I dag hyllar vi mammor – som kallas mjölkkor.
Grattis på mors dag!
2013-05-24 | Helena Brors
5
KRÖNIKA/KULTUR
På söndag är det mors dag, en högtid för att hylla mammor. Helena Brors tar därför tillfället i akt att uppmärksamma en stor grupp mammor som folk i gemen är ovetande eller vilseledda om. Mammor som exploateras till döds just i egenskap av mammor. Mammor som kallas mjölkkor.
Lindström, Lena och Asteborg, Sara, Välkommen till världen: En beskrivning av unga djurs livsvillkor i Sverige, (Djurens Rätt, 2008)
Young, Rosamund, The Secret Life of Cows, (Farming Books & Videos Ltd, 2003)
Marcus, Erik, Meat Market: Animals, Ethics & Money, (Brio Press, 2005)
Maris, Anna, ”Ostlöpe bortglömd djurrättsfråga”. I Skånes Fria Tidning, 2012-10-19. “9 av 10 ostar innehåller mald kalvmage”. I Skånes Fria Tidning, 2012-10-22.
Grimstedt, Linda, ”När de väl har börjat avliva så fortsätter de”. I Land Lantbruk, 2013-01-18.
Singleton, GE, Throwaway lives: The massacre of pregnant animals, (BCVA, 1996)
Jordbruksverket, Hantering vid avlivning av nötkreatur, (Jordbruksinformation, 2009)
Jordbruksverket, ”Ändrade betesregler ger större flexibilitet”, (Jordbruksverkets hemsida, hämtat 2013-05-22)
Karlsson, Lisbeth, ”Beteskravet ifrågasatt”. I Tidningen Husdjur, 2013-01-17.
Johansson, Linnéa, ”Ko kalvade på slakteri”. I Dagens Nyheter, 2012-07-14.
En ko lakterar av samma anledning som en kvinna; hon har fött barn efter en nio månader lång graviditet. Inom mjölkindustrin blir kvigor gravida genom artificiell våldtäkt. Kvigan placeras på en så kallad ”rape rack”. Där tvingar någon in sin arm i hennes ändtarm för att vinkla till hennes livmoder. Därefter trycks ett metalinstrument in i kvigans vagina och ejakulerar tjursperma från en avelsstation. Någon tjur får hon aldrig träffa.
I naturen ammar den nyblivna komamman sin bebis i 6-12 månader. Precis som en människomamma producerar kon särskilt näringsrikt kolostrum de första dagarna efter förlossningen. Komamman kan känna igen sin egen avkomma i en stor hjord av kalvar. Springer kalven bort kan mamman gå flera mil för att hitta henom.
Mjölkkor får inte amma sin avkomma. I Sverige tas vanligtvis nyfödda kalvar ifrån sina mammor när de är mindre än en dag gamla och ännu har en bit navelsträng hängande från magen. På KRAV-gårdar utförs separationen tre dagar efter födseln. I så fall har mamman hunnit slicka sin unge torr och gett henom di från ett varmt juver, vilket gör åtskiljandet än mer traumatiskt. Mor och barn råmar båda förtvivlat när de slits ifrån varandra och fortsätter förgäves att så göra i flera dagar.
Ersättning utspädd med blod
Den konfiskerade kalven isoleras i en spädkalvsbox på minst 1,2 m². Under sina första 6-8 veckor föds hen upp på mjölkersättning utspädd med blod och annat slakteriavfall. Tjurkalvarna får ofta mindre mjölkersättning än sina systrar. Eftersom de aldrig kommer att producera mjölk har de lägre ekonomiskt värde än kvigkalvarna. Kalvar av båda könen är i många fall konstant hungriga.
Enligt svensk lag får kalvar transporteras till slakt redan när de är två veckor gamla. Dock har somliga slakterier satt i system att hämta kalvar som är ännu yngre än så. Enligt ett juridiskt kryphål får nämligen ”egna djur” transporteras max 50 km från fem dagars ålder. Vissa kalvar får inte ens leva så länge. Mjölkbonden kan göra beräkningen att tjurkalvarna inte är värda att föda upp till slakt och i stället skjuta ihjäl dem strax efter att de fötts.
En liten minoritet kalvar blir faktiskt ammade. Dessa kalvar kallas dikalvar och deras amma, som oftast inte är deras mamma, kallas amko. Dikalvarna är specifikt avsedda för osttillverkning. När de tas av daga vid två veckors ålder görs deras magar till löpe. En kalvmage räcker till cirka 300 kilo ost.
De kalvar som får leva i mer än en månad placeras omsider ihop i lite större boxar och utfodringen med mjölkersättning slutar samtidigt tvärt. Precis som en människobebis har en kalv ett stort sugbehov. Då de inte får utlopp för sitt sugbehov är det vanligt att de ömhetstörstande kalvarna försöker dia på varandra. Det leder till att tjurkalvar dricker kiss från varandra och kvigkalvarna kan försöka dia på varandras spenar. Även diförsök riktade mot öron och svansar förekommer, vilket leder till hårbollar i magarna.
Klövröta och förlamning
Mjölkkon är gravid nio månader per år och lakterar under sju av de månaderna. I naturen skulle hon amma sin bebis flera gånger om dagen, men hos mjölkbonden blir hon bara mjölkad två gånger om dagen. Mjölken ackumuleras i hennes juver. Tyngden kombinerad med hårda golv vållar henne klövröta och förlamning. Den iskalla, mekaniska mjölkningsmaskinen ger henne varig juverinflammation. Andra vanliga åkommor bland mjölkkor är bovint leukemivirus, bovin virusdiarré och Johnes sjukdom (komotsvarigheten till Crohns sjukdom.
Majoriteten av korna i mjölkindustrin i Sverige står uppbundna inomhus under större delen av året. De kan inte vända sig om eller klia sig och de kan bara stå eller ligga ned. De får heller ingen motion och ytterst begränsade möjligheter till de sociala kontakter flockdjur har ett sådant behov av. Mjölkkor har visserligen lagstadgad rätt att vara utomhus två månader om året, men det utgör mindre än 10 procent av deras liv. Dessutom efterlevs beteskravet sällan av mjölkbönder.
Varken kalvar under sex månader eller okastrerade tjurar omfattas av det lagstadgade beteskravet. Merparten av mjölkkornas söner lever därför hela sina ytterst korta liv instängda. Ofta står de fastbundna på hårda golv täckta av diarrébajs i kala boxar med många individer inträngda på ett litet utrymme.
2012 lobbade branschorganet Svensk Mjölk igenom en förkortning av mjölkkors betesperioder från fyra månader i södra Sverige, tre i mellersta och två i norra till två sammanhängande månader i hela landet. I samma veva förlängdes antalet dagar en kviga får hållas inspärrad för att tvångsbefruktas från 30 dagar till 45. Enligt egen utsago tycker vår nuvarande regering att det inte heller bör finnas något lagstadgat beteskrav för mjölkkor.
Får hjärnan utskjuten
I det vilda kan en ko bli 25 år gammal. Den svenska mjölkkon genomlider fem grossesser innan hon blir steril och utarbetad vid fem års ålder. Då skickar bonden henne till slakt. Att skilja mjölk- och köttindustrin från varandra är meningslöst. 65 procent av nötköttet i Sverige kommer från djur inom mjölkindustrin. På slakteriet tvingas kon in i en bultningsbox där hon tydligt ser och känner blodlukten från kadavren omkring henne. Hon får sin hjärna utskjuten med en bultpistol. Det är åtminstone meningen. Siktar slaktaren fel får hon ett stort blodsprutande hål i skallen, men är ännu vid liv. Från bultningsboxen fraktas hennes kadaver runt, hängandes i en kedja. Bröstkorgen blir åderlåten. Magarna töms på tarmar.
I många fall antas kon vara steril när hon i själva verket är gravid. Så blir komamman slaktad när hon är höggravid och kalven i hennes livmoder är livsduglig. Kalven lever och sprattlar fortfarande när mammans tarmar töms ut.
Mjölkindustrin utnyttjar mödrars reproduktionssystem tortyrmässigt. Den fråntar mödrar deras kroppsliga integritet, deras barn, deras hälsa och deras liv. Komjölk kommer från sörjande mödrar. Veganism är en hyllning av moderskap. Veganism är feminism.
Kommentarer
Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.
annons:
Följ oss
Gå till sidtoppen
Kvinnosolidaritet över artgränserna. Det är en verklig Morsdags present. Nästa år är kan vi solidarisera oss med Hönorna. Carin
Bra text, synd att den är låst.
Upplåsning är begärd och skall verkställas!
Carin, jag har redan skrivit om hönorna. Se Dominansen över äggstockarna
Herregud vilken morsdagspresent! Och jag som trodde att kossorna hade det så bra och fridfullt.