Carina Lundberg Markow, Folksam, vill se ett jämställt näringsliv under sin livstid.

Bild: Pressbild/Folksam

Långsamma alternativ till kvotering i börsstyrelser

2011-11-25 | Jenny Rönngren padlock

EKONOMI

Är det effektivt att fortsätta på den frivilliga vägen för att uppnå jämställdhet i näringslivet? Hellre att det får ta tid än att tvinga fram förändring genom kvotering, resonerar allianskvinnorna i riksdagens Q4-grupp.

FAKTA BÖRSBOLAGEN

Andel kvinnor 2010

3 procent på vd-poster

4 procent bland styrelseordförande

20 procent i styrelserna

Källa: SCB

FÖRSLAG SOM SKA ÖKA ANDELEN KVINNOR

1. Öppna jämförelser gällande könsfördelningen inom både offentlig och privat ägda bolagsstyrelser

2. Utbildning och certifiering av valberedningar som innebär att de får lära sig hur de kan identifiera vilken kompetens som bäst kompletterar styrelsen

3. Obligatorisk utbildning på högskolan och i gymnasiet i styrelsearbete och gruppdynamik

4. Större andel innovationsstöd till tjänstesektorn

5. Vd-avtal uppdateras så förmåner kan vara en assistent eller hushållsnära tjänster istället för tjänstebil och så att de inte språkligt tar för givet att vd:n är en man

6. Lagen om valfrihet görs obligatorisk för alla kommuner så att fler kvinnor kan starta företag inom vård, omsorg och annan offentlig service

Q4-GRUPPEN

Alliansens kvinnoförbund, samlade i Q4-gruppen, representerades på seminariet av Kristdemokratiska Kvinnoförbundets ordförande Maria Fälth, Centerkvinnornas ordförande Gunilla Hjelm, Moderatkvinnornas ordförande Saila Quicklund, samt från Liberala kvinnor, styrelseledamot Amelie Tarschys Ingre.

Q4-gruppen samlar den borgerliga alliansens kvinnoförbund och har efter samtal med representanter från näringsliv, fack, organisationer och forskarvärlden tagit fram en lista med sex konkreta förslag (se faktaruta) på hur andelen kvinnor i bolagens styrelser kan öka utan kvotering.

I stor utsträckning handlar förslagen om att göra kvinnors kompetens och betydelsen av jämställdhet känd och även i viss mån att ge kvinnor möjlighet till avlastning i familjelivet. Gruppen vill också öka den andel av innovationsstödet som riktas till tjänstesektorn för att det ska nå fler kvinnor. Förslagen presenterades vid ett seminarium i onsdags, i en förstakammarsal fylld av kvinnor. De närvarande männen kunde räknas på ena handens fingrar. Först presenterade jämställdhetsminister Nyamko Sabuni regeringens prioriteringar på jämställdhetsområdet. Hon gjorde klart att hon inte tror på kvotering, varken av föräldraförsäkring eller platser i styrelser.

– Det handlar om att ta många små, små steg underifrån, inte om att göra ett Alexanderhugg, sade hon och beskriver en jämställdhetsutveckling där kvinnor gått från att vara diskriminerade av lagen och inte haft tillgång till utbildning och arbetsmarknad – stand behind mannen – till ett stand by-läge där kvinnor alltid förväntas jobba och samtidigt stå redo att rycka in när förskolan ringer.

– Kampen fortsättningsvis handlar om att vi måste komma till läget stand beside, där män och kvinnor faktiskt delar på ansvaret och delar på makten, det är det jämställdhetskampen handlar om och det hoppas jag inte ska behöva ta 100 år.

Exemplets makt

Samtidigt tror Nyamko Sabuni på exemplets makt och räknar med att kunskap, information och morötter ska leda till kloka, egna val, vilket hon föredrar även om det skulle ta längre tid. Hon förklarade att statens framsteg när det gäller könsbalans i styrelser och ledningar beror på att regeringen släppt sin utnämningsmakt och istället utgår från meriter i en öppen rekryteringsprocess. Resultatet är jämställda styrelser och ledningar, och att andelen med utländsk bakgrund ökar.

