Zubeyde Demirörs pratade om Elektras arbete med heder på Historiska museet den 8 mars.

Bild: Jenny Rönngren

Röster om Origo

2012-08-24 | Jenny Rönngren padlock

INRIKES

Det finns både förhoppningar och farhågor när det gäller vad ett resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck kan få för betydelse. Feministiskt perspektiv har pratat med flera berörda, bland andra Zubeyde Demirörs, verksamhetsansvarig på Elektra, och Marianne Vestin, skolkurator.

Elektra är en verksamhet på Fryshuset i Stockholm som arbetar med stöd, rådgivning och opinionsbildning mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Zubeyde Demirörs har följt den fleråriga process som ledde fram till satsningen på Origo och har deltagit i diskussionerna. Från början fanns en rädsla från frivilligorganisationernas sida att resurscentrumet skulle konkurrera med deras verksamhet, berättar hon.

Nu är hon försiktigt förhoppningsfull även om allt inte har blivit som hon önskat.

– Vi har efterfrågat en instans som ser till att de olika delarna samverkar, och som även ska ha mandat att gå in när det blir stopp någonstans i processen.

Det mandatet har inte Origo, men resurscentrumet får nog ändå en hel del att säga till om, tror Zubeyde Demirörs.

– Eftersom politikerna ändå har gjort en så stor satsning tror jag ändå att Origo kommer att ha en hel del att säga till om, säger hon och konstaterar att frivilligorganisationerna är beroende av att socialtjänsten beviljar det stöd som krävs, men att det många gånger blir problem. Då hamnar verksamheter som Elektra snarast i rollen som ombud för de utsatta.

Inte utan påverkan

Vilket stöd som kan erbjudas beror i alltför stor utsträckning på vilken myndighetsperson som sitter vid andra sidan bordet. På samma sätt menar Zubeyde Demirörs att Origos möjligheter att förbättra situationen beror på vilka som kommer att arbeta där, hur de tolkar sitt uppdrag och vilka de väljer att samarbeta med.

– Mycket är fortfarande oklart med Origo, vi vet ännu inte hur de tänker jobba, utan det ska utformas vartefter. Om det blir bra eller dåligt, det får vi se.

Att satsningen kommer att påverka och möjligen begränsa frivilligorganisationernas utrymme är Zubeyde Demirörs fortfarande övertygad om. Men även om vissa organisationer har funnits länge och gör fantastiskt bra jobb tror hon inte att det hade fungerat att bygga ut någon av de verksamheter som redan finns.

Något hon verkligen hoppas på är att Origo ska fylla funktionen som spindel i nätet, hålla sig uppdaterade om var den rätta kompetensen finns inom såväl myndigheterna som frivilligorganisationerna, så att var och en inte behöver leta och ringa runt varje gång.

– Vi hoppas att huset ska fungera som en länk mellan gräsrötter och myndigheter.

Förändrad spelplan

Det politiska stödet på högsta nivå för Origo visar ändå att det finns en förståelse för att problemet finns och att samhället har ett ansvar att förebygga och förhindra hedersrelaterade brott.

– Det är A och O och det som varit vår fajt, som vi har gått ut och demonstrerat för och lyft upp i media, säger Zubeyde Demirörs.

Skillnaden är stor jämfört med bara för något år sedan, menar hon och hennes bästa exempel är domen för mordet på Abbas Rezai. Först blev endast flickvännens bror dömd för mordet, men rättegången togs om. Båda föräldrarna fälldes i hovrätten som huvudansvariga och broderns dom ändrades till medhjälp.

– Det var en jättebra markering och en bekräftelse för lägre instanser att det här inte är något vi hittar på.

Skolan behöver stöd

Marianne Westin, skolkurator, säger att stöd verkligen behövs till de som möter olika former av hedersförtryck i sina yrkesroller.

– Det vi behöver på skolorna är någon som kan komma ut och prata med ungdomarna så vi lär oss hur vi ska prata och agera.

Själv har hon byggt upp ett eget nätverk och tagit chansen att gå alla utbildningar som funnits.

– Just när det gäller våld finns det upparbetade rutiner. Socialtjänsten gör vad lagen säger och lite till, säger hon.

Men det finns knepigare situationer, där Marianne Westin skulle behöva ha någon på plats som kan hjälpa till att göra säkerhetsbedömningar. Hon upplever att förtryckande föräldrar har lärt sig att säga vad myndigheterna vill höra, och anser att socialtjänstlagen i viss mån är tandlös, framför allt när det gäller att sätta in resurser i god tid och på lång sikt, och att den fortfarande lägger alltför starkt fokus på samarbete.

Viktigt med bra stöd lokalt

– Det är så många som far illa, man vet inte alltid var man ska börja. Om ett ärende drar ut på tiden hinner chefer bytas ut och ”nya kvastar sopar olika”. När det blir riktigt knepigt, då kommer jag att vända mig till Origo, säger Marianne Westin.

Samtidigt betonar hon återigen vikten av att bra stöd finns att tillgå lokalt. Hon tror definitivt inte att utsatta ungdomar i den söderförort där hon arbetar kommer att ha möjlighet att ta sig till Origos lokaler. Hon beskriver problemen bara med att åka till grannförorten sedan ungdomsmottagningen stängde, det handlar både om tillgänglighet och risken att möta någon släkting längs vägen. Till ungdomsmottagningen kunde de gå obemärkt på raster under skoltid och där fanns både kunskap och personer som ungdomarna har förtroende för.

– Det var ett katastrofbeslut. Vi hoppas fortfarande att vi ska få ungdomsmottagningen tillbaka. Det vore guld värt. Även pojkar gick dit. Alla gick dit.