Bild: Pressbilder

#NF2014: Ändrade former efter kritik från organisationer

2014-02-11 | Katarina Andersson padlock

INRIKES

Det är fyra månader kvar till Nordiskt Forum och från kansliet rapporteras att programmet börjar ta konkret form, och att konferensen utökats med nya scener. Men det finns också kritik som riktas mot konferensen och att dess utformning utesluter mindre grupperingar från att vara fullt delaktiga.

Det finns nu en skiss av det öppna programmet på webben, och inom kort kommer det att läggas upp som ett schema.

- Det egna programmet börjar falla på plats, och även program som andra aktörer kommer in med, vilket känns väldigt roligt säger forumgeneral Caroline Matsson.

Relativt nytt är den fria scenen inne på Malmö arena, där mindre organisationer erbjuds en kostnadsfri medverkan, och flera andra scener på mässområdet som förutom nämnda arena utgörs av Malmömässan och Hyllie torg med omnejd. På den sistnämnda platsen är alla aktiviteter kostnadsfria, på de båda övriga kommer det att vara en mix. Just priserna för att ställa ut och deltaga i konferensen har varit föremål för kritiska synpunkter, och Malmös Feministiska Nätverk kommer till exempel att arrangera en alternativ festival i Folkets Park där allt är gratis.

Priset för högt

RFSL:s ordförande Ulrika Westerlund är en av dem som reagerat på forumets upplägg. Tillsammans med 20 andra organisationer, föreningar och aktivister – bland andra Fi, RFSU och Interfem – har hon undertecknat ett gemensamt brev som skickades till arrangörerna i höstas.

- Vi tycker att priset är för högt, säger Ulrika Westerlund. Det billigaste för att ordna ett seminarium är 10 000 kronor. RFSL är en stor organisation i jämförelse med de flesta andra det berör, men det är en stor avgift även för oss. Och små feministiska nätverk har absolut inte de pengarna.

För organisationer som inte är politiska partier har det funnits möjlighet att söka bidrag från Ungdomsstyrelsen och NIKK, och från förstnämnda har UN Women, Malmö Jämställdhetsbyrå och Sveriges Kvinnolobby fått pengar, för att ta ett ”större grepp” kring Nordiskt Forum. Feministiskt Initiativs talespersoner Sissela Nordling Blanco och Gudrun Schyman kommer båda att tala under forumet. Däremot har partiet inte råd att ordna något eget seminarium.

- Det är ett bra tillfälle att få upp frågorna på agendan och samla många människor, menar Sissela Nordling Blanco. Men i praktiken kommer det tyvärr bli ganska svårt för mindre organisationer utan resurser att vara med på lika villkor, på grund av de höga avgifterna för att arrangera programpunkter och vara med på forumet. Jag vet att forumet försöker hitta lösningar och att delar av programmet är gratis, men de delar där man tar fram ett dokument med krav till nordens regeringar är tyvärr inte det. Jag hoppas det blir en bred feministisk rörelse som tar plats där i alla fall.

Försöker hålla kostnaderna nere

Caroline Matsson har full förståelse för kritiken.

- Vi försöker hålla nere kostnaderna så mycket vi kan, både för arrangörer och deltagare. Och det finns också många möjligheter att finnas med utan att betala en krona. Vi har öppnat upp massa nya scenytor bara för att möjliggöra ett bredare deltagande, och det känns jätteroligt. Vi har en gratis scen inne på arenaområdet med 55 programtider som vi upplåter till organisationer som har svårt att delta annars.

Konferensens program består av huvudsakligen tre delar. Ett huvudprogram, ett arenaprogram och ett öppet program. Det politiska målet med Nordiskt Forum är att ta fram ett dokument som ska överlämnas till de nordiska regeringarna. Utformningen av detta är en del av huvudprogrammet vars innehåll planeras av arrangörerna, det vill säga Sveriges kvinnolobby och dess 41 medlemsorganisationer, samt dessas nordiska motsvarigheter, vilka sammanlagt utgör 200 organisationer i Norden. Det kommer utgå från de tolv problemområden som återfinns i FN:s Beijingplattform, och dessa punkter ligger också till grund för programmets temaområden.

Caroline Matsson påpekar att det är ett val som har gjorts tidigt av arrangörerna, att göra evenemanget så pass omfattande.

Hitta nya lösningar

- Det har aldrig funnits någon möjlighet att i det här formatet upplåta allt gratis. Det kan vara viktigt att poängtera att vi verkligen inte är ett vinstdrivande projekt, utan vi kämpar på så gott vi kan för att få det att gå runt. Det har varit ett viktigt beslut av arrangörerna att bjuda in hela samhället för dialog för att hitta nya lösningar på våra största samhällsutmaningar.

Sveriges regering har beviljat Sveriges Kvinnolobby ett ekonomiskt bidrag om ca 10 miljoner kronor för att genomföra konferensen. Förhoppningen har varit att samtliga nordiska länder ska bidra med medel men i slutändan är det Sverige som drar det tyngsta lasset. Övriga länder bidrar på olika sätt och i olika omfattning, med tjänster eller direktstöd.

- Vi har ju åtagit oss och vill göra någonting väldigt stort och genomgående, säger Caroline Matsson. Men det innebär också att alla som är med och vill göra det här mötet till en så stor och ambitiös satsning för kvinnors rättigheter och jämställdhet, kommer att få vara med och bekosta det. Vi har en prissättning både för deltagare och arrangörer där de som kan betalar mer och mindre resursstarka grupper betalar mindre. Det blir något slags solidarisk lösning, där vissa kan delta utan att betala någonting och andra betalar lite mer.

Gemensamt dokument?

Ulrika Westerlund menar dock att deltagandet inte blir på likvärdiga villkor med denna lösning.

- Vi ser att de har gjort en del åtgärder för att skapa större spridning bland deltagarna. Men vad gäller Fria scenen ser det ut att handla om korta presentationer av aktuella projekt på 50 programtider, där man har 30 minuter att kliva på och av scenen. Det är bättre än inget alls, men vår grundinvändning är fortfarande att vi tycker det finns ett ansvar när man fått så stort anslag att skapa en stor plattform. Jag var ordförande för Stockholm Pride i ett par år och det bidrag som givits arrangörerna av forumet är mer än Prides omsättning per år. För de pengarna går det alltså att göra en lika stor festival, där alla kan delta gratis. Det är möjligt att använda pengarna på ett annat sätt. Nu har de valt att vara på en stor exklusiv arena, och då befinner vi oss i den här situationen med de här priserna.

Vad gäller utformningen av huvudprogrammet, som alltså ska ligga till grund för det politiska dokumentet som är konferensens slutmål, säger Caroline Matsson så här:

- Vid alla stora arrangemang så finns det någon huvudarrangör som står bakom och som leder det praktiska arbetet. I detta fall samlar huvudarrangörerna en mycket stor grupp civilsamhällesorganisationer i hela Norden. De frågor som lyfts fram i huvudprogrammet baseras på FN:s Beijingplattform. Samtidigt så finns det verkligen en vilja att forumet som helhet ska bjuda in hela samhället och en bredd av åsiktsriktningar och verksamheter ska ta plats och göra sin röst hörd. Det behövs en gemensam feministisk kraftsamling då vi idag står inför en backlash för kvinnors rättigheter och vi hoppas att en bredd av röster kommer till Malmö och deltar. Om vi sedan inte är ense om allt är det bara sunt. Och vi är också beroende av att de som vill vara med kontaktar oss, så försöker vi tillmötesgå önskemål och hitta lösningar.

Stor potential

Kritikerna tycker dock att det görs skillnad på Kvinnolobbyns medlemmar och övriga:

- Huvudprogrammet utformas av medlemsorganisationerna, alltså arrangören, säger Ulrika Westerlund på RFSL. Om jag återigen jämför med Pride, där finns förstås också en arrangör, men alla är med och bidrar med programpunkterna på lika villkor och vi kan hålla dem utan kostnad. Hon understryker samtidigt att synpunkterna inte är avsedda att underminera arrangemanget på något sätt:

- Anledningen till kritiken är ju, att forumet har potential att vara ett otroligt viktigt forum och vi vill att alla ska kunna delta i detta.

Just processen att utforma det politiska dokumentet, som bland annat ska innehålla rekommendationer för framtida strategier på det som ska följa på FN:s Millenium Development Goals 2015, har inte varit helt lätt att fastställa.

- Det här har inte gjorts förut, det är ingen FN-process där nationer ska förhandla, förklarar Caroline Matsson. Men där är vi äntligen framme vid en process nu. I samverkan med de programgrupper som har bildats av de 200 arrangörsorganisationerna i Norden har det tagits fram ett utkast till en beskrivande text för varje seminarium för de tolv temana. Där finns en lägesbeskrivning och en text som är mer framåtriktad där vi ställer krav och lägger fram nya strategier. Utkastet kommer att publiceras i början av mars, och öppnas då upp för kommentarer, som en remissrunda. Alla som vill har möjlighet att inkomma med synpunkter i en mall. Sedan kommer en textkommitté som utsetts av arrangörerna att föra in kommentarer och synpunkter i ett dokument som sen ligger till grund för diskussioner på plats på konferensen. Alla konferensdeltagare i publiken som kommer vara på plats har chans att påverka. Och vi uppmuntrar förstås också andra initiativ, gärna i form av egna åtaganden och strategier, för att få till ”New action on Women’s rights”.

- Det är jättebra att det kommer ett första förslag till dokument innan forumet drar igång, replikerar Ulrika Westerlund. Men legitimiteten för dokumentet beror ju av vilka som haft möjlighet att påverka slututformningen.