Mehrtab Motavvas och Ida Dzanovic skriver i Feministiskt Perspektiv den 3/10 att samhällsdebattören Hanna Gadban ger uttryck för odemokratiska värderingar. Därmed skulle hon alltså inte förtjäna det prestigefyllda Alumnpriset vid Södertörns Högskola. De påstår exempelvis att hon kräver särlagstiftning med parallella lagsystem för svenskar och invandrare.
Dock kräver inte Hanna Gadban särlagsstiftning utan lagskärpning för vissa typer av brott som grundas i hedersvåld. Det torde vara en okontroversiell ståndpunkt eftersom man redan idag har en hetslagstiftning där hatbrott har en förhöjd straffsats. Straffvärdet bedöms alltså olika för samma handlingar beroende på sammanhanget.
Vidare problematiserar de Hanna Gadbans förslag om villkorat medborgarskap där nya medborgare ska kravställas genom att visa medvetenhet om svenska normer, och skriva under ett avtal om att följa svensk lag. Men där svenskfödda barn får normer och värderingar med bröstmjölken kommer invandrare ofta från patriarkala kulturer med en omvänd syn på jämställdhet, sexualitet och individuell frihet.
Det mångkulturella USA har exempelvis haft en medborgarskapsritual under alla år där nya medborgare får svära sin trohet till konstitutionen utan att det på något sätt har betraktats som diskriminerande. Vi kan inte alltid förändra vår omvärld men vi har både rätt och skyldighet att sätta dagordningen i vårt eget land.
Det säger något om beröringsskräcken för religions- och civilisationskritik av muslimska kulturer när det på sin höjd klassas som konservativt att förespråka dödsstraff för särskilt grova brott, men där en feministisk muslim som Hanna Gadban får löpa offentligt gatlopp - med rasistanklagelser haglandes över sig - när hon förespråkar utvisning och återkallelse av medborgarskapet för invandrare som mördar sin dotter i hederns namn?
Hedersvåld är dock inget främmande fenomen eftersom det är en del av Sverige och drabbar svenska ungdomar. Att ifrågasätta hedersvåldet och föreslå lösningar är inte att slå mot dem svaga, det är att slå mot ett patriarkalt synsätt som styr stora delar av världen och ta de svaga barnen i försvar.
Mehrtab Motavvas och Ida Dzanovic tycks betrakta invandrare som ett kollektiv med särskilda behov och förutsättningar. Det skapar av nödvändighet ett vi-och-dom-tänkande som ger näring åt rasistiska föreställningar. Att ställa samma krav på invandrare som etniska svenskar är däremot att jämställa nya medborgare med gamla och för oss bort från den destruktiva och orättfärdiga identitetspolitiken.
4
Följ oss
Gå till sidtoppen
Vad trött man blir på alla dessa män som envisas med att patriarkala kulturer är ett importerat problem, något som står i motsats till den svenska kulturen. Om det är så: hur det kan komma sig att de män som köper sex av minderåriga - som tvingats till sexslaveri - är till övervägande del födda och uppväxta i flera generationer i detta "icke patriarkala" kultur?
I tredje stycket delar han upp "svenskfödda" och "invandrare" i olika grupper med olika värderingar, och i sista stycket anklagar han Motavvas och Dzanovic för vi-och-dom-tänkande. Det är snabba vändningar i en kort text.
För att inte tala om alla de män som växt upp i denna "icke-patriarkala" kultur som misshandlar sina fruar/flickvänner och som ö h beter sig sexistiskt, kvinnoförendrande och homofobt.
Jag ställer mig frågande till följande:
Christer Erikssons debattartikel lyder "Orättfärdigt drev mot Hanna Gadban" samtidigt som han vänder sig specifikt till mig och Ida Dzanovic i sin kritik. Jag har skrivit tre debattartiklar i polemin mot prisutdelningen till Hanna Gadban. På vilket sätt menar Christer Eriksson att det här skulle vara ett så kallat "drev"? Jag har hittills skrivit sammanlagt 15 debattartiklar om hedersdebatten, varav alltså tre stycken är riktade mot Södertörn Högskolas ledning.
Hur menar Christer Eriksson att etnisk apartheid hjälper brottsoffren? Kan han hänvisa till någon aktuell forskning som påvisar ett samband mellan etnisk apartheid och minskad brottslighet, exempelvis brott i hederns namn?