Annika Vänje, forskare som bland annat tagit fram en handlingsplan för jämställd IT-utveckling, konstaterade att börsbolagen har stora utmaningar framför sig. Med tanke tanke på hur många kvinnor som utbildat sig inom de områden som brukar vara gångbara i just börsstyrelser de senaste 10–20 åren blir könsobalansen allt mer svårmotiverad. Det finns klara belägg för att kvinnor gynnas av transparenta rekryteringsprocesser. Vänje påpekade att kvinnor ofta ”gör karriär” utanför de formella strukturerna och har ledande uppgifter utan att tilldelas någon chefstjänst.

Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt näringsliv, återgav ett samtal mellan två ”ganska kraftiga gubbar”, båda åkeriägare, som berättade för varandra hur mycket pengar de sparade på att bara anställa kvinnor som lastbilschaufförer. Med det exemplet ville han illustrera vikten av att inte fastna i styrelsediskussionen eftersom makten i näringslivet i stor utsträckning ligger i ägande och chefskap.

– Det här är en tummelplats för symboliska åtgärder som inte varit effektiva. Ska man verkligen åstadkomma något ska man arbeta evidensbaserat och ta reda på vad som verkligen fungerat på olika håll. Norge har visserligen fler kvinnor som är styrelseledamöter, men andelen chefer i näringslivet har utvecklats betydligt sämre än i Sverige sedan kvotering införts.

Övertro på rationalitet

Carina Lundberg Markow, chef för ansvarsfullt ägande på Folksam, anser att det finns en övertro på rationaliteten i näringslivet.

– Det är sällan vi ser en professor i national- eller företagsekonomi som gjort en förmögenhet på börsen. Många tror att det fattas rationella beslut i näringslivet. Det gör man inte alltid. I så fall hade man redan identifierat varför det är viktigt att se till att ha rätt kompetens.

Vilka av förslagen Sabuni kommer att gå vidare med är ännu oklart.

I den efterföljande panelen med de fyra ordförandena i allianspartiernas kvinnoförbund talades det ytterligare om att undanröja hinder utan kvotering, om jämställdhet som varje människas rätt att vara sig själv, men också en hel del om att kvinnor ska tuffa till sig och tacka ja, även de som tvekar med tanke på familjeansvaret. RUT-avdraget betraktas både av Q4-gruppen och Sabuni som en stor framgång för kvinnors möjligheter att göra karriär och driva företag. Priset på det arbete som oftast utförs av kvinnor för att avlasta de kvinnor som ska göra karriär kom aldrig upp. Männens roll för att uppnå målet om delat ansvar och delad makt kom inte upp specifikt.

Feministiskt Perspektiv frågade Carina Lundberg Markow om hon egentligen hört något nytt under seminariet.

– Ingen skulle vara gladare än jag om Fölster kunnat få företagen att fatta evidensbaserade beslut, då hade de redan tagit sig an långsiktiga frågor som både miljö och jämställdhet.

– Men att de tagit fram konkreta förslag, det tycker jag är bra. Det har jag saknat. Samtidigt är det tråkigt att inte fler allianskillar är här och passar på att informera sig och visa att de värdesätter den här möjligheten.

Under sin livstid

Carina Lundberg Markow konstaterar att hennes mormor fick se kvinnors rösträtt genomföras, modern nästan lika löner, och själv skulle hon vilja se ett jämställt näringsliv under sin livstid.

– Därför skulle jag personligen inte gråta blod om man antog en kvoteringslag. För om vi väntar, i den här takten, tar det 70 år.

Så var höll allianskillarna hus egentligen? Är inte deras medverkan en förutsättning för att uppnå målet, särskilt om allt ska ske frivilligt?

Centerkvinnornas ordförande Gunilla Hjelm tycker att frågan om männens medverkan är värd att fundera över.

– Många gånger är det mest kvinnor när det handlar om jämställdhet. Nu var det ju ändå ganska många män här och det är bra tycker jag. Vi måste få männen att inse att jämställdhet är viktigt. Där har vi en läxa att göra alla partier. Huvudfrågan är inte att kvinnor ska ta för sig.

Att mycket av det som fördes fram under seminariet varken framstod som särskilt nytt eller modernt, noterades av Åsa Wikström. Hon är vd för konsultfirman Fyrwik och en av regeringens ”kvinnliga ambassadörer”, vars uppgift är att främja kvinnors företagande. Och hon anser att kvotering trots allt skulle behövas, en tvåårig temporär variant.

– Tidigare har jag alltid varit emot kvotering, men det händer för lite, säger hon.