Bildt måste göra verklig politik av sina högtidstal

2012-02-17 | Lena Ag, generalsekreterare Kvinna till Kvinna padlock

OPINION

Den här artikeln publicerades av Kvinna till Kvinna inför presentationen av den svenska utrikesdeklarationen i onsdags, och är nästan lika aktuell nu som då.

Idag presenterar Carl Bildt Sveriges utrikespolitik för 2012. Sedan följer riksdagens utrikespolitiska debatt. Vi har under flera år granskat utrikesministern och vår slutsats är att Carl Bildt mycket sällan berör jämställdhet och kvinnors rättigheter, än mindre kvinnors viktiga roll i fredsprocesser. Därför välkomnade vi hans ord till de tre kvinnliga fredspristagarna i fjol: ”Man kan inte utveckla ett samhälle om man bortser från halva befolkningens potential”. När utrikesdeklarationen presenteras för riksdagen i dag får vi besked om Carl Bildt är beredd att omvandla högtidstalen till realpolitik.

Särskilt ljus vill vi rikta mot kvinnors omistliga roll i det svåra arbetet med att skapa fred och säkerhet i krig och konfliktområden.

Först och främst måste kvinnor få en självklar position i fredsprocesser. Det är inte hållbart att det endast är representanter för krigförande parter som för samtal om länders framtid. Risken är stor att de värnar sina egna politiska och ekonomiska intressen snarare än ser till folkets bästa. Enligt Världsbanken äger 90 procent av inbördeskrigen rum i länder där freden inte har fått fäste – de väpnade striderna har blossat upp igen. För att förankra freden och för att länder inte ska falla tillbaka i våldsamheter menar fredspristagaren Martti Ahtisaari att framtida fredsförhandlingar måste breddas och inkludera dem som berörs direkt. Inte bara krigsherrar utan också representanter för det civila samhället. Han lyfter särskilt fram kvinnoorganisationer. Även forskning visar att när civilsamhället deltar ökar chanserna för en hållbar fred markant.

Freden är inte vunnen bara för att fredsavtal tecknas. Det är tvärtom då det verkliga arbetet börjar med att bygga upp spillrorna av raserade samhällen, återvinna tillit mellan människor och ingjuta hopp om en bättre framtid. Kvinna till Kvinnas lärdomar från Södra Kaukasien, Balkan, Mellanöstern och Afrika visar att i detta arbete spelar det civila samhället en helt avgörande roll. Här skapas mötesplatser för försoning, förankring och förtroende mellan människor. På grund av att kvinnor ofta utesluts från formella makthierarkier blir det civila samhället den plattform och arena där kvinnor kan verka när dörrarna till förhandlingssalarna stängts. Därför måste omvärlden involvera det civila samhället i insatser för fred och säkerhet och inte nonchalera eller osynliggöra dessa nyckelaktörer. Kvinnoaktivister som vi samarbetar med i konflikthärjade länder betonar att ett av de största säkerhetshoten i dag är att kvinnor inte sitter med där beslut fattas. Konsekvensen blir att kvinnors erfarenheter slösas bort och att deras behov och specifika hotbilder hamnar långt ner på dagordningen. Varje år dör mellan 1,5 miljoner till tre miljoner kvinnor och flickor på grund av könsrelaterat våld. Det motsvarar en tredjedel av Sveriges befolkning.

Ytterst handlar förverkligandet av kvinnors rättigheter och deltagande om makt. Det handlar om politiskt, och ekonomiskt inflytande, men också makten över sitt eget liv och sin framtid. Det märks nu tydligt efter de folkliga upproren i Mellanöstern och Nordafrika. Till Egyptens nyvalda folkförsamling valdes endast åtta kvinnor in till de 508 platserna. Redan i sin första rapport från 2002 listade the Arab Human Development Report diskrimineringen av kvinnor som ett av de största hindren för utvecklingen i regionen. Diskriminering och våld mot kvinnor har sedan dess varit återkommande teman i de rapporter som följt. Nu finns en verklig möjlighet att göra skillnad. Den egyptiska folkförsamlingens första och viktigaste uppgift är att sammanställa en 100 personer stark grupp som ska leda arbetet med den nya konstitutionen. Utvecklingen i Egypten kommer att bli vägledande för hela regionen.

I samband med fredspristagarnas besök i Stockholm sade även Carl Bildt att ”inget är viktigare för arabvärldens framtid än kvinnors rättigheter”. Mot bakgrund av utrikesministerns tydliga uttalanden under senare tid förväntar vi oss att Sverige tar en mer aktiv roll för kvinnors rättigheter. Vi vill att Sverige tar ställning och att EU-länderna gemensamt gör klart att ett fördjupat samarbete förutsätter fullständiga garantier för kvinnors rättigheter i de nya konstitutioner som tas fram.

Trots att det handlar om halva världens befolkning tenderar kvinnors rättigheter att bli en särfråga – inte en del av den traditionella utrikes- och säkerhetspolitikens kärna. I förra årets utrikesdeklaration nämndes frågor om kvinnors rättigheter och roll i fredsarbetet ytterst marginellt. Vi vill nu se en förändring och att utrikesminister Carl Bildt framhåller att:

   1. Bristen på jämställdhet och kvinnors exkludering är ett globalt säkerhets- och demokratiproblem. Svensk utrikespolitik ska vara en tydlig och kraftfull röst för jämställdhet och för kvinnors rättigheter, det gynnar fred och utveckling för alla.

2. Våld mot kvinnor utgör ett globalt hot mot kvinnors mänskliga rättigheter och hotar mänsklig säkerhet. Sverige ska kraftfullt agera för att stävja det könsbaserade våld som kvinnor och flickor utsätts för.

3. Fredsprocesser är mer framgångsrika om både kvinnor och män har ett likvärdigt inflytande över dem. Sverige ska därför fortsätta och fördjupa arbetet med FN säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet.

4. Sverige ska inom EU arbeta för att stödja en demokratisk utveckling in Nordafrika och Mellanöstern som säkrar kvinnors mänskliga fri- och rättigheter.

5. Sverige har ett fortsatt stort civilt engagemang i Afghanistan och ska via sina olika kontaktnät arbeta för att öka kvinnors deltagande på alla nivåer i samhället.

I dag kommer riksdagens läktare att gästas av många utländska diplomater som lyssnar och bedömer vad som sägs i kammaren. Vi skulle bli mycket besvikna om Carl Bildts missar tillfället att sända ut ett tydligt budskap om att svensk utrikespolitik är en kraftfull röst för jämställdhet och kvinnors rättigheter. Tystnad i dessa frågor är också ett budskap.