi läser om friande domar där gärningsmannen säger jag trodde hon var med på det.

Så här kan det inte få fortgå, dom efter dom. Sexualbrott är en av de brottstyper som polisanmäls i minst utsträckning. Knappt en fjärdedel av brotten anmäls. Och i de flesta fall när en kvinna anmäler en våldtäkt läggs fallet ned. 2012 anmäldes 6 320 våldtäktsbrott, det är 17 våldtäkter VARJE dag. Av dem var det få som gick till åtal och ännu färre, 171, ledde till fällande dom. Antalet fällda för brottet våldtäkt har varit det samma i 50 år trots att antalet anmälningar har 20-faldigats.

Miljöpartiet röstar för att införa en samtyckesreglering i våldtäktslagstiftningen NU. Det föreslog en utredning redan 2010. Den utredning som majoriteten vill tillsätta kommer att försena ett beslut om samtycke i lagen. Miljöpartiet driver istället att göra lagändringen nu och tillsätta utredningen för att se över andra delar i lagen. Kanada är en förebild att jobba vidare efter.

I Kanada är sex utan samtycke straffbelagt, men har högre krav på den handlande, som på rimligt sätt måste ha försäkrat sig om att den andra ville ha sex. Norge som ofta nämnts i debatten har dels en våldtäktsbestämmelse liknande den i Sverige, där det räcker med grov oaktsamhet, och dels en samtyckesregel där det krävs uppsåt.

Det finns alltså ingen motsättning, inget antingen eller, mellan ett krav på samtycke i lagen och ett oaktsamhetsansvar så som det låtit på justitieminister Beatrice Ask. Ett krav på samtycke är viktigt som signal och normgivare och kan medverka till färre övergrepp. Därför är det intressant att utreda en modell som i Kanada.

Men att få bort sexövergrepp handlar inte bara om lagstiftning utan också om normer i vårt samhälle. Det handlar om synen på män och maskuliniteter och snäva tankebanor om hur en ”riktig man” ska vara. Egentligen är det konstigt att den gamla fördummande bilden av stark familjeförsörjare som har drifter han inte kan kontrollera lever kvar men den underblåses av män som känner sig hotade i sin samhällsposition. Nicklas Järvklo som forskar om svensk maskulinitetspolitik har beskrivit det på ett intressant sätt:

”För vita män har de senaste decennierna inneburit en historisk utmaning där tidigare diskriminerade grupper som kvinnor, icke vita och homosexuella krävt rättigheter. Grupper som vita män tryggt kunnat definiera sig i motsats till har idag erkänts rättigheter och en plats i samhället. Detta leder inte nödvändigtvis till en kris för män i allmänhet, men det är något som utmanar möjligheten att legitimera traditionella patriarkala värderingar”.

Många män har varit passiva eller gjort motstånd i debatten och inte sett feminism som en frigörelse även för dem. Att varje människa kan få vara den hen är utan att låsas in i stereotypa könsnormer är en vinst för alla.

Det är nu hög tid att diskutera mansnormer och maskuliniteter. Män är överrepresenterade på maktpositioner och i samhällets så kallade topp. Men män är också bland de som är mest utsatta i samhället. Ett exempel är män och våld. Män utgör:

98 procent av alla misstänkta för våldtäkt
88 procent av alla misstänkta för olaga hot
84 procent av alla misstänkta för misshandel
83 procent av alla misstänkta för mord och dråp
75 procent av alla behandlade för våldsskador
60 procent av alla offer för misshandel.

(källa SOU 2014:6 Män och jämställdhet)

Män har kortare medellivslängd och är överrepresenterade i statistiken för självmord, akut hemlöshet och drogmissbruk. Den manliga normen att vara ”stark och osårbar” leder till att inte söka hjälp i tid vilket i sin tur innebär högre dödlighet, onödigt individuellt lidande och ökade samhällsekonomiska kostnader.

Gamla mansnormer och maskulinitetsideal begränsar mäns livschanser. Sluta diskutera hur en man eller en kvinna ska vara, sluta stäng inne människor i socialt konstruerade könsnormer. I en värld med lika rättigheter kan alla som vill känna sig inkluderade. Miljöpartiet tror att alla människor, oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, mår bättre och blir lyckligare utan tvingande etiketter och trånga kategorier. När jämställdhetspolitik diskuteras och om hur vi ska bygga samhället starkt, där alla får vara med, ska vi med andra ord minnas att queerrörelsen i lika hög grad även är de heterosexuellas kamp: för ett friare och mer avspänt samhälle med mindre tvingande normer, med större utrymme för varje individ att få vara den hen vill. Med den kunskapen som grund kan ett modernt socialt hållbart samhälle byggas.