Gräsrötter frodas i cyberspace

2011-12-23 | Disa Kammars Larsson padlock

UTRIKES

Kan sociala medier bana väg för unga kvinnor in i en kvinnorörelse som inte alltid släpper fram deras initiativ?
I Betlehem träffades unga kvinnor för att lära sig använda sociala medier för att nå ut. Mötet väckte frågor om nätaktivism som en ny form av gräsrotsengagemang.

Skratt och applåder avslutar en kreativ presentation av en idé för en nätbaserad kampanj för flickors rätt till utbildning. I lokalen utanför palestinska Betlehem befinner sig unga kosovoalbaner, palestinier, israeler och serber. De är alla representanter för kvinnoorganisationer och ska lära sig allt om twitter, hashtags och att driva kampanjer på nätet.

Initiativet till workshopen kommer från den svenska organisationen Kvinna till Kvinna, som har bjudit in unga medlemmar från sina partnerorganisationers unga medlemmar för att träffa varandra och utbyta erfarenheter.

I den arabiska vårens kölvatten är sociala medier på allas läppar. Aktivister som kämpade för demokrati och frihet långt före twitter och Facebooks tid nekar till att den arabiska våren är de sociala mediernas förtjänst. Samtidigt låter sig grupper över hela världen inspireras av de arabiska rörelsernas framgångar och utbildar sig för att kunna använda dessa verktyg.

Gruppen spånar kring hur man kan driva kampanjer på nätet.

Kosovo 2.0

Men den främsta inspirationskällan under workshopen är projektet Kosovo 2.0, en sajt som samlar bloggar och medborgarjournalistik av och för unga kosovobor. Besa Luci startade Kosovo 2.0 med några vänner för ett år sedan och sajten har nu över fem tusen läsare som följer de dagliga inläggen via Facebook.

– Ingen trodde att någonting sådant här skulle komma från Kosovo, säger Besa Luci stolt.

Hon kallar Kosovo 2.0s för en interaktiv generator av berättelser och en plats för vanliga människors röster. Alla artiklar publiceras på albanska, serbiska och engelska. Nyligen har de också lanserat ett tryckt magasin på de tre språken.

Idén till Kosovo 2.0 föddes ur frustration över traditionell nyhetsrapportering, men det var också på ett personligt plan ett försök av Besa Luci och hennes vänner att hitta en egen plats för att fylla ett tomrum. Även i Kosovo har de äldre kvinnorna svårt att släppa ifrån sig makten. Besa Luci kritiserar kvinnoorganisationerna för att driva utländska finansiärers agenda. Hon efterlyser ett genuint intresse för föryngring av rörelsen. Hon tycker att äldre kvinnor borde dela med sig av sina erfarenheter utan att känna sig hotade av de yngre.

– De har olika ledarskapsprogram för unga kvinnor, men vad händer sedan med alla de kvinnor som deltar? Kan man verkligen skapa förändring ovanifrån? frågar sig Besa Luci.

Kosovo 2.0 lanserades på nätet för att nå ut till så många tjejer som möjligt och det finns en feministisk tanke.

– Vi vet att unga kvinnor är aktiva på Facebook så det var självklart för oss att lansera Kosovo 2.0 där, berättar Besa Luci.

Aktivisterna utbyter erfarenheter.

Inget mirakelmedel

De flesta på workshopen verkar överens om att sociala medier är ett verktyg och inget mirakelmedel för framgång. Däremot är det långtifrån alla som har haft tillgång till dessa verktyg tidigare. Bland deltagarna på workshopen är många nybörjare. Besa Luci delar generöst med sig av sina knep. Till exempel har hon en strategi att blanda politik med humor i Kosovo 2.0 för att det inte ska bli för svårläst. Trots att vännerna arbetat ett år innan de startade upp Kosovo 2.0 och satt dag och natt på kaféer de sista veckorna så hann de inte bli färdiga i tid. Men att inte lansera hela sajten på en gång blev ett sätt att vända ett nederlag till framgång. Det som riskerade att bli ett fiasko blev istället ett lyckat sätt att bygga upp förväntan inför att nästa del av sajten skulle lanseras.

