Fredspristagarna Tawakul Karman, Leymah Gbowee och Ellen Johnson Sirleaf vid seminarium på Utrikespolitiska institutet.

Reflektioner kring UD:s fredsprisceremoni

2011-12-16 | Afrah Nasser padlock

KRÖNIKA/INRIKES

I måndags ordnade utrikesdepartementet, UD, ett seminarium och en mottagning för att hylla de tre fredspristagarna. Bland de inbjudna fanns den jemenitiska bloggaren Afrah Nasser, som här ger sin bild av evenemanget där Tawakul Karman tillkännagav att hon kommer att ställa upp i presidentvalet i Jemen.

Afrah Nasser är bloggare och journalist från Jemen och har arbetat på Yemen Observer. Hennes bloggande om revolutionen och våldet mot oppositionen har mött stort motstånd och hon har hotats för sin kritik mot president Saleh. Just nu lever hon i Sverige.

Läs hennes blog eller följ henne på twitter.

Utrikespolitiska institutet har bloggat om seminariet.

När Feministiskt Perspektiv intervjuade Tawakul Karman i samband med att fredspristagarna presenterades i oktober hade hon inga planer på att bli president.

Läs också:

Hög tid att stödja Jemens kvinnor

Med stadiga och säkra steg intog de tre damerna rummet till en väldigt välkomnande stående ovation. De tre magnifika och inspirerande damerna, mottagare av Nobels fredspris 2011, Liberias president Ellen Johnson Sirleaf, Leymah Gbowee, liberiansk socialarbetare och fredsaktivist, och Tawakul Karman, jemenitisk journalist och politisk aktivist som bröt rekordet och blev som 32-åring den yngsta fredspristagaren och första arabiska kvinna att ta emot utmärkelsen, hyllades med ett särskilt seminarium och en middag av det svenska utrikesdepartementet i Stockholm i måndags. Inför närvarande högt rankade svenska diplomater och framträdande offentliga personer lyfte de frågor som absolut var väldigt gripande.

Det som föreföll vara en tillställning för att fira pristagarnas utmärkelse blev en plattform där de riktade starka budskap till det internationella samfundet. De talade om missförstånd relaterade till biståndsarbete i Afrika och bilden av islam. Dessutom tillkom ett överraskningsmoment på slutet, då en av pristagarna annonserade sin beredskap att ställa upp som presidentkandidat.

Olika ingångar

Samtidigt måste man erkänna att de tre pristagarna inte är helt förenade i feminismen. De är alla politiska aktivister, men inte feminister. Det stod klart att de liberianska kvinnorna kämpat för social förändring genom fredssträvanden med ett feministiskt perspektiv. Medan Karman aldrig hävdat att hennes kamp för reformer och krav på politiska rättigheter varit kopplad till feminismen. Faktum är att Tawakul Karman sagt att hon inte är en feministisk aktivist. Hon var en politisk aktivist från dag ett och kommer alltid att vara det. Hon fokuserar framför allt på opinionsbildning för pressfrihet och demokrati. Karman har kommit långt genom att satsa sina krafter på att bekämpa korruption och kränkningar av pressfriheten. Längs vägen har hon fått utstå mycket. Under mer än fem år har Karman satt sitt liv på spel. Hon har periodvis suttit fängslad, gripits och hotats ett antal gånger av regeringen. Faran riktade sig inte bara mot henne. I juni 2011 kidnappades hennes bror, poeten Tareq Karman, i Taiz-regionen av en väpnad grupp som via honom riktade dödshot mot Tawakul Karman, innan han släpptes.

Sirleaf, Gbowee och Karmans lyfte, utifrån sina kraftfulla och varierande erfarenheter, fram flera viktiga frågor under seminariet. Sirleaf, den första kvinna som valts till president i Afrika och nyligen omvaldes, fokuserade på vikten av kvinnors egenmakt och deras politiska deltagande i processer för att bygga fred i postkonflikt-områden.

– Liberia är på väg att bli en stor framgångshistoria bland postkonflikt-länder som lyft sig genom att fästa vikt vid kvinnors politiska deltagande, sade hon.

