Angela Beausang, ROKS, och Carina Ohlsson, SKR, för fram unga tjejers röster i öppet brev till ansvariga ministrar.

#8 mars: Förändra normer för killar!

2012-03-07 | Angela Beausang , Carina Ohlsson padlock

OPINION

Inför 8 mars har SKR:s och Roks tjejjourer samlat in närmare 2 000 namnunderskrifter från unga tjejer som kräver förebyggande åtgärder mot det överhängande hot om våld som hotar deras rörelsefrihet. Nu riktar de underskrifterna och ett öppet brev till jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, utbildningsminister Jan Björklund och justitieminister Beatrice Ask.

Carina Ohlsson är ordförande för SKR och Angela Beausang är ordförande för Roks

Mellan 90-95 procent av allt våld i vårt samhälle begås av män och normer kring maskulinitet är tätt förknippade med våldsutövning. SKR:s och Roks tjejjourer har samlat in nästan 2 000 namnunderskrifter som kräver satsningar på förebyggande arbete med fokus på maskulinitet och våld.

Vilken fråga är det viktigast att landets 60 tjejjourer kämpar för? Det frågade vi de unga besökarna på tjejjourernas portal – Tjejjouren.se – inför internationella kvinnodagen för ett år sedan. Alternativet ”Lägg ansvaret på förövarna - inte de utsatta!” vann överlägset med 28 procent av rösterna.

Att någon som har blivit utsatt för ett brott eller en kränkande handling inte själv bär ansvar för det som hänt kan verka självklart. Men många som fått en obehaglig bild skickad till sig i mobilen, ett ”hora” slängt efter sig i korridoren eller blivit utsatta för en våldtäkt känner skuld och skam. Ofta uppmanas framförallt tjejer att akta sig för att gå hem själva på kvällen och att vara försiktiga med vilka de pratar med på nätet.

Skyddsstrategierna är många och har en sak gemensamt: de fokuserar på tjejer och riskerar att begränsa deras handlingsutrymme.

Vi måste också fråga oss vad som händer om en tjej är försiktig och råkar illa ut ändå? Eller om hon bestämmer sig för att inte vara rädd och begränsa sig och blir utsatt? Blir hon medbrottsling om hon lägger ut en bild på sig själv på internet som någon annan sprider, eller för att hon litade på sin pojkvän och att han inte skulle utsätta henne för våld?

Killar och män står enligt WHO för mellan 90-95 procent av våldet i samhället, och bland offren finner vi alla kön. Men medan många unga tjejer har integrerat skyddsstrategier i sin livsstil, tvekar många inför att prata om våld och ansvar med killar och män.

Det är dags att tänka nytt. Vi måste börja prata om den förväntan om våld som finns inbyggd i föreställningar om hur killar är och om det våld som killar utövar och utsätts för.

Vi måste våga tro att våld och kränkningar kan förebyggas på riktigt genom att den som slår slutar slå, istället för att den som blir slagen duckar.

Landets tjejjourer och kvinnojourer kommer fortsätta att arbeta med konsekvenserna av mäns och killars våld, och med sviterna av ett ojämställt samhälle. Men vi har också utvecklat ett komplett utbildningsmaterial, Machofabriken, för att arbeta förebyggande mot våld och kommer att använda oss av det för att diskutera manlighetsnormer, relationer, ömsesidighet, rättigheter och förändring med unga. Det är vad de tjejer som vi har frågat tycker att vi ska kämpa för.

Vi är glada att regeringen gjort satsningar för att förebygga mäns våld mot kvinnor, till exempel uppdraget till Ungdomsstyrelsen om jämställdhet, maskulinitet och våld. Men större insatser krävs för att förändra de attityder, värderingar och beteenden som ligger bakom våldet.

Vi vill att regeringen satsar på utbildning och förankring av den kunskap som finns i både rättssalar, klassrum och på arbetsplatser för att vi ska sluta producera förövare och i längden offer.