Dilek Baladiz leder arbetet med att skapa ett resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck i Stockholms län.

Bild: Jenny Rönngren

Samverkan ska motverka hedersrelaterat förtryck

2012-08-24 | Jenny Rönngren padlock

INRIKES

För första gången tänker myndigheter och kommuner samordna arbetet mot hedersrelaterat förtryck och våld i ett gemensamt resurscentrum – Origo. I slutet av september förväntas alla kommunerna i Stockholms län lämna besked om de är med och finansierar satsningen. Feministiskt Perspektiv har intervjuat verksamhetsledaren Dilek Baladiz om förutsättningar, farhågor och möjligheter.

FAKTA ORIGO 

Resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld
Ingår i Operation Kvinnofrids aktionsplan mot hedersvåld.
Verksamhetsledare: Dilek Baladiz, tidigare projektledare på Stockholms länsstyrelse och författare till boken I hederns skugga, den första där killar som vuxit upp med hedersnormer berättade om hur de upplever familjens krav och förväntningar på dem som bröder, män och pappor.
Stockholms stad är värd för den fysiska delen av Origo
En virtuell del är fortfarande under uppbyggnad hos länsstyrelsen
Budget 6 miljoner kronor, varav landstinget står för 25 procent, polismyndigheten 25 procent och länets kommuner 50 procent beräknat utifrån invånarantal
Origo är latin för begreppet mittpunkt

Dilek Baladiz tar emot i sitt provisoriska kontor i stadens lokaler vid Södra station, medan arbetet med att hitta en lämplig plats för Origo pågår. Förarbetet har tagit lång tid och det beror främst på att många aktörer från hela Stockholms län varit och ska vara involverade. Beslut har tagits på flera olika nivåer och önskemålen har varit många. Stockholms stad har tagit på sig formellt ansvar för verksamheten, som ska finansieras gemensamt av myndigheter och kommuner:

– Stockholms stad kommer att ta en stor del av kakan eftersom man utgår från invånarantalet. Men om alla går in i det här tillsammans blir det ingen dyr nota för någon. Frivilligaktörerna ser vi som en väldigt viktig samarbetspartner, men de ska inte gå in som finansiärer.

Kommunerna har några veckor till på sig att ta ställning, och Dilek Baladiz är optimistisk. I juni gick Kommunförbundet i Stockholms län ut med en rekommendation till alla att medverka och i en tidigare enkät var responsen övervägande positiv.

Samverkande myndigheter och frivilligaktörer kommer att erbjudas nätverksträffar, rådgivning per telefon och så småningom också en ingång via den virtuella del av verksamheten som är under uppbyggnad och som Länsstyrelsen fortfarande håller i. Där ska också finnas en egen ingång för ungdomar där den första kontakten kan tas helt anonymt. Av egen erfarenhet vet Baladiz att påhittigheten är stor. Efter föreläsningar har ungdomar som velat ta kontakt skapat särskilda e-postkonton för att kunna vara anonyma. Nu ska möjligheten till anonymitet byggas in i systemet från början.

– Det ska gå att logga in utan att man kan spåras upp och vi kanske kan se till att man kan ringa utan att det går att se att man har ringt just hit, så att vi kan motivera dem att söka hjälp och hitta alternativa vägar till en början, tills de känner sig redo att visa sig fysiskt.

Spindel i nätet

Lokalerna ska utformas med stor vikt vid säkerheten och det ska inte synas att en person går in på just Origo. Även om Dilek Baladiz anser att det är viktigt att arbeta förebyggande kommer resurscentrumet att vara en frizon uteslutande för de som är utsatta.

– Därför kommer vi inte att bjuda in föräldrar till lokalen, men vi kommer att jobba väldigt aktivt i kontakten med myndigheter, att de måste ha med familjeperspektivet. De måste förstå att det inte hjälper att bara placera ungdomar i olika skyddade boenden, utan att de verkligen fortsätter att jobba med familjen, fångar upp bröderna, föräldrarna.

Tanken med Origo är att samordna kontakter och kompetens och göra den tillgänglig för alla. Formerna för det kommer att utkristallisera sig längs vägen. Resurserna kommer inte att räcka för att tillgodose alla önskemål som funnits så rollen som spindel i nätet är central.

– Vår vision är att vi ska ha ett nätverk av sakkunniga, vi ska ha periferi-seendet över länet, vi ska kunna hjälpa folk till rätt person och rätt verksamhet så att de slipper ringa runt till 20 olika ställen. I takt med husets arbete kommer vi att ha full koll på var det finns kunniga poliser, läkare psykologer, lärare – you name it – så det blir vår uppgift att se till att det blir ett tätt samarbete, både över kommungränserna och yrkesgränserna.

