Enligt Marcin de Kaminsky har Anonymous vuxit och blivit spretigare i spåren av den "arabiska våren" och gripandet av Julian Assange.

Bild: Jonatan Fors

#antifeminism: Ny Anonymous-trend

2012-07-26 | Jenny Rönngren padlock

INRIKES

Operation SCUM har inte vunnit gehör internationellt inom Anonymous, åtminstone inte ännu. Men när Assange utlämnas kan de antifeministiska krafterna att växa sig starkare, tror Marcin de Kaminski, nätforskare och doktorand i rättssociologi vid Lunds universitet. Det enda säkra är att ingen vet.

Marcin de Kaminski är nätforskare och doktorand i rättssociologi vid Lunds Universitet.

Han forskar kring vad som händer i gränslandet mellan rättsliga regler och sociala normer på Internet och hur lag och rätt inverkar på hur olika former av nätgemenskaper och -grupperingar agerar.

Bland hans intresseområden finns politiska rörelser och subkulturer på nätet; däribland hackergrupper, Wikileaks och Anonymous.

Marcin de Kaminski har i flera år följt Anonymous framväxt inom ramen för sin forskning. Han framhåller att Anonymous snarare är ett fenomen än en rörelse, där antifeminismen tidigare inte haft någon framträdande plats.

– Även om tonen ofta är både rå och brutal, ganska macho och tveksam ur ett genusperspektiv, så har det tidigare inte funnits någon uttalad sådan agenda. I alla Anon-kretsar finns både högst troligen och i många fall också bevisligen kvinnor som varit väldigt framträdande och drivande, säger Marcin de Kaminski.

Han konstaterar att Anonymous var stora i Sverige långt innan #OpScum och Anonopssweden dök upp. Tidigare handlade det, både i Sverige och omvärlden, mest om typiska nätfrihetsfrågor, på senare tid mycket om Wikileaks. Marcin de Kaminski anser inte att det går att tala om en typiskt svensk Anonymous-variant. Däremot ser han ett fält som öppnats i svallvågorna efter anklagelserna mot Wikileaks-grundaren Julian Assange. Inte minst eftersom Anonymous, åtminstone i perioder, varit tätt kopplade till Wikileaks.

– När Assange började tala om det svenska rättssystemet som en statsfeministisk sammansvärjning började de här frågorna bubbla litegrann. Där öppnades ett tomrum som väldigt effektivt togs om hand av hans följarskara.

Oavsett agenda följer Anonymous operationer, många under namnet Anonops, ofta samma mönster – med hot om attacker mot hemsidor och kartläggningar av personer som anses kopplade till målet.

– I och med att vem som helst kan komma med input för de här kampanjerna så finns här ett tacksamt mål för folk som har egna agendor. Det tycks vara vad vi sett i fallet Anonopssweden, säger Marcin de Kaminski.

Enligt honom har Anonymous-konceptet vuxit relativt mycket sedan Julian Assange blev gripen och även under den arabiska våren.

– Många fler har anslutit sig till grupperna och man kan också se en större diversitet vad gäller mål som har valts ut. Med tiden kan man tydligt kunnat se hur det blivit spretigare, mer alltfler mål som inte riktigt verkar vara i fas med huvudströmningen.

Det finns tecken som tyder på att trakasserierna av Turteaterns Andrea Edwards är ett sådant mål i ofas:

– Sett till de mer tongivande aktörerna inom Anonymous är det väldigt få som anammat antifeminismen, och det gäller även specifikt den svenskdrivna anti-SCUM-kampanjen. På det sättet kan man se att Anonopssweden är en aktör som saknar den breda legitimitet och kritiska massa som behövs för att på allvar lyckas engagera en internationell Anon-krets.

Att människor som verkar för öppenhet döljer sig bakom anonymitet behöver inte vara ett problem, anser han, även om det är en paradox.

– Det beror på vem man sparkar mot. Hittills har man riktat sig mot makthavare av olika slag som faktiskt varit makthavare regeringar, stora företag och andra viktiga samhällsaktörer. Där tänker jag mig att man lättare kan rättfärdiga ett anonymt agerande. Men det är klart att det är ett problem om man sparkar neråt, mot den lilla människan.

Vad som också kan bli ett problem är att i yttrandefrihetens namn försöka begränsa andras yttrandefrihet.

– Ett tydligt spår som Anonopssweden drivit har varit att man väldigt tidigt börjat använda en retorik som handlat om mänskliga rättigheter i stort där man inkluderat den här feminist-kritiken. Det hävdar man också i Scum-videon, att ett riktigt jämställt samhälle måste innebära jämställdhet för alla och att feminismen inte erbjuder hjälp till alla.

Även i andra aktioner, exempelvis angrepp på Carema och andra, har kränkningar av mänskliga rättigheter angetts som motiv av Anonops Sweden.

– Om man utmålar den här lilla teatergruppen som maktfaktor eller koordinationskommitté för världens manshat, då är eventuella angrepp lättare att försvara om man säger sig vara för jämställdhet ”på riktigt”. Det är lite lurigt när skapar eget språk för att legitimera de frågor som man väcker.

Några interna motreaktioner från de som inte köper den antifeministiska världsbilden är inte att vänta. Enligt de Kaminski är det så högt i tak inom Anonymous att utrymmet - och i många fall intresset för - att internt kritisera de egna kretsarna minimalt. Men det betyder inte att antifeminismen nödvändigtvis blir en bestående del av Anonymous.

– Just med Anonymous är det väldigt svårt att förutspå vad som ska hända imorgon. På sin höjd kan man se vad som hände igår och tycka att det var bra eller dåligt. Men just eftersom det är ett sådant myller av människor, där människor inte känner varandra och inte nätverkar särskilt stabilt, utan nätverken är temporära och försvinner lika fort som de skapats, är nästa drag också väldigt svårförutsägbart.

Marcin de Kaminski menar att Anonopssweden effektivt varvat standard-anonfrågor med antifeminism, vilket också gör det svårt att bedöma åt vilket håll det svenska spåret kommer dra. Att Julian Assange har drivit en tydlig linje som stämmer väl överens med Anonopsswedens antifeministiska åsikter kan få betydelse.

– Assange är ingen ledare, men en av få symboler som framträtt tydligt. När han agerar så sätter han agendor bland de sina. Han har exempelvis pratat om Sverige som feminismens Saudiarabien och använder ofta statsfeminism som begrepp så det finns klara paralleller, i varje fall på ett idéplan. I och med att det har fortsatt genom åren är det inget som ska ses som en engångsföreteelse.

– Jag tror vi kommer se ett uppsving av det här när Assange till slut blir utlämnad till Sverige. Då kan man mycket väl tänka sig att de här krafterna växer sig starkare.