Protester i Frankrike mot planerna att förbjuda sexköp
2013-11-08 | Sigrid Melchior
1
UTRIKES
I slutet av november röstar det franska underhuset om att kriminalisera sexköp. Förslaget har lett till en livlig debatt där den svenska sexköpslagen är slagträ för båda sidor. Men de starkt kritiska rösterna har blivit färre sedan något liknande föreslogs senast. Orsaken stavas trafficking.
I 1971 publicerade veckotidningen le Nouvelle Observateur ett upprop som i folkmun kom att kallas för ”de 343 slampornas manifest”. De undertecknande kvinnorna berättade att de hade gjort abort, vilket på den tiden var brottsligt. Författaren och feministikonen Simone de Beauvoir hade skrivit texten och författarna Françoise Sagan och Marguerite Duras, regissören Agnès Varda och skådespelerskan Catherine Deneuve fanns bland de som skrivit under. Tre år senare infördes fri abort.
I dagarna publicerades ”de 343 skitstövlarnas manifest”. Mer eller mindre kända franska män protesterar mot den kommande sexköpslagen, däribland författaren Frédéric Beigbeder, komikern Nicolas Bedos och Richard Malka, advokat till den våldtäktsanklagade före detta presidentkandidaten Dominique Strauss-Kahn. Till skillnad från de 343 kvinnorna riskerar de här männen inget straff. Det är än så länge inte brottsligt att köpa sex i Frankrike.
Brott att köpa, inte sälja
Lagförslaget som det franska parlamentet nu behandlar innebär ett historiskt skifte i inställningen till prostitution: Den prostituerade (kvinnan) upphör vara brottsling medan (den manlige) kunden i stället blir det.
– Vi måste hitta ett nytt sätt att utkräva ansvar från den huvudsaklige aktören: kunden, konstaterade den socialdemokratiska jämställdhetsministern Najat Vallaud-Belkacem i en intervju med nyhetssajten Rue89.
För det första införs brottet sexköp. Det rör sig om den mildaste brottsrubriceringen, där boten föreslås landa på drygt 13000 kronor. För det andra slopas brottet uppmuntran till sexköp, som infördes 2003 av den förra, borgerliga, regeringen och kunde leda till dryga böter för prostituerade kvinnor som genom sin klädsel eller ord ansågs uppmana till prostitution. Bordeller och hallickverksamhet är och förblir olagligt.
Vill bevara status quo
Opinionsundersökningar visar att en majoritet av fransmännen vill bevara status quo. Den svenska modellen har få förespråkare utanför politiken. Det är också få som vill att Frankrike går samma väg som Tyskland och Nederländerna, där man legaliserat prostitution, bordeller och hallickverksamhet. Intresseorganisationen Strass, som företräder prostituerade och som är bland de starkaste kritikerna till den svenska sexköpslagen, vill heller inte se en legalisering/reglering.
– Vi vill ha samma rättigheter som alla andra. Vi vill kunna jobba som egenföretagare. Vi vill inte ha särskilda regler bara för oss, säger Bug Powder, som är prostituerad och talesperson för Strass, som organiserat en demonstration i Paris mot lagförslaget.
Bug Powder.
Strass huvudargument mot sexköpslagen är att den fått katastrofala följder i Sverige: tvingat prostitution under jorden, försvagat en redan utsatt grupp och öppnat för kriminella nätverk att ta över. Den rädslan är påtaglig bland de tre-fyrahundra prostituterade som tågar nedför Paris historiska sexstråk Boulevard de Rochechouart och ropar: ”client pénalisé, pute assassinée” (”straffad kund, mördad hora”).
Trots att både förespråkare och motståndare till sexköpslagen lutar sig mot rapporter och siffror finns det ingen entydig forskning som visar att svenska prostituerade är mer utsatta idag än tidigare, heller ingen som visar motsatsen. De siffror som ingen ifrågasätter är att värderingarna har ändrats i Sverige: Idag stödjer en majoritet av både män och kvinnor sexköpslagen och andelen män som uppger att de har betalat för sex har sjunkit. Ett annat statistiskt faktum är att antalet bordeller exploderat i Tyskland och Nederländerna, i storstäderna, vid gränsen och intill flygplatser.
Frontgruppen i protesttåget i Pigalle består av kamplystna franska kvinnor och transvestiter, som dansar fram och ropar slagord. Längre bak i tåget är det tystare och nästan alla bär mask för ansiktet. Det är kvinnor från framför allt Ghana och Kina. Få av dem pratar franska, en del inte heller engelska. I dag kommer mellan 80 och 90 procent av de franska prostituerade från utlandet, jämfört med 20 procent 1990.
EU-länder sneglar norrut
När Sverige införde sexköpslagen 1999 var det det första landet i världen att kalla prostitution för våld mot kvinnor och bara kriminalisera köparen. Därefter har Norge och Island följt efter och frågan utreds i Irland.
– Det är en ganska etablerad åsikt nu att prostitution innebär våld mot kvinnor, säger Mary Honeyball, som är Europaparlamentariker för brittiska Labour-partiet och ligger bakom en rapport i Europaparlamentets jämställdhetsutskott om prostitution.
Rapporten konstaterar att prostitution är en orsak till och en konsekvens av ett ojämställt samhälle, samt att trafficking bäst bekämpas med den svenska sexköpslagen. Även om rapporten saknar juridisk vikt (prostitution är inte en fråga där EU har någon makt) är det en het fråga. Förra gången EU-parlamentets jämställdhetsutskott försökte sig på liknande formuleringar, för tio år sedan, tog det tvärstopp. I dag är det färre som protesterar, säger Honeyball. Och orsaken stavas trafficking.
Svårt bevisa trafficking
I nästan alla EU-länder är en majoritet av de prostituerade traffickingoffer i dag. Och prostitution är den viktigaste inkomstkällan för organiserad brottslighet efter droger, säger Honeyball.
I Tyskland och Nederländerna har polisen svårt att bevisa trafficking när det samtidigt är lagligt att driva bordell och vara hallick. För det krävs nästan alltid att kvinnan själv vittnar. Samtidigt rapporterar svenska poliser att den svenska sexköpslagen verkar avstötande på organiserad brottslighet.
– Det finns en ökad oro för trafficking i Europa. Och den nordiska modellen är den enda som verkar vara effektiv, säger Mary Honeyball.
Kommentarer
Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.
annons:
Följ oss
Gå till sidtoppen
Bug Powder, c'est son vrai nom? Om inte; varför döljer hen sin identitet om hen nu är en stolt egenföretagare? Samma rättigheter som alla andra brukar förutsätta samma skyldigheter som alla andra.