Tungt vägande kompetens

Dilek Baladiz ser möjligheter för alla inblandade att spara tid som i dag ägnas åt att ringa runt och söka efter rätt personer, kunskap och resurser. Enligt henne finns inga planer på att flytta resurser från frivilligorganisationer till Origo, eller att ta över uppgifter som de har.

– Nej, vi kommer att samarbeta med dem. Alla krafter behövs. Behovet är enormt därute. Och det är inte meningen att vi ska dubbeljobba. Det vi kan hjälpa frivilligorganisationerna med är kanske en förbättrad kommunikation med olika myndigheter. De har ju ofta bekymmer med hur myndigheterna hanterar det här, medan myndigheterna upplever att frivilligorganisationerna inte alltid förstår deras perspektiv. Vi kommer att göra allt för att det ska bli bättre samarbete och kommunikation.

Även när det gäller den virtuella delen betonar Dilek Baladiz att avsikten är att komplettera, länka till sådant som redan finns, till exempel hos Nationellt centrum för kvinnofrid, och skapa användbara interaktiva verktyg.

Yrkesverksamma från olika myndigheter och organisationer med särskild kompetens på området kommer att rekryteras och arbeta under samma tak, men lokala socialtjänster kommer fortfarande att besluta om vilka insatser som ska beviljas. Och Dilek Baladiz är väl medveten om den skepsis som finns när det gäller möjligheten att kunna erbjuda så pass långsiktigt och omfattande stöd som ofta behövs. Origo kommer inte att ha något mandat över socialtjänsterna, men hon hoppas att Origos rekommendationer och bedömningar i enskilda fall ska komma att väga tungt. Inte minst eftersom det blir dyrare i längden med punktinsatser och tillfälliga lösningar.

På vilket sätt kan Origo göra skillnad?

 – För att de här ungdomarna ska få den bästa möjliga hjälpen så måste olika aktörer samarbeta med varandra och hitta nya strategier. Det är väldigt många som är osäkra: Är det här hedersrelaterat våld? Är det här en vanlig tonårsrevolt? Gör jag rätt nu när jag ringer den här pappan? Ibland har man faktiskt förvärrat situationen istället för att förbättra den, med all välvilja, men man har inte förstått riskerna.

Genom att erbjuda kompetensutveckling och möjlighet till stöd i bedömningar hoppas hon också att fler vuxna ska våga se och våga arbeta förebyggande.

– Vi vill komma in när det ryker, innan konflikterna är så stora att det brinner. Då finns också större möjligheter att kompromissa med familjerna och hitta alternativa lösningar. Och om vi får fler och fler vuxna som börjar jobba förebyggande så kommer fler att söka stöd i ett tidigare skede. Om du som vuxen signalerar att du ser målgrupperna och deras behov, så vågar fler komma fram och börja sätta ord på sin livssituation.

– Ett problem har varit att skolpersonal inte riktigt vetat hur de ska bjuda in ungdomarna till en dialog, och hur de ska hantera situationen när ungdomar har börjat prata om sina upplevelser. Det blir en förbättring för skolpersonal som kommer att få en naturlig ingång och möjlighet att få råd och konsultation från personer som är sakkunniga på området. Och vi vill motverka stuprörstänkandet, att alla ska uppfinna hjulet gång på gång. Har till exempel en kommun gjort något bra på området, så ska de övriga kommunerna få kännedom om detta genom Origo.

Traditioner i förändring

För Dilek Baladiz är hedersförtrycket en självklar del av det patriarkala förtrycket. Hon möter både människor som aktar sig för att se skillnaderna av rädsla för att framstå som rasister, och de som alltför gärna talar om det hedersrelaterade våldet som något alldeles främmande för den svenska kulturen.

Själv betonar hon vikten av att kunna se både och. Likheterna öppnar för dialog och att förstå skillnaderna är nödvändigt för att kunna vidta rätt åtgärder. I samtal med unga tar Dilek Baladiz ofta upp svensk historia för att visa att traditioner förändras över tid.

Det var för att få göra något konkret som hon sökte jobbet som verksamhetsledare för Origo. Den fysiska delen av verksamheten ska starta i januari. När den virtuella delen kommer igång är mer oklart. Än så länge.

– Vi ska komma ihåg att det här är bara för Stockholms län men om centret når goda resultat i arbetet mot hedersrelaterat förtryck och våld, så kanske fler städer i Sverige inspireras av Origo.