Bild: Privat

Backlash på Malmö högskola

2013-02-08 | Erik Lindman-Mata , Sigrid Rehnberg padlock

OPINION

Den forskning som visar att Malmö högskola har mycket jämställdhetsarbete kvar att göra, råkar vara den som nya rektorn Stefan Bengtsson tänker lägga ner. Sigrid Rehnberg och Erik Lindman-Mata varnar för konsekvenserna, samtidigt som de är skarpt kritiska till hur beslutet fattats och att felaktiga uppgifter spridits om antalet sökande till kurserna i genuskunskap.

Sigrid Rehnberg är språkrörskandidat för Grön Ungdom Malmö och student på Malmö Högskola

Erik Lindman-Mata är språkrörskandidat för Grön Ungdom

Det senaste avsnittet av Uppdrag Granskning handlade om kvinnohat. Vardagen för kvinnor som arbetar med offentliga yrken genomsyras av kränkningar såväl som hot om misshandel, våldtäkt och död. Men i svallvågorna av upprördheten måste konkreta initiativ för att bekämpa kvinnohatet formuleras. Vi måste problematisera kärnan i hatet, och det första steget i att förändra är få kunskap. Men Malmö Högskolas nya rektor väljer en annan väg, och vill lägga ner alla genusutbildningar, trots studenternas protester.

För ett år sedan blev Stefan Bengtsson rektor på Malmö Högskola. Han kom direkt från Sveriges minst jämställda högskola, Chalmers i Göteborg, för att börja jobba på Sveriges mest jämställda högskola. Men trots att Malmö Högskola har 38 procent kvinnor bland professorerna, att jämföra med Chalmers 8 procent, finns ändå uppenbara problem när det gäller likvärdigt inflytande.

Det är också, trots de fördelaktiga förutsättningarna, svårare för kvinnor än för män att göra karriär på Malmö Högskola, enligt en studie gjorde av Tuija Muhonen, professor i arbetsvetenskap. Kvinnor upplever inte att de har samma inflytande som sina manliga kollegor, det förekommer härskartekniker och sexistisk jargong, och kvinnorna har lägre lön och en tyngre administrativ börda.

Som svar på de jämställdhetsproblem som Malmö Högskola står inför väljer rektor Bengtsson att lägga ner all genusvetenskap och arbetsvetenskap på skolan. Det är uppenbart att en nedläggning av genusvetenskapen kommer att påverka högskolans jämställdhetsarbete negativt, framförallt på längre sikt. Men högskolan försvarar beslutet genom att hävda att jämställdhetsarbetet är “naturligt integrerat i arbetet”.

Verkligheten visar dock att skolans jämställdhetsarbete inte är tillräckligt, och att det riskerar att bli lika tandlöst som regeringens jämställdhetsintegrering. En integrering av jämställdhetsarbetet utan konkreta mål eller effektiva verktyg är enbart en dimridå, och ett försök att blunda för problemen.

I artikeln som publicerades den 7 februari i tidningen City Malmö/Lund, säger Ingrid Dackert, dekan på fakulteten för kultur och samhälle, att genusvetenskapen har för få sökande. Det stämmer emellertid inte, då det var 52 studenter registrerade till Genusvetenskap 1 höstterminen 2012. Gränsen för minst antal sökande till Genusvetenskap 1 är 30 studenter. Tittar vi på Genusvetenskap 2 höstterminen 2012, så ser vi samma förhållande. Det var 30 antagna studenter, med en gräns för minst 20 studenter. Det Dackert pekar på är endast sökande till en viss linje inom mångfaldsprogrammet.

Att genusvetenskap på skolan har lågt söktryck är alltså inte sant. Malmö Högskolas ledning verkar inte inse vikten av att kunna utbilda sina studenter i genusvetenskap, trots att rektorn i samband med kritiken från professor Muhonen sade att “frågan [jämställdhet] står högt på agendan”, att “genusfrågan ska synas och genomsyra allt” och att “det här visar väl att vi behöver fortsätta att lyfta upp frågan och inte betrakta den som klar”.

I dag, cirka fem månader senare, väljer rektor Stefan Bengtsson att lägga ner de kritiska linjerna Arbetsvetenskap och Genusvetenskap. Det är ett märkligt sammanträffande att det är Muhonens forskningsfält som läggs ner, eftersom att det var därifrån kritiken kom.

Beslutet har tagits ovanför lärare och studenters huvuden och många känner sig både vilseledda och kränkta. Härskarteknikerna är fortfarande i full blom, rektorn ignorerar studenternas mejl och relevant information undanhålls. En av anledningarna som angavs var att utbildningen inte matchar arbetsmarknaden, vilket är oerhört bakåtsträvande. Speciellt då genusvetenskap är en spetskompetens som i dag eftertraktas av majoriteten av Sveriges arbetsplatser och myndigheter. Men nu vill rektor Stefan Bengtsson begränsa Malmö Högskolas studenters möjligheter att få kunskap inom det här ämnet, och endast lämna kvar en liten kurs och därmed göra samtliga elever mindre anställningsbara

Dackert hävdar att genusfrågor är viktiga på Malmö Högskola, men att de inte behöver kopplas till genusvetenskapliga studier. Men könsmaktsordningen är ett strukturellt problem, som behöver bemötas med strukturella lösningar. Det första steget i att förändra de strukturer som begränsar och diskriminerar individer är kunskap.

Det är därför helt orimligt att en skola som månar om sitt jämställdhetsarbete lägger ner de program och linjer som ligger i framkant när det gäller kunskap inom jämställdhetsområdet. Om beslutsfattarna på Malmö högskola sett uppdrag gransknings reportage om kvinnohatet, kanske de skulle inse vikten av akademisk kunskap om jämställdhet.