När Gbowee fick en fråga om vad internationella givare bör känna till om Liberia innan de ger bistånd svarade hon att de ”måste komma till oss inställda på att lära sig, att lyssna på våra behov och lära av oss i stället för att diktera hur saker ska göras”. Det var uppenbart hur mäktiga och starka de kvinnorna är. Deras mod och och starka anda har gjort dem till tre av endast 15 kvinnor som tilldelats Nobels fredspris av sammanlagt 101 individer som fått priset genom historien.

Saknar sitt tält

En projektor visade Karmans tält från vid förändringstorget, brännpunkten för protesterna. Hon tittade bakom sig och sa:

– Tack för att ni visar mig mitt tält. Jag saknar mitt tält och förändringstorget! Massor av människor tvivlade på att en folklig resning någonsin skulle äga rum i Jemen. I början talade flera människor i Jemen om för mig att jag var galen som krävde förändring och demokrati. Jag brukade svara så: vi är galna och revolutioner händer tack vare galna människor. Och i dag är miljoner i Jemen ute på gatorna och protesterar, kräver förändring och demokrati. Jag visade dem alla att de hade fel.

Med beslutsamhet i rösten konstaterade slog hon fast att:

– Vi ger inte upp förrän revolutionen har lyckats!

Karman tillfrågades flera gånger om islamisering skulle störa demokrati, yttrandefrihet och kvinnors rättigheter. Hon tillfrågades också om politisk islam skulle utgöra ett hot mot framtiden i Jemen och Mellanöstern.

– Islam är en fredlig religion för alla människor, män och kvinnor och har aldrig varit och skulle aldrig vara problematiskt för någon. Jag måste säga att det inte känns som om jag är här för att fira utmärkelsen utan för att försvara min religion. Jag protesterar verkligen, kommenterade hon alla frågor som restes kring islam.

Karmans aktiva ansträngningar ansluter till den viktiga roll Jemens kvinnor alltid haft i landets utveckling. Tyvärr kunde kvinnor i Jemen ha haft mer makt och inflytande, men på grund av Salehs orättvisa regim har kvinnors rättigheter stulits från dem. Ändå har Jemen under de senaste tio åren sett andra hard core-feminister. För att nämna några den nu avlidna doktor Raufa Hassan, Yemens första kvinna som journalist, Amal al-Alim Soswa, Jemens första kvinna som ambassadör, Amal al-Basha, människorättsaktivisten och författaren Arwa Othman.

Karmans ansträngningar för att bekämpa korruption och orättvisa började inte med den arabiska våren. Hon har varit en aktiv politisk aktivist, en förkämpe för politiska fångar och en återkommande arrangör av demonstrationer sedan lång tid. Hon har lett omkring 110 demonstrationer framför parlamentet och informationsministeriet sedan 2005. Hennes oförtröttliga och kontinuerliga kamp för förändring och reformer har varit enastående. Med priset var Karman inte bara den första arabiska kvinna att vinna, men också den yngsta person som någonsin blivit mottagare av Nobels fredspris. Medan hon blev internationellt erkänd fortsätter kritiken och de hatiska kommentarerna. Ett filmklipp där hennes far skäller ut henne under en parlamentssession har cirkulerat. En del har kallat henne ytlig och okvalificerad för priset. I ljuset av det har hon många gånger sagt att priset inte var till henne, utan för hela Jemen och dess kamp för förändring och demokrati. Hon vägrar att låta något eller någon demoralisera henne.

Kandiderar i presidentvalet

Sedan fredspriset annonserades har hon blivit allt mer involverad i mobiliseringen av världsopinionen och FN:s säkerhetsråds medlemmar till stöd för aktivisternas kamp för att kasta ut presidenten och ställa honom inför internationell domstol. Karman har varit tydlig med sin hållning att Saleh måste åtalas och alla hans tillgångar frysas av det internationella samfundet. I strävan efter att förverkliga det fortsätter Tawakul Karman att leda upproret utrustad med fredlig kamp och planen att kandidera i presidentvalet den 21 februari. I slutet av seminariet tillkännagav hon bestämt att hon kandiderar till presidentposten i det kommande valet.