Gudomlig målning väcker tankar

2012-08-24 | Fredrik Rubin padlock

KULTUR

Fagra händer, kropp och fötter. Gör det avbilden av Jesus till en kvinna? Fredrik Rubin har besökt Eriksfälts församlings Heliga Trefaldighetskyrka och utforskat altartavlan och vad den kan symbolisera.

I Eriksfälts församlings Heliga Trefaldighetskyrka i Malmö återfinns en altartavla som allt sedan början av fyrtiotalet prytt kyrkans altarvägg. Ett konstverk vars motiv lett till en diskussion om den ariska Jesusikonen liksom ett andligt genusperspektiv.

Kjell-Åke Svensson är förtroendevald och vice ordförande i Eriksfälts församlings kyrkoråd och har under många år kartlagt och sammanställt information om Heliga Trefaldighetskyrkan. Han berättar att diskussionerna om altartavlan, titulerad ”Jesus hälsar folket”, varit ständigt återkommande bland kyrkans personal och besökare.  

– De flesta noterar att det är en arisk avbildning som det är frågan om. Typisk för tiden under andra världskriget då det ariska idealet influerade Europa. Samtidigt ser många det uppenbart kvinnliga, säger Kjell-Åke Svensson.

En allmän uppfattning är att mannen och kvinnan i tavlans högra hörn representerar det nya testamentet medan de till vänster representerar det gamla testamentet. 

– Kläderna på personerna till höger är tidstrogna 30-tal. De har ariskt utseende till skillnad från mannen på Jesus vänstra sida. Denna man, som är den enda som inte tittar på Jesus, ses målad som en judisk nidbild med ett grövre ansikte, stor krokig näsa och mörka ögon.  

Herslowsk idévärld

 Som skapare av verket ses Hilda Herslow, dotter till Sydsvenska Dagbladets grundare Carl Christian Peter Herslow. En konstnärinna vars roll som kyrkomålare inte nödvändigtvis lämnat några bestående avtryck i konsthistorien. 

- Hilda har skapat två kända altartavlor. Den andra hamnade på något sätt i en kyrka i den norrbottniska orten Korpilombolo. Då jag ringde för att höra om de kunde skicka ett fotografi av denna fick jag veta att målningen var nedtagen då den ansetts ha varit så förskräckligt ful, säger Kjell-Åke Svensson.

Enligt honom var och är den ariska jesusikonen vanlig i Europa på samma vis som det i delar av Afrika har förekommit mörkhyade avbilder. Samtidigt medger han att det är högst ovanligt att Jesus gestaltats feminint. 

– I denna målning ses Jesus händer, kropp och fötter vara fagra till skillnad från de andra männen. Det finns egentligen inga tecken som visar på att Jesus-figuren skulle vara en man eller för den delen ha vandrat någon längre sträcka.  

Det är emellertid Jesus-figurens ansikte som för tankarna till en kvinnogestalt. Vid jämförelse med tidigare målningar av Hilda Herslow, benämnda som just kvinnoporträtt, är det tydligt att hår och ansikte påminner om varandra:

– Då jag fotograferade altartavlan och förstorade ansiktet blev det än tydligare. Då rådde det inga tvivel om att det var frågan om en kvinna.

Delade meningar

För kyrkoherden Håkan Jälmby är det tydligt att altartavlan är djupt förankrad i sin samtid. Likaså ses det svenska landskapet tydligt i verket. Motivet påminner snarare om det norrländska fjällandskapet än något mellanösternmotiv. Men när det gäller Jesus-figuren ser Håkan Jälmby dess gestalt ur ett annat perspektiv.  

– För mig framstår Jesus som en man i detta verk. Vad jag förstår förblev Hilda Herslow ogift och jag ser på hennes Jesusgestalt som en idealiserande avbildning av mannen snarare än någon kvinna. Dessvärre har vi inga brev eller annan dokumentation som redogör för den nu avlidna Hildas avsikter, men att Jesus i detta verk är en man är jag övertygad om.

 I vilken grad Hilda Herslow själv reflekterat över Jesus feminina uttryck är alltså oklart, men för Kjell-Åkes Svensson är det tydligt att konstnärinnan gjort flera medvetna val.  

– Vid jämförelser med fotografier ter sig kvinnan till vänster som en direkt avbild av Hildas vän Henny Bager. Samtidigt är det mycket som talar för att kvinnan till höger är Hildas syster eller möjligen Hilda själv. Alla tre var verksamma i Malmö Kvinnliga Röda kors-kår vilken Hilda Herslow ses som medgrundare av.  

Trots de många diskussionerna kring altartavlan finns det på Eriksfälts församling inga planer på att följa församlingen i Korpilombolos exempel. Kyrkoherden Håkan Jälmby betonar att även om målningen inte har något högre konstnärligt värde är kyrkan mycket mån om att behålla den som en del i bevarandet av kyrkans historia.