Normativ handskakning

2013-11-20 | Aisha Susanne Lundgren padlock

FEMINISM/DEBATT

Ta seden dit du kommer, gör som vi gör, vi är bättre, du är sämre, vi är rätt, du är fel. Gäller Humanisternas humanism endast de redan privilegierade som utgör normen? Aisha Susanne Lundgren kritiserar Humanisternas och DN-ledares utspel om handskakningsfallen.

Relaterat:

Skaka hand är inte en grundpelare i en demokrati

There cannot be any grand totalizing integration without massive surpression, which is a way of recirculationg the effects of domination… Trinh T Minh-ha (1991, s19)

Tre humanist-herrar gick i förra veckan till angrepp mot ett fall där en muslimsk man avstått att som hälsning ta en kvinnlig chef och medarbetare i hand - och på grund av detta mist chansen till praktikplats. Fahlberg, Sturmark och Westerbergs kritik på DN Debatt handlar om att den missade praktikplatsen (pga att avstå handskakning) inte har med religion och religionsfrihet att göra samt att brott mot sociala (normativa) konventioner, enligt herrarna, ”måste få konsekvenser” (sic).

Dessa tre män utgör nyckelpersoner i en organisation som i sin grund är negativt inställd till ”religion” som samhällsfenomen ”Vi strävar efter att de mänskliga rättigheterna ska vara överordnade religiösa dogmer, normer och värderingar” skriver Humanisterna om sig själva – med andra ord ställs mänskliga rättigheter och religiösa normer och värderingar upp som om de vore varandras motsatser. När dessa religionsfientliga och i religion okunniga debattörer ska ge sig i kast med att definiera islam eller islamiska principer är det alltså upplagt för magplask vilket också inträffar ganska omedelbart.

Efter att ha radat upp utklippta citat från Europeiska människorättskonventionen vilka de tycks mena ska stärka deras argumentation om att fallet med handskakningen inte kan kopplas till religion så formulerar de ändå sitt huvudsakliga argument: ”Är en muslimsk mans vägran att ta en kvinna i hand förbunden med islam? Nej, många muslimer skakar hand med kvinnor.” Detta är naturligtvis inget argument för att lagen om religionsfrihet inte gäller eller att frågan inte är kopplad till religion. Samma resonemang skulle ge följande logik: Personer som är medlemmar i Jehovas vittnen firar inte födelsedagar och avstår att låta sina barn delta i sådana aktiviteter. Är detta en fråga om religion och religionsfrihet? Nej, många kristna firar födelsedagar. Personer som är medlemmar i Krishna rörelsen äter enbart vegetarisk mat. Är det en fråga om religion och religionsfrihet? Nej, många hinduer äter kött. Personer som är shiamuslimer vill gå i sorgetåg genom stan i hyllning till Hassan och Hussayn under Ashura. Är det en fråga om religion och religionsfrihet. Nej, många muslimer hyllar inte Alis söner. Och så vidare.

Ska vi reda ut frågan om att ta i hand? I Koran finns uppmaningen att vuxna personer ska måna sin blyghet, avstå utomäktenskapliga relationer och också avstå lockelse till känslor för andra än den äkta makan/maken. För att akta sig för zinaa (omoral) ska vuxna avstå att vidröra personer av motsatt kön, som inte tillhör familjen (dvs alla utom mor, far, bror, syster). Dessa uppmaningar finns också i profeten Muhammads (frid vare med honom) sunnah – hans sätt att leva. Det handlar alltså INTE om att bara män ska avstå att röra kvinnor, eller ta kvinnor i hand – det handlar inte om att kvinnor är ”orena”. Kvinnor ska, enligt dessa uppmaningar, på lika villkor och med samma syfte avstå att vidröra män som inte är deras äkta make eller tillhör familjen. Dessa synsätt och förhållningssätt är en del av islam genom Koran och profeten (frid vare med honom).

Naturligtvis har detta förståtts och tolkats på olika sätt i olika sammanhang, i olika kulturella/etniska grupper, inom olika islamiska riktningar. Och naturligtvis förhåller sig världens idag runt 1,2 miljarder muslimer till dessa uppmaningar på massor av olika sätt. Likväl är detta en del av en islamisk praxis, historia och profetens (frid vare med honom) sunnah. Mannen i Borlänge har naturligtvis rätt att hävda denna praxis med hänvisning till religion. Han har rätt att avstå att ta i hand. Om han inte får en tjänst eller praktikplats på grund av just detta är det diskriminering med koppling till religion.

Vi måste också reda ut frågan om sociala konventioner. Vad är frihet herrar Humanisterna? Frihet är att få delta på lika villkor. Frihet är också rätten att avstå. En skrämmande del av argumentationen i Fahlberg, Sturmark och Westerbergs artikel framkommer i uttalandet om sociala konventioner: ”Ingen människa kan tvingas att uppföra sig på ett visst sätt i sociala sammanhang. Den som inte vill skaka hand har rätt att vägra göra det. Däremot har ingen rätt att kräva att de val och ställningstaganden vederbörande gör alltid ska vara helt utan konsekvenser.”

Ingen har rätt att bestämma att jag eller någon annan måste vidröra en annan människa. Min fysiska integritet där jag bestämmer hur jag vill göra och förhålla mig till andra människor, handlar om min kropp och mina val. Ja, det är en social konvention att ta i hand i Sverige. Men det finns väldigt många fina och respektfulla sätt att hälsa, att visa sin vänlighet, sitt intresse och sin samarbetsvilja på! Att hälsa just genom att ta i hand är en svensk normpraktik! Att som Fahlberg, Sturmark och Westerbergs säga att ett brott mot dessa normpraktiker, valet att avstå de sociala konventionerna, måste få konsekvenser är att säga: normen, normativa beteenden och sociala konventioner som utgår ifrån de redan priviligierade personer som är kärnan i denna norm, ska upprätthållas och bevaras.

De som redan utgör den priviligierade normgruppen ska ha rätt att straffa och utesluta dem som befinner sig utanför normen. Med andra ord: ta seden dit du kommer, gör som vi gör, vi är bättre, du är sämre, vi är rätt, du är fel. Detta går helt i linje med de främlingsfientliga, rasistiska och diskriminerande ideologiska vindar som nu blåser kallt över hela Europa. Resonemangen lyder: Om ni (andra/utlänningar/muslimer) mot förmodan lyckas ta er in i vår bepansrade europeiska borg se till att integreras! Att integreras innebär: kopiera vår livsstil, lyd våra sociala konventioner, köp våra förhållningssätt och framför allt: omfamna vår sekulära hegemoni genom att aldrig åberopa religiösa riktlinjer eller livsval.

Humanisterna bör fundera kring vilka värden och synsätt de genom sina talespersoner förstärker och befäster. Humanism, mänskliga rättigheter och frihet.. gäller det bara för de redan priviligierade?

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.

annons: