Demonstration mot sexualbrott utanför Svea hovrätt i Stockholm, 4 november 2013.

Kvinnorörelsens kravlista till justitieminister Beatrice Ask

2014-01-10 | Undertecknarna padlock

OPINION

Kvinnorörelsen har vid två tillfällen under hösten krävt ett haverimöte med Justitieminister Beatrice Ask angående förra årets uppmärksammade våldtäkter och våldtäktsdomar. På torsdagen, den 9 januari, blev mötet av. Feministiskt Perspektiv publicerar här organisationernas avsiktsförklaring inför mötet.

Haverimöte med justitieministern.

Intervju med Azam Qarai.

Vi är många kvinnoorganisationer som har fått nog av den senaste tidens domar i våldtäktsmål. Vi upprörs över våldtäkterna. Vi upprörs och oroas över killars och mäns syn på flickor och kvinnor. Vi upprörs över att rättsväsendet sanktionerar övergrepp. Det vi sett är en förödande oförmåga att hävda flickors och kvinnors rätt till sin kroppsliga integritet och att kunna leva ett liv fritt från våld. Det är dags att tala klarspråk till killar och män och att både kräva och ge dem möjlighet att ta ansvar för sina handlingar.

Vid mötet i dag överlämnar kvinnoorganisationer en kravlista på åtgärder till Justitieminister Beatrice Ask.

Vi kräver

  1. Ratificera Istanbulkonventionen

    Enligt konventionen ska sexuella handlingar utan samtycke vara straffbelagda. Sveriges regering undertecknade konventionen i maj 2013. I departementspromemorian inför undertecknandet hänvisades till det då framlagda men inför lagändringen i somras strukna förslaget om ett kompletterande brott. Det finns ett brett stöd i riksdagen för att Sverige ska tillträda konventionen. Höstens uppmärksammade rättsfall visar att det är bråttom. Vidtag den nödvändiga lagändringen nu och ratificera konventionen.

  2. Kriminalisera sex utan samtycke

    Sakliga och juridiska skäl gör det nödvändigt att i lag skydda varje människas sexuella integritet. Färdiga lagförslag föreligger. Det tog 8 år att flytta fram positionerna från ”hjälplöst tillstånd” till ”särskilt utsatt situation”. Vi har inte råd att vänta. En tydlig lag är grunden för normbildning i ett sekulärt, heterogent samhälle.

  3. Satsa på förebyggande arbete

    Föreställningar kring manligt och kvinnligt när det gäller människors sexuella integritet och handlingsutrymme är centrala när det kommer till sexualbrott, både inom rättsväsendet och i samhället i stort. Att bli medveten om och kunna förhålla sig självständigt till dessa normer är också nyckeln till förändring, något som fastslagits av både Ungdomsstyrelsen och Brottsförebyggande rådet.

    Det behövs därför ett kontinuerligt arbete på alla plan i samhället när det gäller värderingar och föreställningar kring kön och sexualitet, från vaggan till graven – inom mödravården, pappagrupper och skolan, såväl i grundutbildning som i vidareutbildning av poliser och jurister. Det är nödvändigt att motverka sexuella övergrepp och våldtäkt, öka objektiviteten och verklighetsförankringen inom rättsväsendet och att underlätta för de som utsatts att berätta, anmäla och få upprättelse.

  4. Säkra objektivitet och god kunskap i rättsväsendet

    Mål om sexuella övergrepp kräver kunskap om den verklighet unga lever i idag, och kunskap om hur offer och förövare reagerar och agerar under och efter ett sexuellt övergrepp. Inom åklagarkåren har kunskapsnivån höjts. Detsamma är nödvändigt inom domarkåren. Fortbildning om sexuella övergrepp måste göras obligatorisk för domare i dessa mål. Vi ser allvarliga brister i domstolarnas barnperspektiv. Hänsyn tas inte till maktordningen i rättssalen och hur den påverkar ett utsatt och ibland traumatiserat barn. Domarna måste få kunskap om den press barnet utsätts för och utifrån detta styra vad som händer i rättssalen. Dessutom finns exempel på att barn förvägras det stöd de borde ha rätt till (t.ex. i form av målsägandebiträde) samt möjligheten att söka skadestånd, p.g.a. att vårdnadshavaren vägrar ge sitt samtycke.

  5. Tillsätt en haverikommission

    Det är ovärdigt ett rättssamhälle med jämställdhetsideal att den politiska viljan och handlingskraften inte är större när det kommer till sexualbrott, en brottslighet som i så stor utsträckning drabbar unga kvinnor. Vi uppmanar regeringen att tillsätta en haverikommission som får i uppdrag att granska rättsväsendets hantering av sexualbrott, samt utreda hur sexuella övergrepp och våldtäkter kan motverkas.

Stockholm 2014-01-09

Gertrud Åström, ordförande Sveriges kvinnolobby

Angela Beausang, ordförande Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks

Talin Davidian, ordförande TRIS-tjejers rätt i samhället

Eva Engman, ordförande Kvinnojourer i Norrbotten

Elsy Hedlund, ordförande Internationella kvinnoförbundet

Ewa Larsson, ordförande Gröna kvinnor

Madeleine Leijonhufvud, professor emerita

Hilda Lind, ordförande Kvinnor i Svenska kyrkan

Sara Mohammad, ordförande riksorganisationen GAPF – Glöm Aldrig Pela och Fadime

Olga Persson, förbundssekreterare Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, SKR

Ingrid Pincus, ordförande UN Women Örebro

Leila Qaraee, ordförande Kvinnors nätverk

Stina Svensson talesperson Feministiskt initiativ

Susanne Sznajderman-Rytz, ordförande Federationen Wizo i Sverige

Tomas Wetterberg, ordförande Män för jämställdhet

Ida Östensson, grundare av Crossing boarders och initiativtagare till FATTA-kampanjen

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.

annons: