Fredrika Bremer Förbundet, som arbetar för jämställdhet i hem, yrkesliv och samhälle, har med förvåning och viss oro tagit del av Pensionsåldersutredningens slutbetänkande. Istället för att lägga förslag som skulle kunna förändra verkligheten för de stora förlorarna i pensionsspelet, kvinnorna, presenterar utredningen - förutom på tre sidor om jämställdhet (sid 433-435) - situationen för pensionstagare, personer och individer som vore förutsättningarna för kvinnor och män desamma och som om förslagen kommer att gynna bägge könen lika mycket. Så är det inte. Dessutom har utredaren inte könsuppdelat statistiken. Därför saknas reella möjligheter att se vad betänkandets förslag innebär för kvinnor och män.
Några fakta:
I dag lämnar kvinnor arbetslivet tidigare än män
Fler kvinnor än män avslutar sitt arbetsliv med sjukersättning och andra ersättningar
Kvinnor har ökad relativ risk för sjukersättning oavsett yrke. Så är inte fallet med män. För detta förhållande saknas förklaring.
Kvinnorna utgör 80 procent av totala gruppen med ålderspension i form av garantipension, det vill säga 7 046 kr i månaden för gift och 7 899 kr för ensamstående, det är således kvinnorna som är de så kallade fattigpensionärerna.
Utredningen konstaterar däremot krasst:
Olikheter i pensionsnivåer mellan kvinnor och män speglar olikheter i livsinkomster mellan könen. Män tjänar generellt sett mer än kvinnor och kvinnor arbetar generellt sett mer deltid. Sådant påverkar nivån på pensionen när man lämnat arbetslivet. Många kvinnor har alltså inte någon reell möjlighet att förbättra sin ekonomiska situation som pensionär genom förvärvsarbete. (De regeländringar som föreslås kommer att öka inkomsterna med knappt 600 kr/mån.)
Utredningen presenterar kvinnornas svåra ekonomiska situation som vore den övergående, den sägs vara beroende av att tidigare generationers kvinnor tjänat sämre. Kvinnor tjänar fortfarande sämre, i snitt har kvinnor 15 procent lägre lön än män och skillnaderna blir större ju högre lön man har. Löneskillnaderna tillsammans med mammornas större uttag av föräldraförsäkringen kommer att ha en dramatisk effekt på kvinnors framtida pensioner något som utredningen helt förbiser.
Vi är också starkt kritiska till pensionsålderutredningens förslag att ge uppdrag till Pensionsmyndigheten att ”höja kunskapsnivån bland personer som närmar sig pensionsåldern och regelbundet mäta kunskaperna”. Om kvinnor och män inte från början av sitt yrkesliv får klart för sig sambanden mellan lön och arbetstid, tjänar det väl föga att få kunskap just när man skall pensioneras? Kunskaperna måste ges när man börjar arbeta så att man får möjlighet att planera sitt liv/pension.
Vi hemställer att socialförsäkringsminister Ulf Kristersson beaktar våra påpekanden i sin beredning av utredningen.
Vi avser att skriva ett remissvar där Fredrika Bremer-förbundet närmare går igenom utredningens olika förslag.
2
Följ oss
Gå till sidtoppen
Bra att Fresrika Bremerförbundet uppmärkssamr detta. Sen är väl detta egentligen en härskarteknink från myndigheternas sida: "Dessutom har utredaren inte könsuppdelat statistiken. Därför saknas reella möjligheter att se vad betänkandets förslag innebär för kvinnor och män." Dvs att inte synliggöra ojämställdheten utan låtsas att den inte finns. Tyvärr ett, för statliga utredningar, vanligt sätt att osynliggöra ojämställdeten.
Sanningen är ju att för min generation (jag är född 1936) är nettopensionen i stort sett densamma, det vill säga lika låg, för dem som har förvärvsarbetat heltid hela livet i ett kvinnoyrke och för dem som aldrig satt sin fot på arbetsmarknaden. Det beror på att de som bara har garantipension får bostadstillägg.