Hur bekämpas homonationalism? Ulrika Westerlund, Jonathan Möller, Anna-Maria Sörberg och Jon Voss.

Bild: Agneta Sandell

#sthlmpride13: Strategier mot homonationalism

2013-08-02 | Helena Brors padlock

INRIKES

I en tid präglad av nyliberal konsumism särskiljer man alltför lätt kultur- och identitetspolitik från ekonomiska faktorer. Det menade Anna-Maria Sörberg på ett seminarium om ”homonationalism”.

På sistone har högerextremismen, grovt förenklat, utmynnat i två huvudriktningar: Den gamla traditionella nazismen med antisemitiskt fokus och den nyare parlamentsfähiga högerpopulismen, vars hjärtehat är muslimer.

Den senare brunskjortevarianten drar sig inte för att använda HBTQ-personer i sina rasistiska syften. ”Muslimerna är elaka mot bögar. Här i Väst är vi civiliserade och homovänliga”, liksom. Hur kan HBTQ-rörelsen motverka denna strömning? Detta var ämnet för panelsamtalet Homonationalism – om antirasistiska allianser och andra strategier i tisdags.

Vem rättigheter?

Journalisten Anna-Maria Sörberg menade att de senaste årens HBT-framgångar lätt blir inlästa i länders generella politik. Därigenom har man, i vissa fall, omfamnats av maktetablissemanget. Det finns skäl att ifrågasätta vilka som har fått rättigheter samt om det har skett på andras bekostnad. I en tid präglad av nyliberal konsumism särskiljer man alltför lätt kultur- och identitetspolitik från ekonomiska faktorer. Ett kommersialistiskt på individen som konsument behöver inte alls resultera i fler mänskliga rättigheter.

Exporepresentanten Jonathan Möller påpekade att även om västeuropeiska högerextremister ibland använder homovänlig retorik går det att se i de lagförslag höjdarna skriver och de nätkommentarer gräsrötterna skriver att det inte existerar någon som helst vilja att kämpa för alla människors lika värde. English Defense League (EDL) har inrättat en liten ”LGBT division”, ledd av en transperson, men alla dylika försök inom EDL, Sannfinländarna och Sverigedemokraterna möts av enormt motstånd från gräsrötterna.

Ser olika ut

– Man kan gå in och läsa på en av de främlingsfientliga bloggar som finns i dag och se vad gräsrötterna tycker. Det finns en hel del artiklar om Pride till exempel, där man försöker antyda ”Vi är för Pride för att vi är emot islam”. Då kommer det en massa kommentarer som säger ”Säga vad man vill om muslimerna, men de är i alla fall de enda som har ryggrad nog att stå upp mot det här bögeritramset”. På gräsrotsnivå ser det helt annorlunda ut.