– Jag tycker det är pinsamt att vi inte har kommit längre!
Gudrun Schyman sparade inte på krutet när Hallunda bibliotek bjöd in till diskussion under rubriken "Hur jämställda är vi i Sverige" i torsdags. I panelen satt Gudrun Schyman från Feministiskt Initiativ och René León Rosales, etnolog som forskat om maskulinitetsproduktion bland ungdomar. Shahina Begum från Botkyrka kvinnoresurscenter ledde samtalet.
Att Sverige har kommit långt vad gäller jämställdhet är ett påstående som upprepas i många sammanhang. Både Gudrun Schyman och René León Rosales hade invändningar mot påståendet. Gudrun Schyman menade att oavsett hur Sverige ligger till jämfört med andra länder, är vi inte framme i förhållande till målet om att kvinnor och män ska ha lika mycket makt.
– Jag tror det är dags att tala klarspråk. Det faktum att vi inte har nått det jämställdhetspolitiska målet jämställdhet beror på att tillräckligt många inte vill ha det, sade hon.
Dold intressekonflikt
Antagandet att alla är överens och strävar mot samma mål tjänar endast till att dölja den konflikt som innebär att män har mer makt och inflytande på kvinnors bekostnad, menade Schyman.
René León Rosales lyfte ytterligare en problematisk aspekt som talet om att Sverige har kommit så långt med jämställdhet medför.
– Det har som effekt att skapa skillnad, och ingår i en produktion av svenskhet som är väldigt problematisk, sade han.
Gudrun Schyman talade sig varm för vikten av att hålla sig till fakta. Hon viftade i luften med SCB:s lathund om jämställdhet, På tal om kvinnor och män, som enligt Schyman på ett enkelt och tydligt sätt visar hur det står till med jämställdheten i Sverige.
– Det är fakta man ska ha, inget jävla tyckande, slog hon fast.
Hon påpekade att en majoritet i riksdagen är för de jämställdhetspolitiska målen och kallar sig feminister, utan att det tycks förpliktiga till handling.
– Det är en icke-fråga, vill jag påstå.
Förändring på flera fronter
René León Rosales drog en parallell till att de flesta säger sig vara emot rasism, samtidigt som det finns en massa rasistiska strukturer i samhället. Att retorik och verklighet skiljer sig åt så markant, kan förklaras av att makten i samhället till stor del fördelas genom (osynliga) normer, enligt Rosales.
– Därför ska vi inte bara fokusera på den offentliga nivån utan även på "den osynliga nivån" – den som brukar kallas strukturell diskriminering, sade han, och påpekade att samma resonemang går att använda för könsmaktsordningen.
Under samtalet diskuterades också strategier för att få frågan om jämställdhet att lyftas upp på dagordningen – och stanna kvar där. Enligt Gudrun Schyman finns det inte ett sätt; det handlar om många olika saker som behöver göras, på alla nivåer, hela tiden, under lång tid.
– Jag brukar säga: kräv där du står. Arbetet måste pågå ständigt, uppmanade hon.
Schyman uppmanade publiken att diskutera jämställdhet hemma. Samtidigt måste det hända saker på ett övergripande plan, till exempel att genusvetenskapen börjar respekteras som den etablerade vetenskap den faktiskt är. Schyman konstaterade också att det varit väldigt tyst om de angrepp och det hat som feminister fått utstå på sistone.
– Precis som det finns ett rasistiskt hat finns det ett kvinnohat. Och jag menar att det är viktigt att se hur de hänger ihop.
Patriarkal motvilja
René León Rosales framhöll att jämställdhetsdiskussionen måste fokusera på hur mäns privilegier upprätthålls. Det krävs också ett ifrågasättande av den ständigt återupprepade kopplingen mellan att vara man och utöva kontroll och våld. På samma sätt som män måste börja ifrågasätta sina egna privilegier, måste vita börja göra det. Det är ingen enkel sak, sade Rosales, men nödvändig.
Shahina Begum frågade kvällens debattörer om de anser att diskrimineringslagen är ett effektivt medel för att motverka ojämställdhet. Schyman menade att den tidigare jämställdhetslagen var bättre, bland annat för att den hade en förebyggande ansats. Hon knöt också an till kvällens inledande diskussion genom att konstatera att idén om att vi redan har uppnått jämställdhet står i vägen för att lagen verkligen ska användas. Dessutom är medvetenheten om lagen inte tillräckligt stor, vilket enligt Schyman beror på att det finns ett kunskapsförakt och en patriarkal motvilja hos samhällets toppar. Att döma av applåderna verkade en stor del av publiken hålla med om hennes analys.
1
Följ oss
Gå till sidtoppen
Gudrun är verkligen duktig på att grunda diskussionen i tydlig empiri, något jag beundrar henne väldigt mycket för.