Man får inte vara rädd för att misslyckas, lyder Besa Lucis råd till de andra unga kvinnorna.

Svårt få gehör

Palestinska Rand Shaar från Jerusalem Center for Women står på en balkong och tittar ut över Betlehems böljande landskap där bosättningar breder ut sig över kullarna. Medan många palestinska tjejer och killar använder sociala medier för att berätta för omvärlden om palestiniernas situation så har kvinnoorganisationerna här inte legat i framkant när det gäller social medier. Men Rand Shaar vill att hennes organisation ska bli bättre på att använda framförallt Facebook för att nå ut.

Gordana Subotic från serbiska Women in Black menar att hennes organisation inte släpper fram den sortens initiativ. Som ung i organisationen har hon stor respekt för de äldre kvinnorna och deras långa kamp för fred och kvinnors rättigheter. Hon inspireras av dem, men medger att det är svårt för henne att finna en plats.

– Min chef är aktivist in i själen och hon jobbar dygnet runt. Men om jag nämner Facebook eller twitter så avfärdar hon det som amerikansk imperialism, säger Gordana Subotic.

Rand Shaar tror att hennes organisation är ovanlig som ger stort utrymme till yngre medlemmar. Bland unga palestinska kvinnor finns en kritik mot att det gamla gardet i kvinnorörelsen har svårt att släppa taget om makten. De äldre kvinnorna som var en del av den första folkliga resningen mot ockupationen, Intifadan 1987, kombinerade kritik mot patriarkatet med att kämpa för Palestinas befrielse. I dag sitter många av de kvinnorna som ledare i NGO:s eller statliga institutioner och har inte samma kontakt med gräsrötterna längre. Kvinnoorganisationerna har svårt att attrahera unga kvinnor till sina aktiviteter.

Ny generation?

Makbula Nassar som arbetar med PR på kvinnoorganisationen Al Tufula i Nasaret tror att sociala medier kan bana väg för en ny generation i kvinnorörelsen.

– Unga kvinnor kommer till organisationer med en kunskap som de gamla inte har. Vi ger ofta i uppdrag till tjejer att hjälpa till att göra filmer och det ger en bra push in i organisationen, säger Makbula Nassar.

I den folkliga kampen mot ockupationen har unga palestinska kvinnor däremot tagit plats, bland annat genom att sprida nyheter, videor och kampanjer på nätet. I den så kallade 15 mars-rörelsen som kräver enighet mellan Hamas och Fatah är många unga radikala kvinnor aktiva. Det var med hjälp av sociala medier som de mobiliserade tusentals palestinier att gå ut på gatorna under våren och kräva nyval till den palestinska myndigheten. Dessa unga kvinnor kritiserar såväl den israeliska ockupationen som splittringen inom det palestinska ledarskapet, och det NGO-välde som de menar styr Västbanken och Gaza med hjälp av biståndspengar.

Vad är målet?

Sociala medier har blivit ett verktyg för den yngre generationens aktivister, men någon frågar sig var den gamla gräsrotsaktivismen tagit vägen. Vad är egentligen målet med kampanjer på nätet när man väl nått ett visst antal ”gillar-klick” på Facebook? Vissa är kritiska mot att skapa aktiviteter primärt för att sprida informationen på nätet och inte för att mobilisera fler på hemmaplan.

Lihi Joffe från den israeliska anti-militariseringsorganisationen New Profile berättar om hur aktionen Palestinian Freedom Riders fick internationell uppmärksamhet i november när palestinier gick ombord på de bussar mot Jerusalem som är exklusiva för israeliska bosättare. Genom att anspela på den amerikanska medborgarrättsrörelsen och Rosa Parks vägran att ge sitt säte till en vit man år 1955, ville man belysa den diskriminering som palestinier utsätts för när de vägras tillträde till vägnät och kollektivtrafik på palestinsk mark.

Eftersom Lihi Joffe själv är israel kunde hon åka med på bussen och direktsända på nätet med sin mobilkamera, när palestinierna greps vid en israelisk checkpoint utanför Jerusalem. Vissa palestinier kritiserade aktionen för att vara riktad främst mot en västerländsk publik medan andra betraktade den som lyckad just eftersom den fick internationell uppmärksamhet.